Kontaktuppgifter
Undrar ni över något eller är intresserade av att bli medlem i Ronnebypartiet?
I Ronnebypartiet finns det möjligheter att påverka den framtida politiken inom Ronneby kommun.
Använd formuläret nedan eller skicka ett mejl till oss. Vi svarar inom 48 timmar.
Ni kan även kontakta styrelsemedlemmarna nedan men svarstiden kan då dröja eftersom Ronnebypartiet är en ideell politisk förening. Välkomna med era frågor och undringar.
Peter Lindström, ordförande
Berth-Anders Svensson, sekreterare bag.hoby@gmail.com
Sune Håkansson, kassör
Tack Sune Håkansson
Tack för dina fina ”skrivarinsatser”
under alla åren. Har alltid uppskattat
dem. Du har alltid varit kreativ och
fyndig, ofta hittat nya ”vinklar” på
olika debattinlägg. Men det är som
vanligt, allt har en början och ett slut.
J-O.G
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Tack till Sune i Blekinge Posten 2022-11-03
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Debattartikel i Blekinge posten 2022-10-20
Som svar på Knut Svensson (C) Norra Bygget debattartikel "Ronnebypartiet ett onödigt parti"
och på Ulf Svensson, Centerpartiet Sölvesborg debattartikel "Hur vore det om Sune engagerade sig i sitt eget parti?". Bägge debattartiklarna i Blekinge Posten 2022-10-13
Knut i Norra Bygget är förvånad över att Blekinge-Postens chefredaktör varje vecka har tagit in mina alster.
Jag kan glädja Knut med att jag redan den 10 oktober meddelade tidningen att fler insändare från min sida inte var att vänta.Tyvärr tvingas jag göra ett undantag.
Knut är inte den ende, som förvånats. Jag tillhör samma skara
Möjligen kan det vara så att mina alster har upplevts som läsvärda. Reaktioner från läsare antyder det.
Även personer, som alls inte håller med mig har läst och begrundat. När jag för många år sedan skrev att Södra borde lösa ut staten, blev jag förvisso idiotförklarad. När jag skrev att Roland Andersson, kommunalråd i Ronneby, borde få ansvarsfrihet, blev det negativa reaktioner. Idag läggs det mig inte till last.
Mig förvånar det att C så lite slår vakt om ”sin” tidning. Numera finns möjligen några små notiser när distriktet har haft sin årsstämma.
Jag torde vara den nu levande, som har varit på flest stämmor med Blekinge-Posten. Flera gånger är det jag, som har givit styrelsen ansvarsfrihet. Jag har varit den ende, som haft rösträtt.
Knut, liksom Ulf Svensson, kritiserar att jag inte har analyserat Ronnebypartiet. Av princip har jag inte använt Blekinge-Postens spalter härtill. Jag analyserar sällan mina egna insatser.
I ungdomenrefererade jag Eringsbodas fotbollsm atcher. Då framhöll jag inte att målvakten (jag) höll nollan. Jag är den ende målvakt i Sportklubben, som aldrig släppt in mål i en A-lagsmatch. På samma sätt har jag refererat ”Ronneby från läktaren”.
Knut påstår att Rp fick plats 25 i kommunfullmäktige. Det stämmer inte med valmyndighetens protokoll.
Ronnebypartiettillhör landets äldsta lokalpartier. Nästa gång åker vi ut, omtrenden håller, skriver Knut. Nåväl, detsamma gäller C iSölvesborg. C på riksnivå klarar ett val till, men
inte två.
Förövrigt kan jag bara tacka Blekinge-Postens läsare för visad uppmärksam-
het under några tiotal år.
SuneHåkansson
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Debattartikel Blekinge Posten 2022-10-29, sidan 2
2022 års val blev en katastrof, på alla nivåer, för Centern i Blekinge. I riksdagsvalet
sjönk antalet röster från 7000 till 5000. Andelen röster blev 4,84 procent, mot 6,79
procent vid förra valet. Nästan 30 procent av rösterna försvann. Så låg andel har C inte haft under de senaste 100 åren.Blekinge är numera den valkrets i landet där C har lägst andel röster. Högst andel C-röster finns på Gotland med 12 procent, Jämtland har 9. Att andelen är 8,5 procent i Stockholms stad och 7,4 procent i Stockholms län stärker uppfattningen att C kan upplevas som ett storstadsparti.
Di gamle minns när C i länet hade 23.000 röster. Så hamnade både Claes Elmstedt och Karl-Anders Petersson i riksdagen. En förklaring kan vara att C då hade verklig draghjälp från central nivå. Både Gunnar Hedlund och Torbjörn Fälldin gästade ”gränsträffen” på Eringsboda Brunn. De drog stora skaror åhörare samt därtill massmedial uppmärksamhet. Då var det lättare att bedriva valrörelserna.
I år lämnade C nära nog ”walk over”. Några uppmärksammade utspel gjordes knappast. Alla visste om att C inte skulle få något mandat i länet.
På den ickesocialistiska sidan framstod C som mest invandringsvänligt. Det kostade sannolikt röster. Vi vet, från 1930- och 1940-tal, att det finns främlingsfientlighet bland blekingarna. C i Blekinge bör ha heder av sin inställning.
I regionvalet förlorades två av de fem mandaten. Det saknades futtiga 82 röster från att nå det fjärde mandatet. C fick 5,68 procent av rösterna, en bit bättre än i riksdagsvalet. Det har varit så vid de senaste valen.
Lars Karlsson, Kevin Ny och Mohammed Al Buhaisi heter ledamöterna i regionfullmäktige. Mohammed valdes som följd av sina många personkryss. På listan var platsen nr 20!
Också kommunvalet går numera bättre än riksdagsvalet. Undantaget är, numera, Sölvesborg. Andelen C-röster är 11,56 procent i Olofström. Rolf Jönsson kringsvid dubblar antalet röster gentemot riksdagsvalet. Karlshamn har 7,78 procent, Där kryssade Rosai Al Haji in sig på andra plats, från plats 13 på listan.
I Ronneby är andelen C-röster 6,17 procent. Där fick Hillevi Haraldsson fler kryss än Kenneth Michaelsson. Det är sällsynt att någon kryssar sig förbi förstanamnet.
Karlskrona nådde 7,78 procent av rösterna.
I Sölvesborg nära nog halverades antalet C-röster. Ett av de två mandaten förlorades. Dilemmat är att i motgång har man ofta därtill otur. Nu fattades futtiga sex röster för att det andra mandaten hade behållits.
Sune Håkansson
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Debattartikel Blekinge Posten 2022-09-29, sidan 2
Tre val samma dag ger möjligheter till många analyser. Här görs en. Först redovisas resultaten, i procent, för de olika valen
För S sticker det goda resultatet i regionvalet ut. Något bättre än 2018. Det blev ingen ”Ola-effekt” i kommunvalet. Kanske gavs Ola Robertsson för kort tid på sig.
SD gjorde ett formidabelt riksdagsval, plus 1,6 procent. För första gången blev man största parti i kommunen, i riksdagsvalet. Däremot är resultatet i kommunvalet ett rejält underkännande av kommunpolitiken. Den vanligaste kommentaren är att partiledare Westrup alltför mycket låtit sig styras av kommunalrådet Fredriksson. Det har räckt med en skarp blick för att SD valt att följa M. Då kan man lika gärna rösta på M direkt, har resonemanget varit. Riksdagssiffrorna hade gett 3 mandat extra i kommunfullmäktige.
M förlorade nära 4 procentenheter i regionvalet. Förberg har, i hela regionen, fått betyget Underkänd.
C gjorde ett bedrövligt riksdagsval. Mer än var tredje väljare övergav C, dubbelt så mycket som rikstrenden. Den viktigaste förklaringen år att man inte vill rösta på ett parti, som inte har någon bleking på valbar plats. Nu gick det dåligt även i kommunvalet, minus ett mandat, troligen mest beroende på att partiet varit nära nog osynligt i kommunfullmäktige. Mitt tips är att Michaelsson väljer att lämna posten som gruppledare.
KD ökade rejät i kommunvalet, men är likväl avsevärt svagare än i riksdagsvalet.
V ökade helt marginellt i kommunvalet. Förra gången var man nära ett tredje mandat, nu tog V detta med en mycket liten marginal.
MP lyckades precis behålla sitt mandat. Lova Necksten kryssades in. Gissningsvis avgjorde taktikröstande. Lova tillhör de duktigare.
L är som vanligt bäst i kommunvalet. En kraftig tillbakagång i regionvalet medförde att L hamnade under spärren, och får lämna regionfullmäktige.
RP backade några tiondelar och tappade ett mandat.
Mandatfördelningen i kommunfullmäktige blir SD 13, M 9, KD 2, L 2, sammanlagt 26. Dessa partier förväntas bilda en ny Allians. Min gissning är att man får två heltidsarvoderade kommunalråd, för att köpa in SD.
S får 15 mandat, V 3, MP 1 och RP 1 mandat.
En frågeställning är: Behövs så många partier? Den gångna mandatperioden har visat att högersidan med SD, M, L och KD nära nog alltid tycker likadant. Inte ens inom KD har man läst Lukas-evangeliet, kapitel 10, om den barmhärtige samariten.
Frågorna för kommande mandatperiod torde gälla att utrymmet för nysatsningar blir begränsade. Frågan är förvisso om staten tillskjuter många nya miljoner.
Pensionskostnaderna stiger med något tiotal miljoner nästa år. Energikostnaderna stiger för alla kommunala lokaler. Listan kan göras lång.
Min gissning är att varken museum eller ny brandstation kommer längre än till ritbordet.
Sune Håkansson
Parti | Riksdag | Kommun | Region |
S | 30,8 | 30,78 | 33,8 |
SD | 31,0 | 26,32 | 25,3 |
M | 6,3 | 17,4 | 16,6 |
C | 4,6 | 6,1 | 5,8 |
KD | 5,4 | 3,65 | 6,2 |
V | 4,7 | 5,04 | 5,8 |
MP | 3,3 | 2,19 | 3,2 |
L | 3,3 | 4,81 | 3,2 |
RP | 2,58 |
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Insändare i SYDÖSTRAN 2022-09-08
Dagligen kommer opinionsmätningar. Det här inlägget bygger delvis på en sammanvägning av de olika mätningarna i går, onsdagen.
ANALYS Dessa antyder att SD ökar med tre procent, M backar två procent. C har spurtat bra och hamnar kringsvid på förra valets resultat. S har helt lika med förra valet.
I analysen antas delvis att Blekinge följer rikstrenden:
Riksdagen
Blekinge har fem fasta mandat. S tog två, liksom SD. M tog ett. Så torde det bli även i år. Intresset rör om någon lyckas kryssa sig in.
För alla andra partier gäller att det är osannolikt att man når ett mandat. Följden kan bli ytterligare minskningar. Väljarna använder hellre möjligheten att påverka personvalet i något annat parti.
Regionen
Region Blekinge ”regeras” av en allians under ledning av Förberg (M). Alliansen har behövt stöd av SD.
Betyget för alliansens arbete är i huvudsak Underkänd. Skall det bli ett fortsatt högerstyre, torde det behövas att SD tas med. SD lär bli största parti på högersidan och vill ha posten som regionstyrelsens ordförande. Det är förvånande om M inte får en rejäl förlust, efter vad som många uppfattar som vanstyre.
Alternativet i Region Blekinge är att S åter får makten. För detta behövs först att C ansluter, sannolikt också åtminstone KD. Det underlättar rejält om MP ökar två tiondelar och klarar spärren.
Kommunerna
I Karlskrona styr S med hjälp av C och L. L är på väg åt höger. SD torde bli störst i högerblocket med SD+M+L+KD, som tar makten. M får högsta posten. C väljer att tillsammans med S och V stå för den välbehövliga oppositionen. Mp ligger nära spärren och kan få lämna fullmäktige.
I Ronneby står kampen mellan Westrup (SD) och Robertsson (S). SD är redan större än M och torde öka avståndet, ty alliansstyret redovisar många minustecken. Usla skolbetyg, befolkningsminskning… Listan kan göras lång.
Förvisso kan det sluta med en votering i fullmäktige om kommunalrådsposten. Om Westrup får 15 röster, Fredriksson (M) 16 röster kan Robertsson (S) vinna med 18 röster. Möjligen söker M nå en bredare samlingsregering, men även då torde Robertsson bli kommunalråd. I båda fallen får C släppa sin presidiepost.
Karlshamn leds nu av S, mest med stöd av C. Många negativa rubriker antyder en rejäl förlust för S. SD och M blir jämnstora och får slåss om kommunalrådsplatsen. C torde bli fristående, samarbetet med S fungerar inte. Koalition med Sd lockar inte.
I Sölvesborg lär SD få fortsätta i högsta ledningen. Valvindarna i kombination med ett hyfsat jobb ge fortsatt förtroende.
I Olofström har S av hävd hand om högsta styret. Nu tvingas man nog försöka locka till sig C, om man skall ha kvar makten. Det bör gå, ty Rolf Jönsson lär inte vilja sitta i samma båt som SD. Kravet är förvisso att C får inflytande.
Sune Håkansson
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Debattartikel i Blekinge Posten 2022-09-01
Under en valrörelse blir det ofta samtal om politik, häromdagen med några politiskt
intresserade, men sannolikt politiskt oorganiserade. Där framfördes det tankar, som
kan var värda att beakta.
Blekinge utvecklas dåligt, Sämat utvecklas Ronneby. Befolkningstalet sjunker. Inkomsterna per innevånare är lägre, avsevärt lägre än i ndra kommuner. Jämförelser kan göras med kommunerna i Halland. Där sker framtidssatsningar.
Visst vore det önskvärt att Zlatan, eller någon annan risktagare, kom hit och vågade satsa! I dag framstår kommunens gamla flaggskepp Ronneby Brunn som ett två stjärnigt hotell. Förvisso har beläggningen varit god i sommar, viss upprustning har skett, men likväl: Folk skryter inte med att man har varit på Brunnen. Annat var det kring 1970. Då fanns fackliga rikskonferanser, då fanns simtävlingar som gav eko.
I slutänden är kommunen ägare. Där saknas kompetens, en storsatsning kan lätt bli ett misslyckande. Därför görs ingenting.
Förr kunde den matsugne äta lunch på Karön. Inklusive båtturerna tog det mindre än en timme. I dag kan det ta tre timmar!
Lägg flytbryggor till Karön? Sälj därtill av kommunens tomter där, men sälj till marknadspris. Då skapas resurser, som satsningarna behöver.
På västkusten, på stora delar av Smålands östkust, på Öland, har satsningar gjorts. Kommunerna har inte behövt vara aktiva.
I Blekinge är kommunarna aktiva. Med hänvisning till strandskyddet stoppar man det mesta. Är sanningen att när man på andra håll i landet tillåtit byggnation längs attraktiva stränder stoppas byggnationer i Blekinge? Skall Blekinge bli en pittoresk landsända, som skall sparas för att kunna visas upp för tjuristerna på korttidsbesök? Skulle det inte räcka med att spara hälften! Märk väl: Kommunerna behöver inte satsa, men måste sluta vara bromsklossar.
De centrala delarna av Ronneby framstår som misslyckade. Vid den senaste skoletableringen skapades en ohållbar trafiksituation. Relativt centralt försöker man ha kvar industrier. I Centrum bör i första hand finnas bostäder. Folk skall ha gångavstånd till torg, som idag nära nog ligger öde.
Så synes ”vanligt folk” tycka. Jag kan bara konstatera att politikerna får ett rejält underbetyg. Det här var ett litet urval.
Sune Håkansson
Ronnebypartiet
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Reportage om Sune Håkansson av Louise Sillén Herzeg,
Blekinge Länss Tidning, 2022-08-31, sidan 10
Kommunens högstadieelever måste få upp sina betyg.Det anser
Sune Håkansson (RP) som vill driva frågan om läxfri skola efter valet.
RONNEBY Att högstadieelevernas resultat måste förbättras är en fråga
som Ronnebypartiet länge engagerat sig i.
Nu går partiet till val på att införa läxfri skola.
– Det är bedrövligt och de dåliga resultaten är något vi pekat på länge. Men det är första gången vi har med läxfrihet i vårt valprogram, säger gruppledare Sune Håkansson (RP).
Genom att ta bort läxorna frigörs tid för lärarna, menar han.
– Om de slipper förbereda och rätta läxor blir det mer tid till att hjälpa de mest behövande eleverna.
Partiet vill också att exempelvis hemspråksundervisningen ska kunna utökas vid behov.
Förutom skolfrågor vill partiet satsa på äldrevården. Som BLT tidigare berättat har Sune Håkansson bland annat gett sig in i debatten om det privata äldreboendet som ska ersätta Lindebo i Bräkne-Hoby.
För att dra ut på beslutet till efter valet har han överklagat försäljningen av Stenåsatomten där boendet är planerat att byggas.
Likaså har han överklagat planerna på förskola och äldreboende i Johannishus. Även i det fallet menar han att frågan borde avgöras efter valet.
Men Sune Håkansson poängterar att han inte i sak är emot privata aktörer inom äldrevården.
– Det är den höga vinstnivån som är problemet. Men om det är något jag predikar så är det att de gamla som vill bo kvar hemma ska få göra det, säger han.
Sune Håkansson var själv med och grundade Ronnebypartiet 1994. I dagsläget har partiet två mandat och inför valet känner sig den politiska veteranen optimistisk.
– Jag tror att jag är Blekingemästare i insändare och det är okänt folk som stoppar mig på gatan och tackar för mina texter, så jag känner att det blåser medvind.
Några av partiets förslag i korthet:
● Kommunen ska medverka till att bygga en motocrossbana
● Nybyggnationer ska undvikas på odlingsbar jordbruksmark
● Partistödet ska halveras
● En ny brandstation som även har plats för polisbilar och ambulanser ska byggas intill E22
● Omsorgspersonal ska vara med vid schemaläggning av sina arbetstider och
delade turer ska avskaffas
● Ronnebyhus ska bygga lägenheter för familjer i tätorterna utanför Ronneby och Kallinge
Louise Sillén Herzegh louise.sillen.herzegh@blt.se
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Reportage om Sune Håkansson av Jens Svensson i Sydöstran 2022-08-29, sidan 8
Han fyller 78 i oktober. Men Sune Håkansson vill inte kasta in handduken. Istället hoppas han kunna fortsätta vara en sten i skon för de styrande politikerna.
RONNEBY Första frågan som säkert många vill ha svar på; Är detta din sista valrörelse?
– Om jag har ork och fortfarande tycker att det är roligt – nej, säger Sune Håkansson när Sydöstran träffar honom vid vad som förmodligen är Ronnebys mest iögonfallande valstuga på torget.
Som en retfull gubbe i lådan sticker en pappfigur, föreställande Ronnebypartiets förstanamn, upp ur skorstenen. I handen håller han en säck pengar.
Partiet bildades ur krutröken efter en kommunal skandal i Ronneby för snart 30 år sedan. Denna valrörelse blir Sune Håkanssons åttonde.
Vad är de tre viktigaste frågorna för Ronnebypartiet?
– Skolresultaten är för dåliga. Och den negativa befolkningsutvecklingen måste vändas. Men det som stör mig mest är att alliansstyret driver igenom beslut helt utan insyn. Titta på Lindebo (äldreboende i Bräkne-Hoby) till exempel. Där kunde man ju haft dialog med Kommunala pensionärsrådet eller samhällsföreningar först. Men de tar besluten först och berättar sedan.
– Det tycker jag är dåligt.
Fram till 2018 ingick Ronnebypartiet i det lokala alliansstyret. Men sedan fick Sune Håkansson – bokstavligen – en fot i arslet när han efter valet förde samtal om parlamentariska möjliga styren med den rödgröna oppositionen.
Sedan dess har han suttit i den politiska frysboxen, bortkopplad från allt nämndarbete, med endast ett ensamt mandat i kommunfullmäktige.
Trots sin solitära position har Håkansson återkommande opponerat sig mot beslutsunderlag, begärt återremisser och vanemässigt kritiserat det borgerliga styret, som med stöd av SD har rattat Ronneby kommun sedan 2014.
Men det trivs du med, att vara en sten i skon för de som bestämmer?
– Ja, jag ska inte säga annat än att det faktiskt har varit ganska trevligt.
– Problemet är att alliansen i Ronneby allt mer har glidit åt höger.
– De har aldrig varit så långt högerut som de är nu. De vill bara privatisera, privatisera och privatisera.
Betyder det att du samtidigt har glidit åt vänster?
– Ja, det är inte omöjligt.
Sune Håkansson blickar ut över Ronneby torg. Partiernas valstugor står på rad, på den norra delen är det torghandel även denna fredag.
En medborgare kasar fram till en valstuga för att få en kopp kaffe. Ett gäng kandiderande politiker i tajta t-shirts försöker dela ut broschyrer till förbipasserande.
På en bänk sitter några äldre, grånade herrar och småljuger om sakernas ting. En ögonblicksbild från den svenska småstaden anno 2022.
Men det var bättre förr, menar Ronnebypartiets frontman.
– För 30 år sedan, när mina töser var små, då sålde de jordgubbar här. Jag brukade köra in dem till stan, det var ett helt annat och levande torg på den tiden.
– Så centrumutvecklingen, det får väl bli vår fjärde viktiga valfråga. Det måste bland annat byggas fler bostäder i stadskärnan, så att fler får rollatoravstånd till Willys.
Jens Svensson jens.svensson@sydostran.se
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Insändare i Sydöstran 2022-08-25
först ett rejält jobb!
Ronneby måste börja i rätt ände. Satsa på företagen så att vi får råd med resten.
En aningslös bostadspolitik bygger bort en bostadsbrist som förutspåddes 2016, men som nu är hopplöst inaktuell. Ronneby hade vid halvårsskiftet 29.231 invånare, vilket är ca 1.450 färre än den officiella prognosen på 30.684. Byggandet är en elefant i rummet. Alla tycker det är fint och många (politiker) skulle säkert kunna tänka sig flytta in i något nytt, men få kan förklara vilka samhällsproblem det löser.
Företagen flyttar inte hit (med få undantag) trots att vi har många arbetslösa ungdomar och fina bostäder här. Folk i arbetsför ålder söker sig inte till Ronneby, för att utgå härifrån, om de jobbar i Växjö, Kristianstad eller ens Karlskrona. Vem idag vill pendla mer än man måste?
För den delen gör ju inpendlingskommunerna allt som står i deras makt för att bygga ikapp bostadsunderskottet de har, och då blir det ännu svårare att hävda sig mot växande grannkommuner.
Ronnebys största utmaning framöver är att locka hit större arbetsgivare som väljer att slå ner sina pålar just här och som i sin tur kan lyfta det lokala näringslivet.
Vår vattenskärningskompetens kan vara en nyckel i det, men också södra Sveriges skriande elbehov! Kanske skulle en större energisatsning kunna vara något, exempelvis ett kärnkraftverk på Saltärna eller en vätgasanläggning driven av en vindkraftspark någon mil söder om Gåsfeten? Snabbutred vad vi kan göra för att locka elinvesteringar till kommunen.
Problemet med Ronnebys minskande befolkning löses inte med fler bostäder om vi inte samtidigt skapar fler jobb. Industrier vågar inte satsa om de inte har en trygg elförsörjning.
Låt oss därför börja i rätt ände och satsa på att bli sydöstra Sveriges fossilfria energikommun.
Stefan Johansson, Ronnebypartiet
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Insändare i Sydöstran 2022-08-24, B sidan 10
”Gamla löften gälla ej”. Så stod det ofta förr i annonser om ”Jakt förbjuden”.
REGION BLEKINGE Jag frågar mig om inte många politiker får säga likadant relativt snabbt efter valet. Vallöftena utformades redan på nyåret. Då såg ekonomin avsevärt ljusare ut.
Regionens aktieinnehav har minskat i värde med kringsvid 200 miljoner i år. I de flesta av våra kommuner varnas för att budgetarna inte kommer att hållas. Förvisso finns förhoppningen att staten skall tillskjuta miljonernas mångfald. Men partierna tycks mer betona vikten av skattesänkningar och bidragsökningar till olika grupper.
När ekonomin kärvar, brukar den vanliga åtgärden vara att senarelägga investeringar. I och för sig, många tänkta investeringar kan senareläggas ändå. Karlskrona har haft planer visade på en rejäl befolkningsökning. Av denna har det inte blivit mycket. Den viktigaste bromsen har varit brist på byggklara områden.
Ungefär likadant förklarar den styrande alliansen i Ronneby att det kommunala Ronnebyhus alls inte har ökat antalet lägenheter i de mindre tätorterna. Det råder stor osäkerhet i hela landet om både befolkningsutveckling och bostadsbyggande. Födelsetalen har minskat rejält i år, men mest gäller osäkerheten invandringen. Hur många kommer från Ukraina. Stundom blir frågan om klimatförändringarna lockar till utflyttning från Sydeuropa,
Det finns prognoser om att bostadsbyggandet i Sverige skall minska 30 procent redan nästa år. Så torde det inte bli. Byggföretagen har välfyllda orderböcker. Att få en ombyggnad gjord i en villa kräver en rejäl framförhållning.
Energipriserna har stigit rejält. Då är det lönsamt att vidta sparåtgärder av olika slag. Likväl vill olika partier ge mer subventioner. Varför? Att ge subventioner till åtgärder som redan är lönsamma är svårbegripligt. Därtill finns inte kapacitet för att producera fler solpaneler. Följden blir att subventionerna inte hamnar hos villaägarna, exempelvis. Priserna stiger än mer.
Senareläggningar av olika projekt medför att de även kan användas i framtida valrörelser. Första gången ett stadsmuseum i Ronneby nämndes var 1933. En ny brandstation har redan hamnat i långbänken. Möjligen bör man göra ritningarna klara, så att man kan bygga om fyra-fem år, om det blir en riktig lågkonjunktur.
För politikerna är värmen ett dilemma. Vem tyar tänka på valet? Möjligen finns en glädje inom Miljöpartiet. Folk börjar inse att vi måste tänka mer på miljön. En gång gav en olycka i Harrisburg framgångar för Centern, då den största motståndaren till kärnkraft.
Min bedömning är att det på lokal nivå har blivit större motsättningar mellan de så kallade blocken. Delvis gäller det hur SD skall behandlas. I Ronneby vet M att man måste ha stöd från SD om man skall kunna sitta kvar vid makten. Men SD är en bit större och vill ha än mer makt.
Kringsvid likadant är det inom regionen. Osäkerheten synes vara störst inom Centern. På riksnivå visar motstånd mot SD. I Blekinge svajar man.
Regionens ”svek” om akuten i Karlshamn kan stå den dyrt. Pirenbygget i Karlshamn är en belastning för de styrande. I Ronneby är den stora frågan om riskkapitalister skall äga kommunala anläggningar. I Sölvesborg skall SD få betyg efter den första mandatperioden i kommunledningen. I Olofström blir frågan om Rolf Jönsson lyckas skapa ett eget mittenblock.
Sune Håkansson, Ronnebypartiet
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Insändare i Blekinge Posten 2022-08-11, sidan 2
De fallande börskurserna slår mot alla aktieägarna. Region Blekinge, liksom andra regioner i landet, har ett stort aktieinnehav. För Blekinges del rör det sig om kringsvid en miljard kronor. Hittills i år har värdet på aktierna fallit med ca 180 miljoner.
Bakgrunden till aktieinnehavet är att regionen har en pensionsskuld på omkring fem miljarder kronor. De anställda, dels tidigare anställda, dels de nuvarande, skall enligt avtal ha pensioner. En någon miljard har regionen använt till att finansiera byggnader. Regionen har inga skulder i bank, man lånar av ”sig själv”, av framtida pensioner.
Aktiekurser har egenskapen att stiga, och att falla. Förra året redovisades höjda kurser, med mer än 200 miljoner. Nu raderas mycket av detta bort, och året är inte slut.
I sig finns ingen anledning att kritisera regionledningen. Man har gjort kringsvid som alla andra regioner. Att vi i Blekinge skulle kunna klura ut en egen metod är inte rimligt.
Dilemmat är snarast att tidigare års politiker använde möjligheterna att hålla skatten nere genom att inte sätta av tillräckligt till pensionerna. Detta häller de flesta regioner. Inte heller har politikerna varnat för att kurserna kan falla, rejält.
Regionen torde hamna kringsvid ett nollresultat i år. Om inflationen medför högre pensioner framöver blir det minusresultat vid näst omräkning av pensionsskulden.
Regionen har åtminstone tre stora problem. Fortfarande är andelen inhyrda läkare för stor, även om den minskade något år 2021.
I stället ökade mängden köpt vård rejält, med 25 miljoner kronor, till 500 miljoner. Blekinge är för litet för de mer komplicerade ingreppen.
Vårdskulden, i form av senarelagda operationer, finns det inget redovisat belopp för. Intrycket är att vårdskulden är större än någonsin. Det kommer att ta flera år att komma ifatt.
Rolf Jönsson, centerpartisten i Olofström, vill ha en ny skatteväxling. Han menar att regionen lastar över alltmer av sjukvården till hemsjukvården, som drivs kommunalt.
I sak torde Rolf ha rätt. För skattebetalarna saknar det betydelse. Om utdebiteringen sänks med 10 öre till kommunen och höjs med 10 öre till regionen blir slutbeloppet detsamma. Det intressanta är om länets kommuner behandlas lika av regionen.
Sune Håkansson, Ronnebypartiet
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Insändare i Blekinge Posten 2022-08-04, sidan 2
Understundom döms politiker hårdare än andra. Stora rubrikertalar om att en politiker har gjort något olagligt eller omoraliskt,stundom bådadera. Ibland är det svårt att förstårubriksättningen. ”Politiker fast för rattfylleri”, kan detheta, även om det där med politiken är en bisyssla. ”Svetsarefast för rattfylleri” kunde ha varit den rimliga rubriken, ompolitiken inskränker sig till att vara ledamot i skolstyrelsen.
Den gamla frågan är: Kanman kräva mer ”skötsamhet” hos politiker än av andra? Skall vikräva att läraren, som vill bli politiker, först skall visa attman är en bra lärare. Skall taxichauffören, som vill blipolitiker, först visa sig vara duktig på jobbet?
Måste en politiker först ha ”god moral”? Får en politiker någonsin visa sigonykter på offentlig plats? Får han vara onykter påpartitillställningar? Får politiker umgås med prostituerade? Fårde ha älskare-älskarinnor? Får de sända sms med sexuella inviter?
Facit synes visa att endel politiker har kunnat sitta kvar även om de har vissa lik ilasten, exempelvis att ha förbindelser utanför äktenskapet. En delfall finns, där personen kunnat sitta kvar även på regeringsnivå.Politiker skriver i sina memoarer att de har varit rejält bakfullavid framträdanden på kongresser. Likväl är det förvånande attpartiorganisationerna inte stoppar omval. Det är sällan någonnyhet att en avsatt politiker har haft problem.
Här i Blekinge avgick enpolitiker på grund av olämpliga SMS. Det intressanta är att närnyheten kom, utpekades flera politiker i vårt lilla län som denskyldige. Det är inte ovanligt att politiker dricker för mycket,därvidlag är det ingen skillnad i förhållande till andra grupper.Problemet är när dom inte har låst in telefonen och datorn.Motståndarna, inte minst inom det egna partiet, utnyttjar detta.
En intressant aspekt är att ett partiledarbyte kan göra så mycket. Liberalerna var näranog uträknade. Så avgick Sabuni, Pehrson kom. Såvitt jag förstårkom inte Pehrson med något nytt politiskt budskap. Troligen är denpersonliga utstrålningen annorlunda. Möjligen var Sabunis hudfärgopassande, i synnerhet när L synes ha närmat sig SD.
Det finns ett visstsamband mellan ett partis röstandel i kommunvalet och utfallet iriksdagsvalet. Liberalernas byte av partiledare torde påverkavalutgången i Blekinges kommuner, även om L inte ändrar någontingi sina partiprogram på kommunnivå.
När L får en större andel i opinionsmätningarna följer att något annatparti får en mindre andel. Det de mest näraliggande som drabbas. Påkommunnivå är det, menar jag, inte någon större skillnad mellanpartierna på högersidan, ej heller mellan partierna påvänstersidan. Ofta frågar sig väljarna: behövs det så mångapartier?
Ett extra dilemma är attdet under en mandatperiod tillkommer nya förutsättningar.Flyktingvågen kom oväntat för några år sedan. Vårt medlemskap iNato diskuterades knappast i förra valrörelsen. Väljarna måste tahänsyn till upplevt förtroende för partierna.
Sune Håkansson,Ronnebypartiet
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
2022-07-28 Blekinge Läns Tidning, Din åsikt sidan 16
Detär valår iår och dags för Ronnebys politiker att vakna och ge faktabaseradebeslutsunderlag en chans.
Hösten2020 inkom jag med ett medborgarförslag, EA2-129, i vilket jag påtalade att Ronneby kommun bygger stora delar av sitt viktiga beslutsunderlag, för bland annat översiktsplanen, på missvisande siffror. Roten till detta är det bostadsförjningsprogram (BFP) som togs i Februari 2018 och i vilket Ronneby förutspåddes växa till 30 500 invånare år2020. Detta var fel redan 2018, och 2020 kunde konstateras att den verkliga siffran 2020 stannade vid 29 372, vilket var en minskningmed 257 personer sedan BFP antogs. Enligt senaste siffran från SCB (maj) är vi ytterligare 190 personer färre, 29 182 och alltså ännu längre från BFPs prognos.
Jag föreslog därför i mitt medborgarförslag att kommunen skyndsamt skulle uppdatera sitt BFP och därpå vilande beslut i syfte att kunna fatta beslut på faktamässiga grunder, snarare än på gamla drömmar om en växande kommun.
Mitt förslag tog nästan ett år att behandla, och kommunen tackade hösten 2021 artigt förpåpekandet och att man skulle ta hänsyn till det, men sedan dess har ingenting hänt. Tvärtom byggplaneras det som om man inte vill riskera att en uppdaterad BFP skulle avslöja att behovet av bostäderna inte längre finns.
Ett exempel på det är detaljplaneförslaget för del av Hjortsberga 4:73 i vilket man kan läsa: ”Ronneby kommun ser också ett behov av fler bostäder. Kommunen växer befolkningsmässigt och det behöver därför också finnas möjlighet att skapa nya bostäder när behov uppstår.” Utan att i övrigt recensera den detaljplanen, så verkar beslutsunderlaget sakna verklighetsförankring. Detta beslutades alltså i maj i år, uppenbarligen ovetandes om att Ronneby kommun i verkligheten nu minskar sin befolkning för femte året i rad.
Det gör mig beklämd att konstatera att sakliga förslag om att förbättra kommunens beslutsunderlag, även om de råkar trampa några politiker-egon på tårna, uppenbarligen inte tas på allvar. Är syftet med medborgarförslagen enkom att låta medborgare komma till tals, men inte lyssna? Eller är verklighetens siffror lite för svåra att ta in i just den här frågan? Är man rädd att bli stämplad som bakåtsträvare om man inte stämmer in i tillväxtkören oavsett hur verkligheten ser ut?
Det är valår i år och dags för Ronnebys politiker att vakna och ge faktabaserade beslutsunderlag en chans. BFP var en önskedröm som var fel redan när den kom 2018. Se snarast till att uppdatera den med realistiska prognoser, så att kommunen framöver inte drar på sig för stora byggen, till för stora kostnader och utan större samhällsnytta.
StefanJohansson, Ronneby
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Insändare i Blekinge Posten 2022-07-28, sidan 19
Det är inte lätt förväljarna att med hjälp av Valkompassen besluta sig för
hur manskall rösta i regionvalet. Vad gäller skatten tycker alla partieratt
det är bra som det är, dock kan V tänka sig en viss höjning.Inget parti
anser att mer öppet på akuten i Karlshamn är enprioriterad fråga.
I andra sammanhang påpekaralla partier att man vill minska andelen inhyrda läkare ochsjuksköterskor. Det målet har alla partier haft ”i mannaminne”.Vad hjälper det? Önskemålet är inte trovärdigt. Det saknasutbildad personal i hela landet.
Måhända är förklaringenatt Blekinge är för litet! För att bli konkurrenskraftigt kan enstörre region behövas. Förslag har funnits, men har förkastats.
Därtill är, trots allt,lasarettet i Karlskrona relativt slitet. Den vanliga frågan är;Varför byggdes inte nytt, mer centralt i länet och närmare E22, Nuförloras viktiga minuter vid akuttransporter. Ett nytt sjukhus tordeunderlätta personalrekryteringen.
Mitt intryck är attsamarbetet med exempelvis sjukhuset i Lund har ökat. I min ungdomuppfattades en remiss till Lund som en dödsdom. Numera ses den somlivräddande.
Den nu styrande alliansenkom till makten dels genom löften om en mer öppen akutmottagning iKarlshamn, därav blev intet. Dels kunde alliansen påtala behovet avskifte vid makten och därmed nytänkande. Därav blev intet.
Samarbetet inom alliansenhar inte fungerat. Mest märktes det när Emma Stjernlöf sparkades,av sina egna inom M. Följden har blivit en ryktesflora, vilketknappast gynnar någon.
För de flesta väljaregäller att de är relativt oberoende av sjukvården. Man kommer inteså ofta i personlig kontakt med sjukvården. De flesta är nöjda,snarast imponerade av personalens insatser. Missnöjet gällermestadels alltför långa köer till akuten. Att pandemin har medförtatt undersökningar och operationer har senarelagts har manöverseende med.
Vid förra valet fickMiljöpartiet lämna regionfullmäktige. Man hamnade under spärrenpå tre procent. Mp:s svaga organisation underlättar inte enåterkomst. Opinionssiffrorna medför att röster på Mp kanuppfattas som bortkastade.
Inför valet finns ingaentydiga block. Det har antytts att Centern på regionnivå funderarpå ett samarbete vänsterut, och att en sådan viljeinriktningkommer att tillkännages före valet. Ett sådant spårbyte skullesnarast följa trenden från riksdagsnivån. För väljarna skulledet vara en uppenbar fördel att veta vad som gäller.
Sammanfattningsvis: Vidförra valet var valresultatet en missnöjesyttring. Nu känner mångaväljare nödvändigheten av att välja mellan olika dåligaalternativ av politiker. Kvar finns tilliten till personalen.
Sune Håkansson, Ronnebypartiet
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
2022-07-26 Blekinge Läns Tidning
Detär färre än 50 dagar till valet. Den kommunala debatten i Ronnebyexisterar
knappast. Värme och semestrar kan vara förklaringarna.
Vivet att Moderaterna (M) går till val med målet en kraftigskattesänkning. M är det enda parti, som har detta mål.
Samtidigtvill M ha en rejäl ökning av antalet platser på ”himmen”.Någon utredning, som visar detta behov har inte presenterats förkommunfullmäktige. Det vi vet är att det i kommunen aldrig harfunnits så många äldre. Vi vet att det aldrig har funnits så fåboende på ”himmen”. Förklaringarna torde vara att våra gamlainte vill flytta dit, i första hand vill man bo kvar i sina ordinäraboenden. I andra hand vill man bo på trygghetsboenden. Att Attendohar mer än 50 personer i kö till sina trygghetsboenden visar detta.
Mvill låta riskkapitalister bygga ett nytt äldreboende iBräkne-Hoby. Lindebo är i ett väldigt dåligt skick, menar Vård-och omsorgsnämndens nya ordförande Sara Blixt. Det betyget är honden förste att ge. Personalen har inte get det omdömet. Kommunalapensionärsrådet (KPR), har inte heller gjort det.
Kommunenhar haft en konsultutredning. Den är inte offentliggjord i sinhelhet. Dess viktiga påpekande var att det måste till ett”koncerntänk”. Vad skall göras med Lindebo? Det skall blitrygghetsboende, påstås det stundom. Passar Lindebo tilltrygghetsboende? Därom har inte den nuvarande ägaren, Ronnebyhus,fått yttra sig.
Ejheller KPR har fått yttra sig i frågan. Sara Blixt verkar ha lagtKPR helt åt sidan. Ett enda sammanträde i år. Enligt kommunenshemsida finns inga fler planerade.
Informationgenom KPR är ett sätt för kommunledningen att spridaframtidstankar. Offentliga möten är ett annat. Kommunledningenvalde det förunderliga sättet att först besluta ikommunfullmäktige, sedan ett möte i samarbete med Bygd i samverkan.Varför denna tågordning?
NärAttendo byggdes gjorde M inte någon analys av följderna. M sadeinget om att nära nog helt stänga Ågårdsbo, inget om att stängadelar av Olsgården. Det är dyrt att ha tomma lokaler. Vård- ochomsorgsnämnden betalar miljoner kronor för sina tomma lokaler.
Moderaternastal om kraftigt sänkt skatt i kombination med en kraftig ökning avantalet platser på ”himmen” är möjlig att genomföra endast omstora besparingar görs inom utbildningsområdet. Eller har M någotess i bakfickan? En skattesänkning med en krona minskar intäkternamed kringsvid 60 miljoner kronor per år.
Detbehövs en debatt om de kommunala frågorna. Risken är stor attdessa glöms bort, att rikspolitiken tar över.
SuneHåkansson, Ronnebypartiet
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
2022-08-01 Blekinge Läns Tidning (Svar på inlägget ovan.)
SUNE HÅKANSSONS svar under Sara Blixt insändare.
En frågatill dig Sune Håkansson som tidigare suttit som ordförande samtvice ordförande i totalt åtta år i den nämnd jag nu, sedan cirkanio månader ansvarar för, hur kunde det bli såhär? Det frågarsig Sara Blixt (M) i en replik.
RONNEBY Jagbeklagar att Sune Håkansson inte har hört av sig till mig angåendesina frågetecken gällande kommunala pensionärsrådet (KPR) ochdess sammanträden.
Vi har hållitvåra sammanträden enligt det reglemente som finns. I januariuteblev mötet på grund av att corona fortfarande höll sitt greppom samhället, och då majoriteten av representanterna i KPR ejönskar ha digitala möten, fick detta sammanträde ställas in. Vihade i stället ett informationsmöte med KPR i januari digitalt, förde som önskade och hade möjlighet att närvara på detta. NästaKPR är inplanerat i augusti så att KPR är nedlagt stämmer inte.Snarare skulle jag vilja säga att debatten i KPR är levande, vi harhanterat två motioner som vi sänt vidare och det är ingen skillnadpå hur KPR hanterats nu, jämfört med innan corona-pandemin.
Att vi nu ska fåett nytt vård- och omsorgsboende i Bräkne-Hoby är jag glad över,detta då nuvarande Lindebo ej uppfyller de krav jag och flera medmig i nämnden, anser ska ställas på ett särskilt boende. Jag harblivit kontaktad av personal på Lindebo som sänt bilder pålokalerna och jag, med ett otränat öga, kan se att det föreliggerett stort behov av renovering. Jag är således, och som tur är,inte den enda som ser att ett behov av nya lokaler finns, vilket SuneHåkansson påstår.
Det skulle göramig direkt mörkrädd, om man accepterade dessa förhållanden förvåra seniorer. Vi har i Ronneby kommun ett åldrat boendebeståndoch vi måste agera nu!
Vihar en planför ett nytt boende som blir större än nuvarande Lindebo och somdärmed kan hjälpa oss att möta den demografiska utmaning vi stårinför. Att vi har en en låg beläggningsgrad på särskilda boendenstämmer inte. I april månad hade vi en beläggningsgrad på 96,92procent vilket är över den nivå på 94 procent som är uträknatatt vår budget räcker till. Vi har därmed, som en direkt insats,behövt se över vårt boendebestånd och effektivisera våraboendeplatser. Ett steg i detta var avvecklingen av Ågårdsbo ochstängningen av Olsgården plan 2.
Nu blickar viframåt, och en skattenivå i nivå med den välfärd vi får ta delav i vår kommun är definitivt en fråga som Moderaterna kommer attarbeta för nu såväl som efter valet.
Vianser inte attvi i Ronneby kommun ska ha en av Sveriges högsta kommunalskatter närdet finns möjlighet att effektivisera och tänka nytt och samtidigtfå möjlighet att betala en lägre skatt. Detta har mer än någotaktualiserats nu, när det blivit oerhört dyrt att vara svensk ochBleking. Skenande elpriser, skenande bränslepriser och eninflationstakt vi sällan skådat. Då ska inte våra invånarebehöva betala även en oförsvarbart hög kommunalskatt som gräddepå moset.
Enfråga till digSune Håkansson som tidigare suttit som ordförande samt viceordförande i totalt åtta år i den nämnd jag nu, sedan cirka niomånader ansvarar för, hur kunde det bli såhär?
Hur kan vi ståmed ett boendebestånd i ett sådant skick som vi gör, och somalliansen nu behöver agera kraftfullt och snabbt för att kommatillrätta med?
Detta är någotvi som kommun är skyldiga att göra för våra medborgares skull!
SaraBlixt (M),Ordförande Vård och omsorgsnämnden Ronneby kommun
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
2022-08-04 Blekinge Läns Tidning, Din åsikt sidan 23
SUNE HÅKANSSONS svar på Sara Blixt insändare ovan
Varför blev det så här, frågar Sara Blixt (M), mest om Lindebo.
Förvisso satt jag i nämndens presidium under åtta år, tillsammans med en moderat och en socialdemokrat. Det hela fungerade hyfsat bra, vi fick efterhand ömsesidig respekt. Nämnden fick inga allvarligare anmärkningar och vi höll budgetarna, delvis beroende på att vi erhållit rimliga belopp.
Vi var överens om det mesta. I tre frågor var vi inte alls överens. Där var det ”jag mot resten”.
Hur många platser behövs på himmen? Om antalet äldre ökar med tio procent behövs tio procent fler platser, sade de övriga. Min tes var att utvecklingen visat att allt färre ville, och behövde, bo på himmen. Två procent färre, varje år, i förhållande till antalet 85+.
Facit visar att jag har haft mest rätt. Vi har, enligt all offentlig statistik, färre platser och färre boende än någonsin i kommunens historia. Vi har aldrig haft så många 85+.
Blixt gör det förunderliga. Moderaterna har gång på gång ifrågasatt mina prognoser. Nu anger Blixt att för innevarande år hade M räknat med en ännu större minskning. Varför sade M inget om det i budgetdebatten?
Vilka prognoser gör M för framtiden? Vi har prognoser vad gäller antalet äldre, men hur många platser behövs? Skall Ågårdsbo öppnas igen? Skall Olsgården fyllas?
Jag menade, och menar, att avtalet med Ronnebyhus angav att Ronnebyhus skulle sätta hyran med hänsyn till verklig ränta. Preliminärt antogs denna vara sex procent, men kontroll av verklig ränta skulle göras och justering av hyran ske. Många miljoner har därigenom överförts till Ronnebyhus, har kommunalrådet sagt, men har inte vidtagit några åtgärder.
Vi gjorde en boendeutredning. Vilka boenden måste först åtgärdas? Ålycke blev första svaret. Vi behöver inte Ålycke, vi behöver inte platserna, var min mening. Vi måste renovera, sade M. Orimligt, det blir för dyrt, sade jag. Alls inte, menade kommunalrådet, intill ett ”skarpt anbud” kom och visade att en ombyggnad skulle kosta många miljoner mer än vad M angivit. Då, först då, bytte M ställning.
Sedan dess har M låtit investera miljoner kronor i Ålycke, medan Ågårdsbo, i ett mycket bättre skick, i huvudsak står tomt.
Backen hamnade på andra plats. Förvaltningen har i många år påpekat att Backen inte duger som särskilt boende. Bo Johansson, S, var den som mest påpekade att en ombyggnad var nödvändig om Backen skall vara kvar som särskilt boende, eller vård- och omsorgsboende, som det numera heter.
Vi gjorde besök på alla våra boenden. På Lindebo fanns inga signaler om att en rejäl upprustning behövde prioriteras i närtid, varken från förvaltning, personal eller pensionärsorganisationer, ej heller från någon politiker. Mitt senaste besök torde ha varit 2017. Det är intressant att Blixt har fått bilder därifrån. Dessa finns rimligen diarieförda, och vi kan diskutera om hyresvärden, Ronnebyhus, redan borde ha vidtagit åtgärder.
Sune Håkansson, Ronnebypartiet
----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
2022-08-02 Blekinge Läns Tidning, Din åsikt sidan 21
I måndagens BLT publicerades en artikel titulerad ”Varnar: Affärsmodell sprider sig till Sverige - dålig kvalitet och dyrareturer” (BLT den 1 augusti). Artikeln beskriver Niclas Sturessons, konsumentvägledare i Ronneby, syn på fenomenet dropshipping.
Tyvärr är den bild som målas upp ofullständig. Dropshipping är en affärsmodelli vilken återförsäljaren låter de produkter som säljs levereras direkt från tillverkaren till kunden. BLT ger i artikeln sken av att det ofta är oseriösa handlare och därför ger tips om hur man som kund ska göra för att undvika att handla från dropshipping-sajter i största allmänhet.
Artikeln nämner ingenting om de seriösa företag som använder sig av samma affärsmodell. Det är inte sällan webbshoppar som säljer produkter som produceras lokalt i Sverige, men där den vid beställningen ännu inte är tillverkad. Det kan vara allt mellan ett litet digitalt galleri där konstnärer lägger upp verk som man kan beställa, till en e-handelsjätte för byggmaterial som omsätter miljardbelopp.Inte sällan jobbar man med en hybridmodell där vissa storsäljare lagerhålls och andra varor (som säljs mer sällan) är beställningsvaror.
Det finns många fördelar med dropshipping i allmänhet. Eftersom produkten transporteras direkt från tillverkare till kund, så kan transportkostnaden kapas, förutsatt att det inte finns vinster att göra på samfrakt. Färre transporter betyder också mindre transportskador, och de minskade behoven av lager betyder lägre lagerkostnader och att vi inte producerar mer än vad vi behöver. Det är en modell som, rätt använd, ger lägre priser och bättre valmöjligheter till konsumenterna, och har en lägre miljöpåverkan än traditionell handel från ett centrallager.
Att kvaliteten kan vara dålig och returerna dyra är inte någon egenskap som har med affärsmodellen dropshipping att göra. Det är en följd av valet av leverantörer som den enskilda webbshoppen gör. För det ska naturligtvis den försäljaren svara. Att en returfrakt upplevs som dyr är för den delen inget tecken på att verksamheten är oseriös. Någon ska köra tillbaka varorna till därifrån de skickades och den kostnaden är det ur miljösynpunkt bara bra om kunden får ta. På sikt lär det oss att handla mer närproducerat och inte beställa mer än vi behöver. Kanske är det inte de 940 kr som det kostade att skicka ett par sandaler till Nederländerna som är problemet, utanatt vi som konsumenter inte är mer kritiska till vilka vi handlar av?
Den pedagogiska utmaning det är att hjälpa konsumenterna att bli bättre på att sålla bort oseriösa webbhandlare är tuff och BLT kan spela en viktig roll i det arbetet. Måndagens artikel var säkert välmenad, men man tog till storsläggan och misstänkliggjorde en hel handelssektor. Fortsätt gärna vara kritiska, men döm inte summariskt ut affärsmodellerna. Granska aktörerna i stället.
StefanJohansson,VD MinDörr
-dörrwebbhandel med dropshipping från svenska leverantörer
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Debattartikel Blekinge Posten 2022-07-21
Media gör reklam för attden osäkre väljaren skall använda valkompassen. Den sägs visavilket parti, som ligger närmast ens egna åsikter. Riktigt såenkelt är det nog inte. Att låta dussinet ämnen fånga inpartiernas uppfattningar går inte. Därtill antas frågorna ha sammavikt. Väljaren kan tycka att invandringen har större vikt änskolmaten, exempelvis.
Väljaren torde ocksågöra andra avvägningar. Valkompassen tar hänsyn till partiernas”löften”. Trovärdigheten kan bestämmas av hur man har ageratunder de gångna åren. Alliansen i Ronneby har exempelvis betonatvikten av att bygga bostäder i de mindre tätorterna, en ökning med30-talet har varit ”löftet”. Facit visar på en minskning.
Ibland påverkar”småsaker” röstandet. ”Jag har så stor släkt, det gerröster,” menade en ärrad politiker.
Det finns valkompasser föralla kommuner. De är väl värda att läsa. De visar partiernasståndpunkter, ibland med motiveringar. Här behandlas mest Ronneby.
Valkompassen visar också hur nära partierna står varandra, Antag att man är en äktamoderat. Då blir utfallet ett index på 100, när jämförelse görsmed M. L ligger närmast, indexet blir 82. Kd:s uppfattningar gerindex 68, Sd 67, C 65. ”Högersidan” är någorlunda samlad. Snår index 34, Rp 30, V 21 och Mp 18. Innebörden är att Mp ytterstsällan har uppfattningar i närheten av M.
Den mestuppseendeväckande upplysningen är att M vill sänka skattenkraftigt, en rimlig tolkning är med minst en krona.Tre möjligheter finns. Minska den kommunala servicen inom allaområden, bli effektivare eller låna mer. Det är uppseendeväckandeatt ett parti, som suttit i ledningen i 12 år har detta förslag.
En äktasverigedemokrat får indexet 100 i jämförelsemed Sd:s åsikter. Kd ligger närmast Sd, index 82, följt av L 76, Mså lågt som 64, C 56. V når 46, S 44, Rp 42 och Mp 26.
En äkta centerpartist når index 100 i jämförelse med Centerns åsikter. Närmast kommerKd med 74, L 65, M 63 och Sd 57. V får index 52, S 37, Mp 36 och Rp31.
Sammanfattningsvisvisar valkompassen att Centern är det parti,som ligger mest i mitten. Facit visar också att C i mer än enkommun har valt att samarbeta med S, i stället för att i praktikensamregera med SD. I Ronneby är alternativet ett fortsatt samarbetemed M, där M är mycket större. Sd är större än M, kommer Sdfortsätta att i allt ge M sitt stöd?
Utöver förslaget omskattesänkning från M är det mest invandringsfientligheten hoshögerblocket, som lyser igenom. Detta kan vara ett problem för Sd.Varför rösta på Sd när M, Kd och L tycker kringsvid likadant.
Det är endast i Ronneby som M vill sänka skatten kraftigt. Invandringsfientligheten finnshos högerblocket i alla länets kommuner.
Sune Håkansson,Ronnebypartiet
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Debattartikel Blekinge Posten 2022-07-14
Ronneby kommun kunde för ett år sedan konstatera att resultaten i grundskolan varalarmerande svaga, sämst i länet. En rimlig förklaring var denlåga andelen behöriga lärare. Resultaten för år 2022 visar enviss förbättring. I årskurs 9 är man tillbaka på betyg i nivåmed år 2019 och 2020. Alarmerande är dock att betygen i matte ärlägre än på åtminstone fyra år. 81 procent godkända är uselt.
Anmärkningsvärd ärskillnaderna mellan de båda skolorna Snäck och Kallinge. I svenskahade 95 procent godkänt på Snäck, endast 85 procent i Kallinge. Imatte var andelarna 87 respektive 74 procent.
Nu brukar förvissolärarna på Kallingeskolan påpeka att så var det även förr. Enuppföljning visade då att eleverna från Kallinge likväl klaradesig bättre på gymnasiet. Betyg kan sättas på olika sätt.
I årskurs 6 är betygsutvecklingen avsevärt sämre, sämre än under de senasteåren. Tyvärr synes den styrande Alliansens ledning ta det hela meden klackspark.
Skall kommunen kunna lockatill sig arbetstillfällen är en välutbildad ungdom enförutsättning. Att ungdomsarbetslösheten är hög i länet iallmänhet, i Ronneby kommun i synnerhet kan ha sin förklaring iskolan.
Sune Håkansson,Ronnebypartiet
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Insändare i SYDÖSTRAN 2022-05-30
En artikel i Sydöstran den 13 maj skrev om att det i Blekinge finns
skolor där mer än hälften av lärarna är obehöriga. Fyra av dem ligger
i Ronneby kommun.
Minst antal behöriga lärare har Eringsbodaskolan, där endast en dryg
fjärdedel av lärarna har behörighet.
Det kan antas att det inte är en tillfällighet att Ronneby ligger på sista plats i Blekinge i den senaste Pisa-undersökningen, som mäter 15-åringars kunskapsnivå. Förutom prov ska eleverna även besvara en enkät med frågor om sina hemförhållanden och attityder till skolan och lärande.
På Lärarnas Riksförbund anser man att man aktivt bryter mot skollagen om det är mer än 50 procent obehöriga lärare. Ansvariga är skolpolitikerna och arbetsgivarna i kommunen.
Att ge läxor kan också starkt ifrågasättas.
En studie av John Hattie, som gjort en sammanställning av ca 800 forskningsstudier, visar att läxor för yngre barn har låga, och ibland negativa, effekter på lärandet.
Skollagen slår fast att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Eva-Lotta Hultén, en välrenomerad författare och journalist, menar att vi borde diskutera varför skolan alls ska ge läxor.
Vuxna avråds från att ta med sig jobbet hem för att undvika osund stress. Med barn gör vi tvärtom. Läxor skapar konflikter i hemmet när föräldrarna förvandlas till tjatande övervakare. Barn riskerar felinlärning när personer utan utbildning förväntas stötta dem i deras lärande.
Lägg därtill att studier visar att läxor saknar effekter för barn upp till sexan och har mycket små även därefter. Hultén anser vidare att det för vissa elevgrupper inte fungerar att ge läxor under högstadiet heller. För dem som klarar läxor bör det ändå finnas läxhjälp på skolan
Det är inte meningen att föräldrar ska behöva ringa till lärarna, på fritiden, då de inte förstår hur de ska kunna hjälpa sina barn med läxorna.
Idag finns skolor som framgångsrikt arbetar helt läxfritt.
Vi anser därför att antalet behöriga lärare ska öka och att skolarbetet skall, med få undantag, skötas på skoltid, dvs läxfritt.
Stefan Jönsson och Peter Lindström, Ronnebypartiet
--------------------------------------------------------------------------------------------------
2022-07-25 Blekinge Läns Tidning
Hur mycket skall man tro på kommunernas prognoser och
planer? Det vi vet är att det sällan blir som politikerna spått.
Just nu är det intressant att följa Karlskrona och Ronneby
kommuner, delvis därför att utvecklingen i den ena kommunen
torde påverka den andra.
Statistiska centralbyråns (SCB) prognoser säger att Karlskrona kommer att få en befolkningsminskning med 200 personer fram till år 2030. Ronneby förväntas minska med närmare 700. Som jämförelse kan påpekas att Karlskrona har ökat med kringsvid 250 personer per år sedan år 1990. Utvecklingen har varit relativt stabil. Ronneby har ökat med ynka 300, sammanlagt, under perioden. Hittills i år har Karlskrona minskat marginellt, Ronneby har legat stilla.Nu skall det bli andra bullar, enligt Karlskronas bostadsförsörjningsprogram. Plus 1 000 personer per år, menar man. Då krävs en ordentlig ökning i bostadsbyggandet. 500 bostäder per år behövs, vilket kan jämföras med 100 om året under de senaste 30 åren.
Redan här finns anledning till ifrågasättande. Hinner kommunen med att planera tomtmark? Hinner tjänstemännen handlägga ansökningar om bygglov? Finns det byggnadsarbetare, som kan utföra arbetet? En snabbt ökande befolkning kräver också fler skolor och förskolor. Finns den planeringen? Jag tror det inte.
Förvisso finns det möjligheter att få en ökad befolkning i Karlskrona. Att kommunen har haft en befolkningsökning, men i jämförelse med exempelvis Växjö en usel tillväxt, talar för detta. Det är oklart varför det har blivit så. Den vanliga förklaringen är att politikerna har talat om tillväxt, men alls inte fattat motsvarande beslut. Byggklara tomter har saknats.
Karlskrona kommun har hyfsat med jobb. Nettoinpendlingen är 1 200 personer. Det är inte orimligt att höjda priser på drivmedel lockar till mindre pendling.
I Ronneby är det i mångt och mycket tvärtom. Folk bor i kommunen, men jobbar i andra kommuner. Nettoutpendlingen ligger stabilt kring 1 400. Genomsnittsinkomsten är nio procent högre i Karlskrona. De sociala skillnaderna kan vara en förklaring till skolans sämre resultat i Ronneby.
Delvis löser ”marknaden” obalanser. Villapriserna ligger 60 procent högre i Karlskrona. För bostadsrätter antyds ännu större skillnader. Ekonomisk teori säger att man skall bygga där efterfrågan och betalningsviljan finns.
Befolkningstillväxt har inte enbart fördelar. Älmhults kommun firade under pompa att man nått 18 000 invånare. Nu kommer facit. Många av inflyttarna är bidragstagare, komna från andra kommuner.
Slutsatsen blir likväl: Om Karlskrona gör allvar i åtminstone en del av sina byggnadsplaner är risken stor att Karlskronas befolkningsökning till en del drabbar Ronneby.
För Ronnebys kommunledning finns de två möjligheterna: Skaffa rejält med nya jobb, varför inte ett fängelse? Skaffa attraktiva tomter, vilka i dag måste finnas söder om E22.
Ty för både Karlskrona och Ronneby finns risken att befolkningstalet norr E22 sjunker.
Sune Håkansson, Ronnebypartiet
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Våra regioner, som vi förr kallade landsting, har i huvudsak hand om sjukvården. Utmärkande för regionerna är att de är så fattiga. Nöjer vi oss med att jämföra Blekinge, Kalmar och Kronoberg är Blekinge i en klass för sig, i negativ mening.
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Förklaringarna till regionernas fattigdom är dels hävd. Man har sett efter hur andra regioner har gjort och gjort kringsvid likadant. Dels var det länge tillåtet att inte ta hänsyn till att de anställda en gång skall ha pension från arbetsgivaren. Man nöjde sig med att redovisa det hela som en ansvarsförbindelse, det som i praktiken var en skuld. Så får man fortfarande göra, vad gäller gamla synder.
Räknar vi med hela pensionsskulden är Blekinges Egna kapital minus 613 miljoner kronor. Region Kalmar har minus 115 miljoner, medan Kronoberg har plus 120 miljoner.
Förra året blev det ekonomiska utfallet hyfsat i alla de tre regionerna. Till en stor del berodde detta på att aktieinnehavet steg rejält i värde. Regionerna har placerat delar av pensionsskulden i aktier.
Just nu ser det illa ut för i år. Aktiekurserna faller. Förra årets vinster har raderats ut. Inflationen gör därtill att pensionsskulderna måste räknas upp. Det blir synnerligen svårt att nå nollresultat i år.
Svårast att bedöma är likväl vårdskulden. Många operationer har fått senareläggas. Det kommer att ta flera år att komma i kapp.
Ett extra dilemma är bristen på läkare och sjuksköterskor. Den bristen torde finnas kvar i många regioner, vilket delvis löses med dyra hyrläkare.
I Blekinge är det en svag allians som styr, på nåder från SD. Det intressanta är att i Kalmar bildar S, C och L en styrande majoritet.
Alliansen i Blekinge synes inte gå till val på att fortsätta samarbetet. Därtill har man fått alltför mycket kritik. Mest är det M, som fått skulden för de interna stridigheterna, för problemet med närakuten i Karlshamn, etc.
Just nu kan man spekulera i ett ”block” med SD, M och Kd, som ställs mot S, C och L. Då skulle det bli 27-27. Då ställs V utanför med sina 3 mandat, ty så vill C.
Min gissning är likväl: M finns inte kvar i ledningen efter valet.
Sune Håkansson
--------------------------------------------------------------------------------------------------
Debattartikel Blekinge Posten 2022-07-07
Vi skall vara rädda omvår natur. Därom är de flesta ense. Likväl blir det debatter ommiljöpolitiken. En viktig förklaring är att vi inte alltid äröverens om vad som är miljövänligt. Därtill har vi också andramål.
När samhället vill styramiljöpåverkan finns tre ”stora” sätt. Det ena är att beskattaett oönskat beteende. Bensinbilarna medför utsläpp av koldioxid.Därför skall vi ha extra skatt på bensin. Då kör folk mindre ochi mer bensinsnåla bilar.
Just koldioxiden visar ettextra problem. Släpper vi ut 1000 kg koldioxid sprids dettaefterhand över hela jorden. Sveriges yta är mindre än en tusendelav jordens yta. Av ett ton utsläpp får vi behålla ett kilo.
Därav följer också attdet på sitt sätt är nära nog meningslöst att vi ensamma försökerminska utsläppen. En enda promille av nyttan hamnar i Sverige. 999tusendelar av nyttan hamnar i utlandet.
Allt bygger på att viskall vara ett föregångsland, alternativt att alla länder görlikadant. Ett enskilt litet lands politik påverkar inte klimatet.
De partier, som menar attvi skall sänka skatten på bränsle kan sägas vara motståndaretill klimatmålet. Här syns konflikten med andra mål. Vi villhjälpa invånarna när de får högre räkningar för drivmedel ochuppvärmning.
Ibland användsalternativet subventioner av substitut.Bidragen till solceller är ett exempel.Tanken är att minska förbrukningen av olja.
Det tredje sättet attstyra är lagstiftning. Villaägarnamåste ha godkända avlopp. Skogsägarna måste ta naturhänsyn vidavverkningar. Det intressanta är att man måste tåla visst”intrång” utan ersättning. Fridlysning av enskilda träd ärett exempel.
Vanligen gällerdiskussionerna om naturhänsyn många individer, som kan ha olikauppfattningar. Vargarna är ett exempel. Många vill utrota vargarna,då dessa upplevs som skadedjur. De anfaller ibland tamdjur, änvanligare är att de jagar jaktbart vilt. Nyttan kan vara attvargarna tar rådjur, som annars skadar plantor.
Sällan har, exempelvis,djur bara positiva effekter. Kronhjortarna är vackra, därför villvi ha dem. Men kronhjortarna gör också skada, exempelvis igranskogen. Skogsägarna vill helst ha ersättning för skadorna, mensamtidigt behålla fördelen av hjortjakten.
Många gånger vill vi hadjur- och växtarter ”i reserv”. De kan vara nyttiga en gång iframtiden. Staten betalar bidrag till naturvård, ibland köper manin områden för naturvård. Det är områden, som har en handfullbesökare. Likväl, är det något vackert kan de dock dra till sigtusentals besökare. Arontorpsrosen är ett exempel.
Sune Håkansson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debattartikel i Blekinge Posten 2022-06-02, sidan 2.
Medlemstappet fortsätter inom den Svenska kyrkan. På riksnivå är andelen
medlemmar 54 procent, i Blekinge 64 procent. Högst andel medlemmar i länet,
på kommunnivå, ligger Sölvesborg med 71 procent, lägst Olofström med 59 procent. På församlingsnivå ligger Jämjö, Kristianopel och Torhamn högt, över 75 procent.
Nedgången beror på delar. Det finns de aktiva utträdena. En del kan vara ovilja att betala skatt till kyrkan. Stundom är det mer ”värdsliga” delar. När Svenska kyrkan blir alltför kapitalistisk, exempelvis genom att kräva högre ersättning för markintrång när fiber kan läggas. Reagerar en del medlemmar. Principiellt gäller att insynen i kyrkans ekonomiska förvaltning har en del övrigt att önska.
Det andra, mer långsiktiga problemet, är den sneda åldersfördelningen. Många medlemmar är gamla, och dör. Nya medlemmar erhålls genom dopet. Andelen döpta i Lunds stift är nere i 37 procent, i Blekinge dock en bit högre. I Jämjö församling är andelen 72 procent, men i Ronneby pastorat 44 procent.
Andelen konfirmerade kan ge en antydan om framtiden. I Lunds stift är andelen 24 procent, men i Karlshamns blott 12 procent.
I närtid torde det största praktiska problemet vara utformningen av kyrkogårdarna. Krav om dubbade gravstenar har medfört att en mångfald gravar har återlämnats. Hur skall man få göra för att få en snygg kyrkogård? Att så många väljer att ha den sista vilan i minneslunden är i sig en ”praktisk” lösning.
Det största problemet torde likväl vara sjunkande besökarantal vid de kyrkliga ”tillställningarna”. Därtill kommer den synnerligen höga medelåldern hos besökarna. På något sätt synes frikyrkorna klara sig bättre, genom att satsa mer på såg och gemenskap.
Sune Håkansson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debattartikel i Blekinge Posten 2022-05-24, sidan 2.
Befolkningsutvecklingen i länet var fortsatt negativ under det första
kvartalet. Minus 122 är illavarslande. Här nere i syd är vi ensamma
om denna utveckling. Alla kommuner, utom Olofström, minskar. Mest
förunderligt är det att Karlskrona minskar, minus 83. ”Grannarna”
Växjö och Kalmar ökar. I Ronneby är det de låga födelsetalen som är
oroande. Utflyttningen av unga kvinnor ger den effekten.
Naturen är nu sådan att det föds fler gossebarn än flickebarn.
På riksnivå finns det kringsvid fem procent fler män i åldrarna 20-29
år än vad det finns kvinnor.
I Blekinge är skillnaden hela 25 procent! Följden blir låga födelsetal.
På länsnivå torde förklaringen till den dåliga utvecklingen delvis vara att det inte finns någon bleking stark nog för att påverka regeringen när det gäller att fördela statliga jobb. Claes Elmstedt och Hans Gustavsson fick inga efterträdare.
Förvisso kan även lokala politiker ta åt sig ”äran”. Att Ronneby kommun har länets sämsta resultat på högstadienivå synes Alliansen ta med en klackspark. Att kommunen har en låg andel helt behöriga lärare är illa. Sådana siffror lockar varken företag eller föräldrar.
Politik är tråkigt, menar många. Besluten i kommunfullmäktige är helt förutsägbara. Effekten blir att länets dagstidningar ofta låter timslånga debatter bli oomnämnda, varefter invånarna vet ännu mindre.
I Ronneby har en mandatmässigt svag Allians styrt. Sverigedemokraterna har alltid kommit med de hjälpande rösterna. Min tolkning är dock att Alliansen tvingats allt längre åt höger för att få stödet från SD.
Så gör likväl SD det oväntade. Man röstar mot de besparingar, som Alliansen föreslår på det sociala området. ”Vi kunde inte förutse effekterna av dessa besparingar när vi röstade för Alliansens budget”, säger SD nu. I och för sig begripligt, i budgeten stod det inte hur besparingarna skulle ske. Det beslutet skulle tas i Socialnämnden. Besparingarna är oacceptabla menar vänsterblocket, nu med stöd från SD.
Naturligtvis var det nödvändigt för SD att visa Alliansen att Alliansen måste ha SD:s aktiva stöd. Helst vill SD in i Alliansen, synes det. SD är därtill större än M, och vill därför ha kommunalrådsplatsen, om nu högersidan vinner.
Opinionslägetpå riksnivå har fortfarande S som vinnare, medan L är den största förloraren. Mp kan hoppas på att Nato-frågan kan ge dem viss draghjälp. Om en procentenhet motståndare till Nato röstar på Mp, kan effekten bli att Mp klarar sig kvar i riksdagen, liksom i många regioner och kommuner.
Sune Håkansson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debattartikel i Blekinge Läns Tidning 2022-05-18, sidan 14.
Jag läste en artikeln om att det i Blekinge finns skolor där mer än
hälften av lärarna är obehöriga. Fyra av dem ligger i Ronneby kommun.
Minst antal behöriga lärare har Eringsbodaskolan, där endast en dryg
fjärdedel av lärarna har behörighet.
Det kan antas att det inte är en tillfällighet att Ronneby ligger på sista plats i Blekinge i den senaste Pisa-undersökningen, som mäter 15-åringars kunskapsnivå. Förutom prov ska eleverna även besvara en enkät med frågor om sina hemförhållanden och attityder till skolan och lärande.
På Lärarnas Riksförbund anser man att man aktivt bryter mot skollagen om det är mer än 50 procent obehöriga lärare. Ansvariga är skolpolitikerna och arbetsgivarna i kommunen.
Att ge läxor kan också starkt ifrågasättas.
En studie av John Hattie, som gjort en sammanställning av ca 800 forskningsstudier, visar att läxor för yngre barn har låga, och ibland negativa, effekter på lärandet.
Skollagen slår fast att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.
Eva-Lotta Hultén, en välrenomerad författare och journalist, menar att vi borde diskutera varför skolan alls ska ge läxor. Vuxna avråds från att ta med sig jobbet hem för att undvika osund stress. Med barn gör vi tvärtom. Läxor skapar konflikter i hemmet när föräldrarna förvandlas till tjatande övervakare. Barn riskerar felinlärning när personer utan utbildning förväntas stötta dem i deras lärande. Lägg därtill att studier visar att läxor saknar effekter för barn upp till sexan och har mycket små även därefter. Hultén anser vidare att det för vissa elevgrupper inte fungerar att ge läxor under högstadiet heller. För dem som klarar läxor bör det ändå finnas läxhjälp på skolan
Det är inte meningen att föräldrar ska behöva ringa till lärarna, på fritiden, då de inte förstår hur de ska kunna hjälpa sina barn med läxorna.
Idag finns skolor som framgångsrikt arbetar helt läxfritt.
Vi anser därför att antalet behöriga lärare ska öka och att skolarbetet skall, med få undantag, skötas på skoltid, dvs läxfritt.
Stefan Jönsson och Peter Lindström, Ronnebypartiet
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debattartikel i Blekinge Posten 2022-05-12, sidan 2.
Olika orter erbjuder olika typer av service. Utbudet skiftar över tiden. I min barndom fanns det i Eringsboda provinsialläkare, präst, skola för klasserna 1-7 med hjälpklass därtill där varje årskull hade en egen klass, två affärer för damkonfektion, en affär för herrkläder där det också fanns skräddare, några stycken lanthandlare som sålde ”allt”, hotell, café, pappershandel, urmakare, ålderdomshem, två taxistationer, cykelverkstäder, brandkår m.m. Två banker fanns, vilket möjliggjorde ett dubbelrån. Bion visade film varje vecka. Förvisso har jag glömt en del.
Gunnar Johansson på Storegården hade ofta slående formuleringar. ”Med den här takten i befolkningsminskningen kommer det bara att vara två invånare i församlingen är 2020”, räknade han ut en gång på 1960-talet när befolkningsminskningen hade varit extra stor. ”Det blir doktorn och prästen”.
Helt fel fick han i så måtto att doktorn och prästen var två delar av servicen som försvann först… I övrigt var hans analys i mångt och mycket rätt. Befolkningsminskning ger ett minskat underlag för olika typer av service. Bättre kommunikationer skärper konkurrensen. Om det är billigare att handla i stadens butiker sker de större inköpen där, i synnerhet när många har sitt jobb där.
1960 hade Eringsboda församling 1308 invånare 1970 endast 989. Den ”Gröna vågen” sänkte takten i avfolkningen, år 2000 var befolkningstalet 783. Minimum nåddes kring år 2015 med ca 600 invånare. Sedan dess har det skett en ökning med något tiotal.
Idag finns inte mycket mer än en närbutik samt bensinmack. Trygghetsboendet på Björkliden kan därtill erbjuda middagsmål till alla, som så önskar.
Mest klagomål blev det när distriktssköterskan försvann för några år sedan. Alternativen, att besöka läkare i Kallinge eller att läkare gör hembesök, synes fungera tillfredställande, klagomål hörs inte. Att hemtjänsten gör goda insatser märks. Den första hemvårdarinnan anställdes i slutet av 1940-talet ”på försök”. Det var knappt en halvtidstjänst, mest för att rycka in när ”mor i huset” födde barn. Äldreomsorgen förutsattes släkten sköta.
Den stora rädslan är att räddningskåren försvinner. Till en del ligger ansvaret på lokal nivå. Invånarna vill – kan inte ställa upp. Initialt startade brandkårerna ute i bygderna på frivillig basis. Idrottsplatser anlades ideellt, liksom många badplatser.
Idag är landsbygdens problem att det är så svårt att få någon att engagera sig i någon förening, allt från idrottsföreningen till vägföreningen.
Förunderligt saknas viss service inom hela Ronneby kommun. Det finns inte en enda bank, som har öppet utan tidsbeställning! Ibland, exempelvis när man skall ha ett nytt skogskonto, underlättar det rejält om man kan besöka bankkontoret. Förvisso är det inte mycket bättre i Karlskrona. Den största banken har öppet tre timmar per dag. Det blev en väntan i kön på nära nog en timme.
”Marknaden” synes inte ge bra service på bankerna. Just bättre service brukar framhållas som en positiv följd av fri konkurrens. Därför avskaffades monopolet för bilbesiktningen. Man märker det i form av en mångfald brev från olika företag i branschen. Billigare blev det inte. Marknadsföringen kostar.
Sammanfattningsvis: Strukturomvandlingen fortsätter. Än torde små skolor komma att läggas ner. Personalen, och föräldrarna, kan komma att kräva det. Stora varuhus kommer även fortsättningsvis att konkurrera ut affärer, som förr ansågs vara stora. I vissa branscher kommer underlaget i Ronneby, liksom i exempelvis Olofström, inte att räcka.
Sune Håkansson
--------------------------------------------------------------------------------------------------
SYDÖSTRAN 2022-05-10, nätupplagan 10:44 och papperstidningen 2022-05-11
Det är inte lätt att följa alla turerna för Ronneby kommuns framtida äldreomsorg.
Protokollen är kortfattade och delvis motsägelsefulla.
I stora delar har Alliansen tillämpat ”Det slutna rummets politik”, dvs tala om så lite som möjligt intill dess beslut skall fattas i kommunfullmäktige. Exempelvis står det, ungefär, i protokollet för Ronnebyhus att ”Kommunen avser att låta Ålycke och Lindebo ingå i en större affärstransaktion”. Vem ”kommunen” är har inte kommunalrådet velat avslöja. Det framgår inte heller i protokollen.
Den normala gången inför verksamhetsförändringar är att berörd nämnd påtalar behovet. I exempelvis fallet Lindebo är det inte så. Det är högsta kommunledningen som förhandlar med det företag, som Alliansen har tänkt sig som utförare. I stort har detta skett i doldom. Personalen visste ingenting, pensionärsorganisationerna visste ingenting, invånarna i Bräkne-Hoby visste ingenting. Alternativa företag kontaktades inte.
Vid nya projekt brukar den första frågan vara: Finns behovet? Det har förvisso aldrig varit så många, mätt som antalet fyllda 85 år, som det gör nu. Prognosen talar om fortsatt ökning.
Samtidigt gäller att det aldrig har funnits så få platser på himmen, som det gör idag. Aldrig har det heller funnits så många lediga lägenheter, även om statistiken är svårtolkad. Likväl gäller att Ågårdsbo håller på att tas ur drift, mer eller mindre mot sin vilja har de äldre flyttats till, exempelvis, Vidablick. Därmed uppstod en helt onödig kö.
Högst söktryck är det till just Vidablick och till Attendo. Varför skapa denna kö? Vilket behov skall vi räkna med?
Olsgården i Kallinge skall enligt beslut delvis stängas ner, en avdelning avvecklas. Sammanlagt finns det minst 40 lägenheters, som inte utnyttjas. Någon brådska med att bygga nytt är det inte.
Det är få äldre, som vill flytta till himmet. De vill bo kvar i sitt ordinära boende. Vänsterns förslag om någon form av fixarlax kan vara en hjälp. Då behövs färre platser på särskilt boende. Nybyggnationer kan innebära avveckling av Olsgården. Tankarna finns i protokollen.
Alliansen vill låta riskkapitalisterna bygga, och äga, nya boenden. Det kan vara rimligt, om detta blir billigare för kommunen. Inga jämförande kalkyler finns. Förutsättningen för ett sådant resultat är att riskkapitalisterna är synnerligen mycket effektivare än vad kommunen är. Kommunen räknar med en ränta på kringsvid 2 procent. Därmed torde inte kapitalisterna låta sig nöja. Resonemanget gäller inte bara äldreboenden, utan allt, som idag ägs av kommunen. Skolor, idrottshallar, gator, etc, exempelvis.
Attendo har visat sig vara konkurrenskraftiga mot kommunen. Attendo gör därmed nytta, ger valfrihet både åt de äldre och för personalen. Om Attendo så vill, torde man kunna öka antalet boende med minst 30, Vad händer då? Drabbas Vidablick?
Kommunens äldreomsorg är viktig. Den är värd att diskuteras. Idag är beslutsunderlaget undermåligt. Vad göra med Ålycke? Bygg om till trygghetsboende, antyder Alliansen. Passar all, inte har företrädare för Ronnebyhus sagt. Bättre att riva.
Liknande frågor gäller för Olsgården, Ågårdsbo och Lindebo, kanske också för Vidablick.
Det rimliga är att alternativen presenteras, så att partierna tar ställning före valet. Sedan får väljarna avgöra.
Sune Håkansson, Ronnebypartiet
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Insändare i Blekinge Posten 2022-05-05, sidan 19
Hur blir det framöver? Under valrörelser brukar det förvisso komma en
del löften. Det kan bli svårt att uppfylla dem alla.
Det har i närtid kommit en del beslut, eller nästan beslut, som ger ett mindre utrymme för andra åtaganden. Det första gäller försvaret. Oroligheterna ute i världen medförde att alla partier menade att vårt försvar måste stärkas. Anlaget måste höjas till två procent av BNP, vilket innebär en ökning med 30 miljarder kronor per år. En del partier menar att det behövs än mer. Utlåtanden från försvarets företrädare antyder att vår beredskap är allt annat än god.
I Ukraina pågår krig. Om det blir ett slut på kriget, med ett någorlunda fritt Ukraina, torde det behövas många svenska miljarder för hjälpa till med att bygga upp det nödvändigaste.
De sämst ställda pensionärerna har fått löfte från regeringen. Redan månaden före valet skall det bli en rejäl förbättring. Det valfläsket kostar också. Övriga partier synes inte vara emot, men vill ha en annan utformning.
Coronapandemin är över i sin värsta form, hoppas vi åtminstone. Kvar finns en stor vårdskuld. Många operationer borde ha varit utförda för länge sedan. För våra regioner är det två problem. Det ena är det ekonomiska, det kostar miljarder kronor att komma ifatt. Lika svår är den praktiska biten. Finns det läkare och övrig personal? Risken är stor för att Blekinge inte klarar sig i konkurrensen. Måhända får man syna det gamla förslaget från Lars Andersson, en gång bas för Bas Blekinge. Han menade att många operationer med fördel kan utföras i, exempelvis, Polen.
Invandringen, i olika former kan kosta en del, åtminstone på kort sikt. Problemet är inte nytt. På 1800-talet gällde hårda regler även för flyttningar inom Sverige. Man fick inte flytta över sockengränserna hur som helst. I protokollet fån sockenstämman i Hjortsberga står det: I avseende på Inhysesmannen Ola Nilssons från Möljery av Ronneby Socken inflyttning inom församlingen har församlingens Åboar afslagit dess inflyttning i Socknen, då det är fara värdt, att han framdeles kan blifva församlingen till last.
Viktigast var det att ”oönskade” individer inte fanns i församlingen den 1 november, dagen för mantalsskrivningen. I synnerhet gällde det att hålla representanter för ”resandefolket” borta. Mantalsskrivningen bestämde vilken socken, som var ansvarig för fattighjälpen.
Resonemanget känns igen, i dess olika former. En form heter ”Social dumping”. Det är när en kommun skaffar bostäder åt sina hjälpbehövande i en annan kommun.
Folks önskemål ändras över tiden. Måhända märks det mest bland de äldre. Det finns många äldre som har det bra ekonomiskt, ofta mycket bra. De märker att de inte tyar konsumera sina hopsparade kronor. De tycker inte att vin för 1000 kronor flaskan är så mycket godare än vin för 100 kronor.
Kvar står att bo bra. Så sent som 1970 var det vanligt att man på himmen bodde två äldre i ett rum. Något kök fanns inte.
Efterhand kom standardhöjningen. Först byggdes enrumslägenheter. Kring år 2000 började tvårumslägenheterna bli standard.
Numera synes de gamla villaägarna i första hand bo kvar. Om trappor etc. gör det omöjligt, vill man gärna ha en trerummare.
Detta är kommunernas stora problem. När man bygger nya vård- och omsorgsboenden tänker man sig att ha kvar de gamla bostäderna som trygghetsboenden. Det duger inte, säger pensionärerna. Ni måste bygga om rejält först, till trerummare.
Likväl; För kommunerna stundar åtminstone några beska år. Tänkta investeringar får anstå en mandatperiod till. Detta kan, exempelvis, gälla för Ronnebys museum. Alla partier torde ha med det bland vallöftena. Få tror att det blir under den kommande mandatperioden.
Sune Håkansson
Ronnebypartiet
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Blekinge Läns Tidning 2022-04-05, sidan 11, Christian Hylse christian.hylse@blt.se
Sune Håkansson lämnade Centerpartiet på 1990-talet och bildade Ronnebypartiet. Nu siktar partiet på fler mandat i fullmäktige.Eller åtminstone fylla platsen för avhopparen Anna Carlbrant, som kandiderar för moderaterna i höst.
RONNEBY Han fyller 78 år bara månaden efter valet i september, men Sune Håkansson har inga planer på att ge upp politiken.
– De behöver någon som kan räkna procenten i fullmäktige och jag tycker fortfarande att det är intressant och roligt.
Vissa menar att Ronnebypartiet för en hopplös kamp mot alliansen och oppositionen, eftersom de inte får stöd av varken den ena eller den andra falangen.
Sune Håkansson menar att partiet inte verkar i skymundan.
– Vi är rätt duktiga på att skriva insändare och får stort gensvar. Det märker jag ute på stan, säger Sune Håkansson.
Partiets viktigaste valfrågor är:
En ny brandstation, med plats för polisbilar och ambulanser, ska byggas nära E22.
Ronneby ska få ett eget stadsmuseum.
Kommunen ska medverka till att bygga en motocrossbana.
En läxfri skola.
Sune Håkansson vill gärna framhävda partiets kamp för att få bort läxorna från skolorna.
– Det skulle ge en mer jämlik skola än den vi har i dag. För familjebildningarna är inte som de var förr och skolan ska ha resurser att ge alla elever rätt stöd.
Ronnebypartiets valsedel består av 15 personer och Sune Håkansson toppar listan. Två är en nykomling i partiet, 54-årige Ilkka Toivanen, som driver Ronneby City Hotell vid järnvägsstationen.
Mellan 2010 och 2018 ingick Ronnebypartiet i alliansstyret, men de var inte välkomna efter valet 2018. Under den senaste mandatperioden har partiet haft två platser i fullmäktige.
Christian Hylse
christian.hylse@blt.se
FAKTA
Ronnebypartiets nomineringar inför valet 2022
1. Sune Håkansson
2. Ilkka Toivanen
3. Stefan Jönsson
4. Monia Svensson
5. Ronny Palmqvist
6. Jeeda Radwan
7. Peter Lindström
8. Birgitta Larsson
9. Stefan Johansson
10. Göte Svensson
11. Bert Anders Svensson
12. Ted Larsson
13. Ola Svensson
14. Gunilla Svensson
15. Per Eriksson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Din åsikt, Blekinge Läns Tidning 2022-04-04, sidan 14
Under mina år som lärare avslutade jag vanligen lektionerna med uppmaningen: Gack him och läs!
Kringsvid den uppmaningen fick jag av utbildningsnämndens ordförande Åsa Evaldsson när vi i kommunfullmäktige något diskuterade nivån på betygen för högstadiet. Jag var inte imponerad, men påpekade att jag i synnerhet saknade jämförelser med andra kommuner. Jag frågade: ”Kan det vara så illa, att Ronneby kommun har sämre siffror än vad Karlskrona har?”
Svaret finns på Kolada, påpekade Åsa. De är offentliga!
Sålunda gick jag hem och läste. Siffrorna för Årskurs 9 (slutbetyg) var chockera-
de! Elevernas resultat angavs under tolv rubriker. För Ronneby kommun var färg
markeringen röd för samtliga, innebärande att resultaten inte alls var tillfredsstäl-
lande.Färgmarkeringen var röd redan för 2020, men för samtliga tolv rubriker var
resultaten än sämre för år 2021!
Som exempel på rubriker kan nämnas: Har uppnått kunskapskraven i alla ämnen
(de nyanlända exkluderade). Resultat år 2021: 62,8 procent.
Vad som kändes än värre: Karlskrona var bättre på alla områden! Därtill: Gapet mellan kommunerna ökade rejält mellan åren.
För högstadiet gäller att Ronneby inte bara är sämre än Karlskrona. Ronneby kommun är sämre än alla kommuner i länet. Efter ett slumpmässigt urval av trettiotalet kommuner tyade jag inte söka längre. Ronneby var i en klass för sig, i negativ bemärkelse.
Det förvånar mig högeligen att Utbildningsnämndens ordförande inte på fri hand kunde tala om: Jo, vi är rejält sämre än Karlskrona.
Förvisso gäller inte kritiken enbart Åsa Evaldsson. Någon politiker från Utbildningsnämnden borde, för länge sedan, ha reagerat. De negativa siffrorna borde ha nämnts i samband med budgetdebatten. Även revisorerna borde ha slagit larm.
Nu valde den styrande alliansen, lierade med SD, att sänka skatten. Skattesänkningen förefaller alltmer obegriplig.
Sune Håkansson
Ronnebypartiet
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Din åsikt, Blekinge Läns Tidning 2022-03-26, sidan 22
BLT refererade härförleden en befolkningsprognos som konsultföretaget Sweco publicerat. Förvisso kan detta ske på olika sätt. BLT valde att jämföra med den senaste prognosen från Sweco. Jag menar att det är intressantare att jämföra med nuläget, avläst vid det senaste årsskiftet.
Karlshamn skulle, enligt den förra prognosen, öka med 839, nu antas man istället
minska befolkningstalet kraftigt fram till år 2030. Pandemins effekter,tror man, även
om man vill utreda mer. Min uppfattning är att det är kommunens misskötta ekonomi,
som ger genomslag. Förr kunde man skryta med Karlshamns skötsel. Nu möter man
gamla politiker och tjänstemän, som är allvarligt bekymrade.
Karlskrona skulle enligt den förra prognosen minska befolkningstalet rejält,med
2470. Nu räknar man med en mindre ökning. Det är förunderligt om Karlskrona inte
lyckas härmed.
Olofström förväntas minska, men inte mer än i halv takt gentemot förra prognosen.
Ronneby förväntas ha nära nog fritt fall, 200 personer varje år. Det är alltid de unga som flyttar, varav följer sjunkande födelsetal. De nybyggda skolorna kommer att till vissa delar gapa tomma. Håller prognosen blir det kommunens lägsta befolkningstal någonsin.
Sölvesborg förväntas öka något, den förra prognosen pekade nedåt.
Blekinge förväntas minska befolkningstalet med 2901, men förra gången var prognosen minus 5422, alltid någon tröst. Men plustecknet på 2521 betyder, förunderligt nog, en snabb befolkningsminskning.
Bryr sig någon om prognoser? Mest beror det på om prognosmakarna brukar göra ett bra jobb. Då borde politikerna göra det, liksom byggföretag, företag som skall nyetablera någonstans, villabyggare, etc. Man behöver inte bygga så många bostäder om man räknar med sjunkande befolkningstal.
Till viss del kan prognoser, om vi tror på dem, vara självuppfyllande. Om alla tror på kraftigt sjunkande befolkningstal i Ronneby vågar man inte bygga nya bostäder i kommunen. Då minskar möjligheterna att bo i kommunen. Det vi vet är att prognoser inte brukar stämma alltför bra.
Blekinge är ett litet län. Kommunerna är synnerligen beroende av varandra. Om, exempelvis,
Sölvesborgs kommun, får bostäder byggda för 2000 personer till i attraktiva områden, torde de fyllas. Det blir än mer attraktivt att bo i Sölvesborg och arbeta i, exempelvis, Olofström.
För länets kommuner torde det viktigaste vara, om man nu vill ha befolkningstillväxt, att skapa attraktiva bostadsområden.
Avslutningsvis: Kriser, som kriget i Ukraina, gör det än svårare att göra trovärdiga prognoser.
Sune Håkansson
Ronnebypartiet
Kommun | 2021-12-31 | Prognos 2030 | Förändring | Förändring mot förra prognosen |
Karlshamn | 32226 | 30965 | - 1261 | - 2100 |
Karlskrona | 66708 | 67462 | + 754 | + 3224 |
Olofström | 13263 | 12592 | - 671 | + 619 |
Ronneby | 29200 | 27361 | - 1839 | + 246 |
Sölvesborg | 17540 | 17656 | - 116 | + 502 |
Blekinge | 158937 | 156036 | - 2901 | + 2521 |
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debattartikel Blekinge Posten 2022-03-24
Ronneby kommun står inför stora utmaningar i att rekrytera och behålla erfaren och kompetent personal. Politiken bär skygglappar inför personalens missnöje och rop på hjälp om växande vårdtyngd, brist på händer och personalens uppoffringar. Dessutom schemaändringar som resulterar i färre dagar för återhämtning och löner som inte återspeglar det jobb som görs.
Önskemål hörs om att det ska utgå någon form av uppehållslön vid delade turer. Med uppehåll på över två timmar mitt på dagen har många i personalen inte möjlighet att ta sig hem och tillbaka till jobbet, speciellt inte då man använder allmänna kommunikationsmedel. Man är därför bunden till arbetsplatsen under denna tid.
Som personal är det viktigt att bli lyssnad på, att bli tagen på allvar och att få möjligheter att påverka sin egen egen arbetssituation.
Att chefer ignorerar nattpersonals behov av dygnsvila kan innebära, på många håll, att personal ska stiga upp kort efter dom somnat, åka på ett tre timmars möte och sedan köra hem och försöka sova inför nästa nattarbetespass.
Vidare hörs önskemål om att karensavdraget skall fortsätta gälla inom omsorgen.
Personalen är ingen förbrukningsvara, som man kan pressa till det yttersta och sedan byta ut dem.
Personal ska inte ses som en utgift, utan som en god investering för framtiden.
"-Vi vill bli validerade och respekterade som yrkesgrupp." Hörs personalen säga. Personal är på väg att vilja lämna Ronneby kommun som arbetsgivare.
De som i andra hand blir lidande år vårdtagarna. De är numera i större behov av omfattande vård, då många bor hemma längre tid, än för exempelvis 20 år sedan.
Stefan Jönsson
Ronnebypartiet
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Din åsikt, Blekinge Läns Tidning 2022-03-19, sidan 22
Hur ineffektiv är Ronneby kommun?
Hur mycket skall en kommun göra själv och hur mycket skall överlåtas åt ”marknaden”? Låt marknaden göra mer, synes inställningen vara inom den styrande alliansen i Ronneby, med stöd från Sd och utan reaktioner från vänstersidan.
Det mest näraliggande exemplet gäller att ett privat företag skall bygga en förskola och ett särskilt boende. Därefter skall kommunen hyra byggnaderna.
Om målet är att få äldreomsorgen utförd så billigt som möjligt, skall den som är effektivast utföra den, vid en given kvalité. När en byggnation har utförts, så är frågan: Vem kan sköta fastigheten billigast och vem har lägst kostnader för räntor?
Om kommunen bygger, och äger, räknar man i dagsläget med en räntekostnad på högst två procent. Om kommunen överlåter åt det egna Ronnebyhus att äga, tillämpar Ronnebyhus en räntekostnad på kringsvid sex procent. Vilken räntekostnad ett privat företag tillämpar är oklart. Min misstanke är att det är ytterligare någon procentenhet högre.
Om det privata företaget skall vara billigast måste man kunna bygga avsevärt billigare än kommunen. Är det så? Varför är det så? Hur ineffektiv anser sig de styrande i Ronneby kommun vara?
Ronnebyhus synes redan vara uteslutna. Personkemin med kommunledningen och Vård- och omsorgsnämnden fungerar inte alls.
Attendo utgör redan det privata alternativet för äldreomsorg i Ronneby. Attendo klarar konkurrensen bra. De har alla lägenheter uthyrda, med en liten kö därtill. I princip skall det vara kostnadsneutralt för kommunen när en pensionär söker sig till Attendo. Attendo kan nå god lönsamhet genom att vara effektivare än kommunen. Detta är det vanliga svaret som privata utförare ger. Vi bygger bättre, med mindre ”dödutrymme” än vad kommunerna gör. Därför kan vi ha en lägre personaltäthet och likväl ha en minst lika hög kvalité.
I den kommunala verksamheten finns det gott om lediga platser. En förklaring är att våra äldre kan, och vill, bo i ordinärt boende. År 2011 fanns det 861 personer som fyllt 85 år. Vid det senaste årsskiftet fanns det 1026, en ökning med 19 procent.
År 2011 fanns det 312 lägenheter på våra äldreboenden, utöver korttidsplatserna. Det var vanligare att gifta par hade gemensam lägenhet. Kön var kringsvid 20 personer. Förvisso var tiotalet lägenheter obebodda i samband med dödsfall.
Likväl gäller: Det har aldrig bott så få på Himmet sedan Ronneby kommuns tillkomst. Detta samtidigt som det aldrig har funnits så många äldre!
Vård- och omsorgsnämnden har ännu inte presenterat vad man tror om framtiden. Hur många kommer att söka sig till de kommunala vård- och omsorgsboendena?
Skall kommunen äga de fastigheter där man bedriver kommunal verksamhet? Alliansen och Sd synes vila svara Nej för allt fler verksamheter. Partierna på vänstersidan synes acceptera att ”Marknaden” skall äga de lokaler, där kommunen bedriver sina verksamheter, Ni är det äldreomsorg, i praktiken också förskola. Vad kommer härnäst? Idrottsanläggningarna, alla skolorna, stadshuset, gatorna?
Det har inte presenterats någon utredning som visar att detta skulle vara bra för kommunen Måhända går det att göra reklam för att Ronneby blir den kommun i landet, där Marknaden ges mest utrymme.
Likväl, detta är ett formidabelt spårbyte. Därför är det rimligt att beslutet få anstå till efter valet. Det behövs en genomlysning.
För äldreomsorgen är det ingen brådska. Mängden tomma lägenheter utgör redan en tung belastning för Vård- och omsorgsnämnden.
Sune Håkansson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debattartikel Blekinge Posten 2022-03-17
Nu är det ett halvt år till valet. Förvisso är det resultatet på valdagen som räknas. Likväl presenteras här läget nu. En sammanvägning har gjorts av de senaste opinionsmätningarna.
Ett problem med opinionsmätningar är att de omfattar ett begränsat urval.
Mätningar under samma period ger olika resultat hos olika opinionsinstitut. Vid sammanvägningar blir det mätresultat för en längre period som slås samman.
Just nu har S vind i seglen, enligt de senaste mätningarna än mer. Kriget i Ukraina torde påverka de svenska opinionssiffrorna, till fördel för S, sannolikt också för M.
Riktigt illa ser det ut för Mp och L. För båda partierna är risken stor, de åker ut ur riksdagen. Mer i det tysta har C backat, tiondel har lagts till tiondel.
Aldrig under mandatperioden har C legat lägre. Det stora problemet för C är att man har hamnat utanför debatten. Man har just nu ingen bra ”egen fråga”.
Riksopinionen brukar spilla över på kommun- och regionval. En uppgång eller nedgång med två procentenhet ger en vinst, eller förlust, på ett mandat.
Därtill kommer spärrarna, som ligger på 2 eller tre procent.
Mp lever farligt i Blekinges kommuner, L torde ramla ur regionen.
Mycket kan hända under valrörelsen.
Läget i Ukraina kan än mer sätta sina spår. Redan torde stat och kommuner behöva avsätta miljardernas mångfald till försvaret och till flyktingmottagning. Kvar blir inte mycket mer än löften om högre pensioner.
På lokal nivå blir det stora problemet för partierna att komma ut med budskapet.
Redan nu är det svårare att få in insändare. För väljarna är frågeställningen: Skall vi rösta efter gjorda insatser eller efter löften om framtida insatser?
Sune Håkansson, Ronnebypartiet
Parti | Valet 2018 | Opinionen mars | Föröndring |
S | 8,3 % | 30,6 % | + 2,5 % |
Mp | 4,4 % | 3,1 % | - 1,3 % |
V | 8,0 % | 9,6 % | + 1,6 % |
M | 19,3 % | 20,9 % | + 1,6 % |
L | 5,5 % | 2,5 % | - 3,0 % |
C | 8,6 % | 6,9 % | - 1,7 % |
Kd | 6,3 % | 5,5 % | - 0,8 % |
Sd | 17,5 % | 19,1 % | + 1,6 % |
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debattartikel Blekinge Posten 2022-03-15
Numera poängteras allt oftare ”problemet” med att en allt större andel av befolkningen är pensionärer. I Ronneby kommun är andelen 65 år fyllda numera över 25 procent. Om något år nås 30 procent.
För en enskild kommun skall andelen äldre sakna betydelse.
Förvisso kostar äldreomsorgen mer om en kommun har en stor
andel äldre, men skatteutjämningssystemet kompenserar till sista
kronan. Åtminstone är det tänkt att det skall vara så.
På nationell nivå har det naturligtvis betydelse om den förvärvs-
arbetande befolkningens andel sjunker. Avgifterna för framtida
pensioner måste höjas, måhända också skatterna för att bekosta
sjukvården.
Det kan betonas att om vi för Ronneby ser på gruppen ”födda i
Sverige av två föräldrar födda i Sverige” är andelen personer 65 år
fyllda redan över 30 procent. Andelen i åldrarna 0-14 år är 15 pro-
cent. Nativiteten är så låg att utan inflyttning kommer befolknings-
talet att sjunka.
Kommunens räddning, delvis också dess problem, är invandringen. Totalt sett är 22 procent av invånarna födda utomlands eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Invandrarna har en avsevärt högre nativitet.
Bland pensionärerna tillhör endast åtta procent denna grupp. Innebörden är att många förvärvsarbetande invandrare starkt bidrar till att betala pensioner och äldreomsorg för den ”helsvenska” befolkningen.
Problemet kan vara att 31 procent, nära nog vart tredje barn, i åldrarna 0-14 år tillhör gruppen födda utomlands eller födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. För många av dem torde svenskan inte vara det mest talade språket. Integrationen kräver att de lär sig svenska, men forskningen säger att det kräver att man först lär sig det egna modersmålet. Det är därför hemspråksundervisningen är så viktig, men den kostar pengar.
Sverigedemokraterna torde vara det mest invandringsnegativa partiet, även om andra partier efterhand närmat sig i åsikterna. Kvar står frågan: Hur hade Ronneby sett ut om vi hade haft 5000 färre invandrare, inklusive de som är födda i Sverige av två utlandsfödda föräldrar? Min bedömning är att Ronneby då varit en kommun i en djup kris.
Forskningen säger, exempelvis Jan Ekberg i dennes avhandling, att invandring är positiv för ett land, förutsatt att invandrarna kan integreras och snabbt komma i arbete.
Krisen i Ukraina kan ge en ny flyktingvåg, med nya problem.
Sune Håkansson
-------------------------------
------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debatartikel Blekinge Posten 2022-03-10
Skogsbrynets förskola som invigdes nyligen är ett strålande exempel på hur man har kunnat placera en förskola.
Den ligger i en skogsbacke mellan tätorderna Kallinge och Ronneby.
Man har skogen direkt utanför dörren och man har inte behövt ta någon odlingsbar jordbruksmark i anspråk.
Här har man tänkt till och gjort rätt från början.
Monia Svensson
Ronnebypartiet
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debattartikel Blekinge Posten 2022-03-10
Vid det senaste sammanträdet med kommunfullmäktige I Ronneby blev det en besk debatt om skolorganisationen i Backaryd-Hallabro. Förvaltningsledningen vill låta Backaryd ha hand om F-4-undervisningen, Hallabro om klasserna 4-6. I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov, står det i Skollagen. Bedömningen är att det inte kan uppnås i nuvarande skolorganisation, skriver Tobias Ekblad, förvaltningschefen.
Den styrande Alliansen, med stöd av SD, vill låta det vara som det är. I huvudsak innebär det att två årsklasser undervisas tillsammans, så kallad B-form. Övriga partier var mer positiva till förvaltningsledningens förslag och tvingade fram en återremiss.
Betygen är rejält olika vid de olika skolenheterna i kommunen. Här redovisas de genomsnittliga resultaten för de tre senaste åren.
Kolumn A visar andelen elever, i procent, som har nått alla mål.
Kolumn B visar andelen som nått alla mål utom ett.
Kolumn C visar andelen med sämre måluppfyllelse.
Varför betygen är så olika torde behöva en noggrannare analys. Måhända är elevernas bakgrund olika, måhända är det lärarnas kvalité som varierar. Det kan behövas större resurser vid någon skola.
Sune Håkansson
Skolenhet | A | B | C |
Slätta | 67 | 9 | 24 |
Skogs | 62 | 10 | 28 |
Saxemara | 73 | 13 | 14 |
Listerby | 83 | 5 | 13 |
Kallinge | 69 | 7 | 24 |
Johannishus | 69 | 10 | 21 |
Hallabro | 59 | 11 | 30 |
Hoby | 57 | 7 | 36 |
Fredriksberg | 82 | 7 | 11 |
Espedalen | 56 | 11 | 33 |
Eringsboda | 68 | 8 | 24 |
Backaryd | 59 | 14 | 27 |
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Insändare, Blekinge Posten 2022-03-03
Folkmängden i Blekinge minskade under 2021 med 119 personer. Det var invandringsnettot på 374 personer, som förhindrade ett större ras. Blekinge är inget undantag. Nettoinvandringen till Sverige var 42.000 personer.
Befolkningsminskningen drabbade Karlshamn med 176 personer, Ronneby med 172 och Olofström med 48. Ökade befolkningstal redovisas för Karlskrona med 193 samt Sölvesborg med 84. Alla länets kommuner hade fler döda än födda.
Det är ungdomarna, som lämnar länet. I åldrarna 18-24 år var minskningen i Ronneby, liksom i Karlshamn, kringsvid 100. Ronneby hade år 2016 301 18-åringar. Fem år senare fanns det 223 kvar i årsklassen.
Kvinnobrist gäller i de yngre årsklasserna, ofta 50 procent fler ynglingar. Uppenbara likheter finns med Pajala, en kommun känd för sin kvinnobrist.
I riket är andelen 65+ 20 procent, i Blekinges kommuner lägst med 22 procent i Karlskrona, högst i Sölvesborg och Olofström med 26 procent. Nordliga Övertorneå har 37 procent.
Nästan alla av länets grannkommuner redovisar minskningar. Bromölla 109, Östra Göinge 96, Tingsryd 50, Emmaboda 31 samt Torsås 36 visar att hela länets omgivning har det kämpigt. Skillnaden är att ”storstäderna” Växjö, Kalmar och Kristianstad alla redovisar rejäla ökningar, kringsvid 1000 personer. Karlskronas nära nog stillastående visar Blekinges problem.
År 1900 var länets befolkning 146.302 personer. Sveriges befolkningstal var 5.136.441. Blekinge hade 2,85 procent av landets invånare.
Nu har landets befolkningstal fördubblats, till 10.452.326. Blekinges befolkning är 158.937, 1,52 procent av rikets. Så liten andel har länet aldrig haft.
Befolkningsutveckling och folkmängd behöver inte ha så stor betydelse dör den kommunala ekonomin. Skatteutjämningssystemet justerar det mesta. Många äldre ger exempelvis högre bidrag. Det viktiga är dock att ”planera rätt”. Tron på en växande befolkning kan ge för många skolor, tomma lägenheter, etc.
Därtill kan framgång ge fortsatta framgångar. Just nu synes ”alla” planera för stora industrisatsningar i delar av Norrland. Staten torde tvingas följa upp med satsningar på vägar och järnvägar. Redan nu har bostadsbyggandet tagit fart, villapriserna stiger. En ökande befolkning kräver satsningar inom alla branscher.
Därav kan också följa problem för Blekinge. Det torde finnas gränser för hur många järnvägar, som kan byggas i närtid i landet. Risken är överhängande. Blekinge får vänta.
Till stor del synes Blekinge syssla med att konkurrera med varandra vad gäller arbetstillfällen, befolkning etc. Totalt sett för länet blir det höga kostnader men marginellt resultat. En enda kommun kunde vara en fördel.
Sune Håkansson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Bert-Anders Svensson: Återvinn material vid Snäckebacksskolans flytt.
Medborgarförslag
Äntligen kan Snäckebacksskolan flytta till Parkdalaskolan, fast den inte är riktigt klar. När Snäckebacksskolan har flyttat över det material som de behöver, kommer det nog att finnas en del material kver på skolan. Jag föreslår därför att kommunen lägger ut på hemsidanhand och annons i tidningarna att det finns material att hämta av föreningar. Det finns säkert de föreningar som behöver sådant material. Skrivbord, stolar bord, bänkar, bokhyllor, skåp, mm, mm.
Det finns ochså annat material som går att återanvända, som el amaturer, toastolar mm. som sagt återvinning är inne nu.
Återvinnamaterial som går att använda i stället för att slänga det på soptippen, speciellt med tanke på miljön.
De uppstoppade fåglarna och djuren som finns på Snäckebacksskolan idag, flyttas de inte till Parkdalaskolan, kan man erbjuda att naturrum tar om de, och inte ställa dem i ett källarförråd.
Bert-Anders Svensson
Ronnebypartiet
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Insändare, SYDÖSTRAN 2022-02-23, digitalt 05:38
Det kommer hela tiden nya opinionsmätningar. Här görs ett försöka att på mer lokal nivå översätta de senaste opinionsmätningarna på riksdagsval, regionval och kommunalval.
Översättningen är förvisso inte enkel. Valvindarna behöver inte blåsa åt samma håll i Blekinge och i Stockholm. Vindarna behöver inte blåsa på samma håll i kommuner och i regioner som för riksdagsvalet.
Opinionsmätningarna antyder att L nära nog halveras. Även för Mp förutspås ras. I Blekinge gjorde Sd förra gången dåliga lokala val, i jämförelse med riksdagsvalet.
På det lokala planet synes det bli interna kamper om riksdagsplatserna både inom M och inom S. Sådant kan vara positivt för dessa partier. Det kan bli lättare att mobilisera valarbetarna.
Åtminstone för C, L, Kd och Mp är det ointressant hur den lokala listan ser ut. I rådande opinionsläge blir det inga riksdagsledamöter från Blekinge.
Roger Fredriksson (M) är den ende som hittills har gjort något större utspel. ”Bygg kärnkraft i Blekinge”. Förunderligt nog har reaktionerna varit svaga. Inga riktiga reaktioner för, ej heller emot. Dock 200 dagar återstår till valet.
Regionen: Vid förra valet försvann Mp från regionfullmäktige. Två tiondels procentenheter saknades. Att komma tillbaka, i rådande opinionsläge, är svårt. I år ligger L illa till. Opinionssiffrorna säger att L också försvinner.
Idag har den styrande alliansen 23 mandat. S+V har 22 mandat, Sd har 12. Kritiken har varit besk mot Alliansens ledning. Varken C, L eller Kd har gett klart besked om ett tänkt framtida samarbete. Opinionssiffrorna antyder att S+V+C kan skapa en majoritet, mot Sd+M+Kd. Det blir C, som blir vågmästare. Samarbeta med Sd eller V? C torde tvingas ge besked.
Kommunerna: Min tolkning är att de styrande i länets fem kommuner överlag får kritik, möjligen med undantaget Sölvesborg. Sd+M kan räcka för egen majoritet.
I Karlskrona har nu Mp 3,23 procent av rösterna. Spärren är vid 3 procent. Mp torde försvinna. L har 5,93 procent, kan klara sig med ett nödrop. Det är möjligt för M+Sd+Kd att nå makten. Vågar M ta det steget före valet?
I Ronneby torde Fredriksson utspel om kärnkraft få störst genomslag. Succé eller pannkaka? Kan C acceptera fortsatt samarbete med M?
Det är därtill så att den interna kritiken inom C mot kommunledningen redan är besk. Varför byggs det så lite i Bräkne-Hoby och i de mindre tätorterna?
Opinionssiffrorna säger att Mp inte överlever. 2,31 procent av rösterna vid senaste valet antyder under 2 procent nästa gång. Lova Necksten, en av de duktigaste politikerna i kommunfullmäktige, får det svårt. Motstånd mot kärnkraften kan bli hennes räddning.
Även i Ronneby kan det bli C, som blir vågmästare. Det kan komma att fattas ett mandat för M+SD att nå majoritet. SD är därtill avsevärt större än M.
I Olofström synes S kunna fortsätta vid makten, kanske inte i majoritetsstyre. Rolf Jönsson i C torde inte lockas av ett samarbete med Sd.
I Karlshamn ligger både L med 3,37 procent och Mp med 3,79 procent illa till. Båda kan åka ur fullmäktige. M+Sd är idag kringsvid lika stora som C+S. Det blir strid in till mållinjen.
Sune Håkansson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debatt, Blekinge Posten 2022-02-17 sidan 2
Numera har politikerna goda ekonomiska villkor, menar de flesta. I Ronneby har kommunalrådet riksdagsmannaarvode, kringsvid 70000 kronor i månaden. Likväl torde det vara kommunalrådet, liksom olika nämndsordföranden, som mest får göra skäl för ersättningen. De förväntas kunna ”allt” och vara väl pålästa. Längre ner i hierarkin blir det mer fråga om personligt ansvar. Där kan man oftare möta folk, som är dåligt pålästa.
Utöver kronorna kan uppdrag måhända ge en viss status. Det brukar inte vara några större problem att få tag i kandidater. Nu när nomineringarna pågår händer det att folk visar sitt missnöje, när de menar att de har kommit för långt ner på valsedeln.
I de gamla protokollen och i gamla tidningar kan man se exempel på motsatsen. Under andra världskriget avsade sig ordföranden i Fattigvårdsstyrelsen i dåvarande Eringsboda kommun gång på gång. Kommunalfullmäktige sade Nej, sitt kvar. Då ansökte personen om högre arvode. Nej, sade kommunalfullmäktige. Först när man fyllt 65 år kunde man avgå, om man så ville.
Än värre uttryckte sig ordföranden i kommunalnämnden i Tjurkö kommun. I en skrivelse till Länsstyrelsen påpekade Mauritz Källström att han mot sin vilja blivit vald ”utan mitt vetande och hörande”. För den händelse inte hans hemställan inte skulle vinna bifall, förklarar han sig tvungen att lämna kommunen….
Det var sannolikt, på sitt sätt, tuffare att sitta i ledningen för en liten kommun i gamla tider. Nu gör Alliansen i Ronneby en affär av att man lyckas sänka skatten med tio öre per beskattningsbar hundralapp, delvis för att locka invånare till kommunen. År 1932 var skillnaderna i utdebitering mycket större. Sturkös utdebitering var 32 procent, medan Eringsboda hade 18 procent. Lägst i länet låg Sölvesborgs landsförsamling med strax under 10 procent.Numera är skillnaderna mellan näraliggande kommuner mycket lägre. Större kommuner, liksom skatteutjämningssystemet, har bidragit härtill.
Sune Håkansson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Din åsikt, Blekinge Läns Tidning 2022-02-05, sidan 23 och
Debattartike, Blekinge Posten 2022-02-17 sidan 19
BLT: Tom Alandhs dokumentär ”När världen kom till Ronneby”, som premiärvisades på Centrumbiografen, har väckt många reaktioner.
BLT: Invandring. SVT-dokumentären ger en felaktig bild av Ronneby
Tom Alandhs dokumentär ger, enligt min och andras åsikt, en felaktig bild av Ronneby, skriver Peter Lindström, ordförande Ronnebypartiet.
När världen kom till RONNEBY
I en dokumentär av Tom Alandh, som sändes på SVT1 den 9 januari och fortfarande kan ses på SVT Play, belystes dagens Ronneby utifrån ett historiskt perspektiv fram till våra dagar.
Ronneby var en sommaridyll. Det dracks brunn och torghandeln blomstrade. Dagens Ronneby beskrevs som en otrygg stad där äldre inte vågar gå ut på kvällarna. Nämnas kan att ingen av de intervjuade hade själva råkat ut för något, men de hade hört om andra ...
Dokumentären ger, enligt min och andras åsikt, en felaktig bild av Ronneby.
Då kriget inom Syrien och mot IS trappades upp, eskalerade flyktingströmmen till bland annat Europa.
Från 2014 och några år framåt skedde den största flyktingström som setts sedan andra världskrigets dagar.
Blekinge kallas för Sveriges Trädgård där Ronneby och är enligt min mening hjärtat i Sveriges Trädgård. Vi tog emot mängder av dessa utsatta flyktingar med öppna armar.
Flyktingförläggningar öppnades i det som tidigare varit studentbostäder. Röda Korset, Svenska kyrkan, studieförbunden med ABF i spetsen och enskilda engagerade sig ideellt. Kommunen och Svenska kyrkan höll med lokaler.
Även Karlskrona kommun fick sen beskärda del. Furs före detta sjukhem, vid Saleboda ovanför Holmsjö, blev en stor flyktingförläggning, där Röda korset och allmänheten gjorde vad man kunde för att hjälpa dessa människor i deras svåra situation.
Då uppehållstillstånd givits tog Svenska för invandrare över för de vuxna, men många fortsatte ändå att bevista de ideella insatserna. Barnen hade skolplikt och våra skolor blev överfulla. Man var tvungen att bussa barn till landsbygdens skolor.
Gymnasiet Knut Hahn ökade från 600 till 1 000 elever på två år vilket ledde till stora bekymmer. Tillsammans växte gymnasium och vuxenutbildningen från 1 100 till 2 100 under dessa år, alltså med över 90 procent. Det blev enorma utmaningar att klara av för Ronnebys skolverksamhet. Vilket man trots allt gjorde med hjälp av duktig personal.
Allt eftersom uppehållstillstånd gavs kunde man flytta från förläggningarna. Ronnebyhus hade många tomma lägenheter som snabbt fylldes. Privata aktörer hyrde ut med god förtjänst. Andra köpte upp äldre hus som hyrdes ut, även de med god förtjänst. Så länge Migrationsverket stod för kostnaderna var allt frid och fröjd. Då kommunen fick stå för kostnaderna, efter två år, sköt kommunens kostnader i höjden.
Men många fick efter utbildningar, anställningar och blev skattebetalande innevånare.
Ronneby växte med 3 000 innevånare på bara några år. Det skapades en upplevd otrygghet genom rapporteringen av alla de problem som uppstått på grund av flyktingmottagandet.
Bakom en stor del av denna otrygghet ligger ett fåtal individers agerande. Det fanns två statslösa palestinska bröder, med en svans, som stod för en stor del av brotten mot ”de egna”. Rutor krossades på de utlandsföddas restauranger och andra verksamheter, när de vägrade betala beskyddarpenning. De var rädda att vittna för att inte bli utsatta för repressalier. De som åstadkom detta finns i dag inte kvar i kommunen eller har anpassat sig.
En annan del av agerandet mot affärsidkarna kan även ha bestått i motståndet mot de ”främmande” som ”invaderade” vårt Ronneby.
I dag handlar det främst om en känsla av otrygghet, alltså inte den faktiska situationen som om man själv blivit utsatt, vilket mycket få har blivit. Det berättas om de som blivit utsatta om och om igen. Det handlar främst om upplevelsen av att man saknar tillit till situationen i Ronneby.
Det är mycket allvarligt att man, speciellt på kvällar och nätter, har känslan av att ens tillvaro är otrygg. Många utlandsfödda, speciellt män, använder torget som samlingsplats vilket skrämmer bort många, speciellt våra äldre.
I Ronneby bor 85 nationaliteter. Då är det inte så konstigt att det blir så kallade kulturkrockar. De allra flesta är vänligt sinnade och jag har fått många nya vänner, hela familjer och enskilda individer. Jag har lärt mig mycket genom att umgås med dem och även förmedlat vår kultur till dem. Visst skiljer våra synsätt sig åt men vi har fler beröringspunkter än skillnader.
Så trots allt har Ronneby lyckats att motverka den faktiska otryggheten.
I dag, sex år efter att flyktingströmmen började, är Ronneby en trygg kommun att leva i, även om upplevelsen av otryggheten lever kvar.
Peter Lindström, ordförande Ronnebypartiet
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debattartikel i Blekinge Posten 2022-02-03
En nyetablering i Viggenområdet ger tiotals nya jobb. Så, kringsvid, lyder budskapet, som kan gälla i varje kommun.
Jag menar att påverkan i de flesta fall blir marginell, ibland negativ. Anledningen till att det byggs nya lokaler är att man därigenom kan få ett effektivare varuflöde. Varje anställd kan sälja mer.
Genom en högre effektivitet kan nyetableringen dra till sig kunder, i huvudsak då från de näraliggande konkurrenterna. Idag är dessa ofta etablerade inne i centrum, vilket kan ge parkeringsproblem. Det viktiga är att om det nya varuhuset ger 40 jobb, försvinner 45-50 i de utkonkurrerade affärerna.
Den högre effektiviteten ger något billigare varor, vilket är bra för konsumenten. Ibland blir vi likväl tveksamma, exempelvis när affärerna i Bräkne-Hoby, Johannishus och Backaryd märker en lägre omsättning.
Det kan vara en uppenbar fördel för många om storinköpen kan göras utanför städernas centra. Butiker för blommor, kläder, glasögon etc. har sannolikt större möjligheter att överleva centralt. Det kan komma omlokaliseringar, så att bostäder för både unga och äldre skapas centralt.
Ronneby kommun får fler arbetstillfällen om ett nytt varuhus lockar till sig kunder från grannkommunerna, Karlskrona, Tingsryd och Karlshamn. Detta kan gälla exempelvis för bilar och TV-apparater.
En del varuhus blir riktigt stora. Då blir det dagsutflykter. Kosta och Ullared är exempel. Om utflykterna är lönsamma kan ifrågasättas. Om de räknas på nöjeskontot kan de likväl vara försvarliga.
Sune Håkansson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debattartikel i Blekinge Posten 2022-01-27
Så löd rubriken på en ledare, skriven i Ronnebyposten i januari 1948. Blekinge var det enda landskapet, som fått se sitt befolkningstal minska under 1947. Minskningen var ingen färsk företeelse. Under de föregående 30 åren hade antalet i länet bosatta sjunkit med 7000. År 1915 var befolkningstalet 151.000.
Blekinge ligger vid sidan av den stora vägen – där har vi svaret. Det olyckliga kommunikationssystemet sätter in en spärr…Det primära, det allra viktigaste, är att kommunikationsfrågan löses…
Rubriken från 1948 kan fortfarande användas. Blekinges befolkningsutveckling tillhör de sämsta i landet. Som skäl anges fortfarande att kommunikationerna är för dåliga. Först nu börjar väg E22 bli någorlunda färdig. Ty färdig torde den aldrig bli. När avsnittet förbi Jämjö är klart, är det dags att återigen förbättra förbi Listerby.
Troligen är det järnvägen i västra Blekinge, som är det mest akuta problemet. Bygg nu, annars flyttar vi, är hotet från Volvo.
Trots klagomålen 1948 hade det gjorts stora satsningar i Blekinge under några årtionden. En järnväg, från Nättraby till Eringsboda-Älmeboda, byggdes omkring år 1900 och lades ner kring 1940. Så snabbt gick utvecklingen. Bilar och bussar konkurrerade ut tågen. Det räckte inte med att tåghastigheten tillät öka från 20-25 till 32 km i timmen.
Helt utan motstånd fick inte bilismen växa. 1914 uttalade sig kommunalstämman i Eringsboda om vägen Eringsboda – Skärsjöhult emot automobiltrafik på denna väg. Vägen höll ännu inte laglig bredd.
De gamla skjutsstationerna, där hästskjutsar fanns, avvecklades kring år 1920. Efterfrågan fanns inte längre.
Men i skogsbygden rullade alltjämt kärror och vagnar med smala hjulskenor på smala och branta vägar. Länsstyrelsen ville att minimibredden på hjulen skulle höjas till 7,5 cm. Då råkade sinnena i svallning. Man ansåg det oriktigt och orimligt med generella bestämmelser. ”Hela skogsbygdsbefolkningen och med den alla småbrukare i häradet ha för sina transporter till sitt förfogande antingen en lätt häst, ett par stutar eller kor. Det skulle vara grymt djurplågeri att använda en stor och tung vagn.”
En rejäl upprustning av länets vägar kom under 1930-talet. Arbetslösheten medförde ”kohandeln” mellan Bondeförbundet och Socialdemokraterna. I denna ingick nödhjälpsarbeten, ofta i form av vägbyggen. De bättre vägarna möjliggjorde också pendling in till den växande industrin. Kockums hade arbetarbussar från Eringsboda till Ronneby. Även andra fick medfölja.
De bättre vägarna torde också ha bidragit till nedläggning av byskolorna. Centralskolorna krävde ett större upptagningsområde, därför också skolskjutsar.
Sune Håkansson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debattartikel i Blekinge Posten 2022-01-13
När jag läser i gamla böcker märker jag att somt är sig likt, annat är helt förändrat. I Blekingeboken 1937 kan läsas: Människan har i alla tider haft lätt att rycka upp sina bopålar, där det blivit knappt om födan, och åter slå ned dem, där bättre försörjningsmöjligheter stått att vinna. I våra dagar är denna lätthet nästan skrämmande. De goda kommunikationerna, den tekniska utvecklingens hektiska förlopp och den rasande rationaliseringsfarten flytta hänsynslöst människorna från ort till ort, från landskap till landskap, från land till land.
Redan då menade man att omvandlingen gick fort. Följden har blivit befolkningsomflyttningar, men också ändrade levnadsförhållanden. Beslutsfattarnas problem är hela tiden: Hur snabbt går det i framtiden? Hur vill folk leva och bo? Skall ”marknadskrafterna” få styra eller behövs styrning, i form av skatter, bidrag eller lagstiftning?
Genom åren har exempelvis bostädernas kvalité diskuterats. I Blekingeboken från 1963 görs en genomgång av landstingets förhandlingar och rapporter genom åren. År 1937 kunde provinsialläkaren i Eringsboda utpeka hem där en familj på nio personer bodde i ett enda rum. Därav följer att något av barnen mycket väl fortfarande kan vara vid liv. Känt är ju också det gamla exemplet från boken Lort-Sverige på landets sämsta bostad, en stuga på Listerlandet. Där skördades likväl landets tidigaste körsbär. En kärna hade hamnat på golvet och utvecklats till ett träd.
Genom åren har bostadsdebatten fortsatt. Vi minns när statsminister Erlander fick frågan om vilket råd han kunde ge till ett nygift par, som sökte en bostad. Svaret, att ställa sig i bostadskön, gick knappast hem.
Under några år kring 2014 hade vi i Blekinge faktiskt gott om bostäder, i Ronneby kommun till och med besvärande många lediga lägenheter. Invandringen löste problemet. Idag är det mest i storstäderna bostadsbristen upplev som ett problem. Barnen kan inte flytta hemifrån. De bor kvar även efter 25 fyllda.
Politikernas problem är: Hur vill invånarna bo om 10 år? I storstaden, i mindre städer eller i glesbygd. I glesbygden byggs det knappast. En villa kostar minst två miljoner att bygga. Saluvärde blir högst en miljon.
Under något årtionde byggde kommunerna mycket. Så är det inte idag. I Ronneby ger kommunfullmäktige till och med order till bostadsbolaget, vars styrelse fullständigt struntar i ordern. Jag möter företrädare för den styrande Alliansen, som menar att styrelsen måste bytas ut. I kommunen torde behovet av bostäder utanför centralorten till barnfamiljer vara viktigast att tillfredsställa.
År 1937 rapporterades att vidskepelsen fortfarande fanns. En person fick ett födelsemärke behandlat medelst bestrykning av färsk fisk, som doppats i vatten, varmed ett lik tvättats…
Vid samma tid fanns det 900 invånare, som behövde sinnessjukvård. 500 fanns på statliga sinnessjukhus, 180 på kommunala. 100 fanns på ålderdomshemmen medan 100 vårdades i hemmet.
Genom åren har funnits prognoser om ett så stort, och så dyrt, vårdbehov, att de friska knappast hade råd att leva.
Sune Håkansson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Din åsikt, Blekinge Läns Tidning 2022-01-04, sidan 23
Det är inte enkelt att följa tankegångarna om Ronnebys framtida äldreomsorg. Det ges alltför många motstridiga och oklara signaler.
RONNEBY Kommunen avser att låta de båda fastigheterna Lindebo och Ålycke ingå i en större affärsuppgörelse i samband med uppförandet av nya omsorgsboenden.” Kringsvid så informerar VD:n i Ronnebyhus sin styrelse. Vem är kommunen? Troligen är svaret alliansen och SD. S och V torde knappast vara med. Att sälja ut fastigheterna är knappast i överensstämmelse med de senares tankegångar. I kommunstyrelsens protokoll har jag inte kunnat finna några relevanta beslut.
Ett problem för kommunen är att man har cirka 25 outhyrda lägenheter i sina boenden. Därav kommer tankegångarna av avveckla dussintalet lägenheter på Ågårdsbo. Därigenom hoppas man spara fem miljoner kronor i personalkostnader.
Det intressanta är att man skall kunna flytta 12 pensionärer till lediga lägenheter på andra boenden, utan att man där skall behöva ha mer personal! Jag finner beräkningarna orimliga. Jag tror inte alls att den nuvarande personalen har så mycket ”ledig tid” att detta är möjligt. Förvisso kan det vara så att bemanningsreglerna är fel, att man inte förmår att sänka personalstyrkan på de boenden där man i dag har många lediga lägenheter. I synnerhet bör man kunna hålla nere antalet vikarier i samband med sjukdom. Det torde räcka mer än nog för att få behövlig besparing. Beslutet om avveckling av Ågårdsbo framstår som helt galet.
Rimligare är tankegångarna om att avveckla Backen. En omvandling till omsorgsboende kan, på sikt, ge besparingar. Även här gäller att det finns skäl till en så lång övergångsperiod att endast få äldre behöver flytta.
Tankarna är att redan i vår låta ett privat företag börja bygga 60 lägenheter vid Lindebo, för inflyttning under 2023. Tidsplanen har nog spruckit. Förvisso är det svårt att tro att Bräkne-Hoby räcker som underlag. I dag är ca 30 lägenheter uthyrda. I praktiken torde Backaryd-Hallabro också vara upptagningsområde, vilket kan ge uthyrning av 10 lägenheter till.
Risken, kan det kallas, är att det nya Lindebo också lockar till sig äldre från Karlshamns kommun. Det är dyrt för Ronneby kommun om så sker.
I Johannishus är planerna att låta ett privat företag bygga och äga ett boende med 40 platser, medan kommunen skall stå för driften. Ett privat företag torde kräva minst sju procent i avkastning när kommunen kräver en procent. Är verkligen kommunen så dålig som fastighetsförvaltare?
Som en joker finns Attendo? Hur tänker detta företag? De kan, när de behagar, utöka antalet platser. Då torde Vidablick drabbas.
Min bedömning är att vård- och omsorgsnämnden bör få redovisa sina tankegångar. Nu verkar det vara tvärtom. Alliansen och SD synes, på toppnivå, spela sitt eget spel. Väljarna bör få säga sitt.
Aldrig har kommunen haft så många äldre, 85 år eller mer. Aldrig har det varit så få boende på himmen.
Det är inte helt lätt att spå om framtiden. Min bedömning är att våra äldre vill bo kvar i ordinärt boende. Kommunen bör hjälpa till att möjliggöra detta.
Sune Håkansson, Ronnebypartiet
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debattartikel i Blekinge Posten 2021-12-23
Hur mycket skall allmänheten informeras? Hur mycket skall kommunfullmäktige informeras? Min bedömning är att Alliansen i Ronneby försöker göra så mycket som möjligt utan att informera. Det är tillfälligheter, som gör att man finner information.
Det senaste exemplet gäller protokollet från Ronnebyhus. VD informerar då: Kommunen avser låta de båda fastigheterna Lindebo och Ålycke ingå i en större affärsuppgörelse i samband med uppförande av två nya vård- och omsorgsboenden i respektive ort.
Det lär finnas en boendeutredning inom Vård- och omsorgsnämnden. Den har inte redovisat några resultat än. Rimligen måste också pensionärsorganisationerna få säga sitt.
Vem ”kommunen” är i sammanhanget framgår inte. Ärendet har inte varit uppe i kommunfullmäktige, ej heller i kommunstyrelsen.
Sune Håkansson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Debattartikel i Blekinge Posten 2021-12-09
Det var en slätstruken budgetdebatt häromsistens. Därvidlag är alla ense. Lite sand till badplatsen på Karön medförde att SD röstade på Alliansens förslag, ungefär så skriver Bengtbloggen. Själv menar jag att SD:s åsikter har slagit igenom mycket mer. Hela Alliansen har vandrat långt högerut under senare år.
Dock, i det mesta var alla överens. Budgeten omfattar nära 2 miljarder kronor för driften. Debatten gällde en skattesänkning på 7 miljoner. Därtill mest frågan om Alliansens besparingar är praktiskt genomförbara. I annat fall får kommunen likväl komma med pengarna. Att ställa in hemtjänst med hänvisning till att pengarna är slut går inte.
Roger Fredriksson försökte visa satsningar genom att påpeka att man satsar många fler miljoner kronor inom skola och omsorg, jämfört med vad som satsades då S styrde. Att inte nämna att varje krona är avsevärt mindre värd idag, det kallas inflationen, är illa.
Bland investeringarna var det mest Miljöpartiet, av alla, som verkligen ville utreda om 21 miljoner skall satsas på Snittingfallet. Är det miljövänligare att låta naturen ha sin gång?
Det är omöjligt med en debatt med nio partier. Man måste ha förstoringsglas för att märka några nyanser mellan allianspartierna, det gäller hela mandatperioden. S och V är också synnerligen lika.
Ronneby kommun fick sin nuvarande omfattning 1967, initialt som Ronneby stad. Relativt snart presenterades en översiktsplan, där framtiden skisserades. Som de flesta planer och prognoser kom verkligheten att bli annorlunda. Befolkningstalet skulle strax överstiga 30.000, för att därefter fortsätta uppåt så sakteliga. Störst förändring skulle Bräkne-Hoby få, ty tätorten skulle växa med ett par tusen invånare, mest genom expansion av Facit Halda.
Verkligheten har blivit annorlunda. Befolkningsutvecklingen blev:
År Ronneby Blekinge Sverige
1900 29.251 146.302 5.136.441
1966 28.811
1975 30.368 150.665 8.208.442
2012 27.788 152.315 9.555.893
2018 29.695 159.684 10.230.185
2021-09 29.259 159.021 10.435.447
Ronneby låg verkligt illa till år 2012, med bland annat många outhyrda lägenheter.
Flyktingströmmen kom som en räddning. Kommunen har misslyckats med att integrera de nya kommuninvånarna. Arbetslösheten är hög. Det visar sig genom att skattekraften, inkomster per invånare, är så låg som 83 procent av riksmedeltalet, lägst någonsin. Övriga kommuner i länet ligger kringsvid 90 procent.
Det har, befolkningsmässigt, inte gått bra för Ronneby. Än sämre har det gått för Blekinge, År 1900 bodde 2,85 procent av Sveriges invånare i länet. 1975 var andelen 1,89 procent, nu ynka 1,52 procent. Det finns ingen tendens till vändning. Blekinge fortsätter att tyna bort.
När Ronnebys utveckling skall beskrivas blir urvalet färgat av egna minnen. En för kommunen viktig del är Ronneby Brunn. Den byggdes i mitten av 1960-talet, efter en brand. Den kunde under något årtionde räknas till de kända konferensanläggningarna i landet. Numera känns den gammal och utsliten. Lika viktig var satsningen på Brunnsbadet. Sägnen säger att beslutet var att bygga med en 25-meters bassäng. Den mycket idrottsintresserade kommunalmannen Helge Magnusson skall ha telegraferat hem från olympiaden i Rom: Bygg 50 meter! Han var stark nog för att kunna bestämma. Formella beslut kunde tas senare.
Kombinationen Brunnen - Brunnsbadet medförde att det under några år anordnades TV-sända tävlingar, bland annat i simhopp. Därtill fanns stora ”vanliga” simtävlingar. Ronneby Simsällskap, med Karl-Erik Sjösten och Gunnar Cornelius i ledningen, framstår för mig som den mest välskötta idrottsföreningen i kommunen genom tiderna.
Ronneby Brunn lyckades, på något förunderligt sätt, få dit världsmästaren i tungviktsboxning Floyd Patterson på träningsläger. Det hela gjorde Ronneby känt. Kommunens kändisar kunde ses på Natti-Natti.
I norra kommundelen byggde, mot alla odds, Ulrik Wittman upp Eringsboda Brunn mitt i skogen. Anläggningen finns kvar, men den riktiga storhetstiden är förbi, för den här gången. Centerledarna Gunnar Hedlund och Torbjörn Fälldin drog dit lika mycket folk som de stora artisterna. Återigen: Ronneby kommun sattes på kartan.
Högskolan och Soft Center var i en klass för sig. Claes Elmstedt och Hans Gustavsson brukar få äran för lokaliseringen av Högskolan till länet. Därtill behövdes en kommunal satsning på lokaler och på Soft Center. Det är här som kommunalrådet Roland Andersson stiger fram. Han var optimist och utbildningsvänlig. Därtill hade han social kompetens. Tidningar på riksnivå från den tiden nämner Ronneby kommun som en framgångskommun. Lite tur hade man. Roland Andersson hade skaffat sig goda medarbetare. Viktigast var att ekonomichefens bror var universitetskansler! Satsningarna på Soft Center gjordes i politisk enighet. Ronneby kommun låg i absolut framkant på datasidan.
För mig framstår Roland Andersson som det klart bästa kommunalrådet. Han tvingades avgå, i samband med de så kallade Ronnebyskandalen. En kommunal chef hade berikat sig lite väl mycket. Hela Soft Center-konceptet föll. Roland Andersson hade berikat sig genom att ta ut ett arvode från kommunens bolag.
Kritiken var kraftig. Huvudförslaget var att Roland skulle brännmärkas. Han skulle nekas ansvarsfrihet. Min egen ”insats” var att förhindra detta, vilket förvisso gav mig hårdare kritik än något annat politiskt ställningstagande.
Beloppet för Roland var egentligen litet. ”Varför sa Du inte till att Du ville ha löneförhöjning?” Frågan ställde jag något år senare till Roland. ”Sune, kom ihåg att Du befinner Dig i Ronneby”….
Högskolans flytt från Ronneby blev sedan en spik i kistan.
Centerns profilfråga var ett högstadium i Bräkne-Hoby. Det byggdes, delvis på grund av valframgångarna för C. Efterhand insågs att underlaget var för litet, men debatten var åter hätsk.
När Vidablick skulle byggas gällde den stora debatten: Vill de gamle bo i en skyskrapa? Vem vill bo på sjätte våningen? En enda person sade sig vilja. ”Så kan jag hoppa.”
Härförleden mötte jag pensionärer i Kalmar. De skröt med att de hade en lägenhet på femte våningen därstädes. Fantastiskt!
Debatterna nu gäller tre frågor. Privatiseringen är den ena. Skall kapitalisterna få äga och driva skola och omsorg? Ja, säger högersidan, Nej, säger vänstersidan.
Själv säger jag: Ja, om dom gör det minst lika bra, och om det inte blir dyrare. Jag begriper inte kombinationen privat ägande och kommunal drift. Kommunen räknar en räntekostnad på en procent, de privata åtta procent (eller mer). Är kommunen så ineffektiv att man inte kan konkurrera?
Hur många him behövs? Först: Hur många av di gamle vill bo på himmet? Många fler än idag, säger de flesta. Det räcker med det antal platser, som vi har idag, menar jag. Di gamle vill bo i ordinärt boende, och kan med morgondagens teknik så göra.
Det finns en boendeutredning, men majoriteten vill redan nu bestämma nybyggnation i form av nya alltför små boenden. Det blir oerhört dyrt. Problemet är att ”löften” om byggnation i Hallabro, Bräkne-Hoby, Johannishus och Kallinge kan behöva brytas.
Bostadsbyggandet kan bli en tvistefråga. Ronnebyhus har uppdraget att bygga lägenheter i de små tätorterna. Det har dess styrelse fullständigt struntat i, men utan att kommunfullmäktige har reagerat och avsatt densamma. De ledande inom Ronnebyhus konstaterar bittert: Varför tilldelas vi inte några attraktiva tomter centralt? Skall vi bara bygga på de olönsamma ställena?
Likväl behövs lägenheter för barnfamiljer.
Sune Håkansson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Insändare i Blekinge Posten 2021-11-02
Att sitta och avlyssna tyrannerna i kommunfullmäktige när budgeten skall fastställas är oftast långtråkigt. Inte minst när SD redan tidigt avslöjar att man fått igenom tillräckligt av sina krav för att man skall rösta för Alliansens budget. Förvisso konstaterades att S lovade, för all framtid, att aldrig samarbeta med SD. Samtidigt kan konstateras att det i vår omgivning inte finns någon kommun där Centern och SD står varandra så nära. I rikspolitiken är Centern avsevärt mer avståndstagande.
Tillställningen börjar alltid med att kommunalråd Fredriksson talar om hur bra det mesta går i kommunen. Företag står i kö för att få etablera sig. Min uppgift är att tala som att den officiella statistiken från scb säger något helt annat. Mellan 2019 och 2020 försvann 400 jobb, nära fyra procent av antalet arbetstillfällen i vår kommun. Även övriga kommuner i vårt län minskar, men inte så mycket. Den sammanlagda minskningen i länet var 1300 jobb.
För att slippa arbetslöshet är det många som pendlar. Aldrig har nettoutpendlingen varit så stor från Ronneby, 1400 personer. Relativt sett är utpendlingen ännu högre från Sölvesborg. Som så många gånger förr kan frågas: Varför vill folk inte bo i Olofström? Nettoinpendlingen är 1500 till denna lilla kommun.
I Ronneby sjunker befolkningstalet, sannolikt på grund av arbetslösheten. Prognosen talar om fortsatt minskning, trots invandring.
Skatten sänks med kringsvid 200 kronor för den som tjänar 300000 kronor om året. Valfläsk, menar de flesta.
Följden blev den svagaste budget som presenterat under de senaste 25 åren. Sverigedemokraterna försökte räkna procent. SD har 13 platser i fullmäktige. Ingen av ledamöterna behärskade de mest elementära räknereglerna. Illa, om man skall vara med och styra vår kommun.
Mest är det de gamla uvarna, som pratar. Lova Necksten från MP samt Ola Robertsson från S är två unga förmågor, trevliga att lyssna på.
Det är lätt att göra en budget. Det är mycket svårare att följa dem. Tiotals miljoner kronor skall sparas inom äldreomsorgen. Det kommer inte att gå. Lagarna hindrar.
På sitt sätt är det lättare att spara inom skolan. Lagarna är inte så hårda. Följden torde bli ännu lägre betyg.
Sune Håkansson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Inför kommunfullmäktigemötet 2021-11-25, 09.00.
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Inför budgetbeslutet finns förslag, som bör kommenteras.
S+V föreslår en högre bemanning på himmen. I sig ett lovvärt förslag. Likväl finns dilemmat: Om kostnaderna stiger på de kommunala himmen, så skall Attendo ha mer betalt. Attendos ersättning skall vara lika med kommunens kostnader. Attendo behöver inte öka sin bemanning. S+V:s förslag gynnar också kapitalismen.
Ronneby har idag en del små him. Det ger högre kostnader, har förvaltningen betonat i många år. Resultatet blir även här en högre ersättning till Attendo.
Det torde finnas en utredning hur äldreomsorgen skall organiseras framöver. Hur många platser behövs på himmen? Behövs fler trygghetsboenden? Alliansen vill dra ner på antalet aktivitetssamordnare. Då torde något trygghetsboende få avvecklas.
Trots att boendeutredningen inte är klar, vill Alliansen låta projektera 40 platser i Hallabro. Förslaget har två tveksamheter. En privat ägare torde kräva åtta procent i avkastning. Kommunens räntekrav är en (1) procent. Alliansen förutsätter att kommunal drift av byggnader är synnerligen ineffektiv. Varför det? Gäller detsamma skolor, gator, idrottshallar?
Inom Backaryds och Öljehults tidigare församlingar torde behovet av platser på särskilt boende vara kringsvid 16. Varifrån skall resten tas? Backen har 15 platser, har knappast varit fullbelagt under innevarande år. Backen skall bli trygghetsboende, föreslås det. De befintliga lägenheterna är inte fullt uthyrda.
Ett nytt särskilt boende bör ha 54 platser, dels för att hålla nere kostnaderna, dels för att ge personalen bra arbetstider. De äldre kan erbjudas ett varierat utbud av aktiviteter. S+V vill bygga nytt vid Lindebo, Bräkne-Hoby. I kombination med nuvarande Lindebo, som trygghetsboende, kan det möjligen duga. Dock, Lindebo aldrig haft så låg beläggning som idag, med många lediga lägenheter.
Det hänvisas till att vi blir fler äldre, det är inget nytt. Under de senaste 20 åren har antalet 85+ ökat med en tredjedel. Antalet platser har minskat med en tredjedel.
Fler frågor: Kommer Attendo att bygga mer? Vård- och omsorgsnämnden skisserar nybygge i Kallinge. I Johannishus investeras fortfarande i gamla Ålycke, i väntan på nybyggnation. Nog behövs en färdig utredning.
Sune Håkansson, Ronnebypartiet
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
KRÖNIKA
Relativt ofta talar tidningsrubriker om att politiker, fackliga företrädare och idrottsmän har misskött sig inom ett område, som alls inte har med ”uppdraget” att göra. Man har åkt dit för fortkörning, hamnat i fyllecell, hamnat hos kronofogden och så vidare. Debatten är inte ny. Kan man kräva av LRF:s ordförande att han är en föregångsman på sin gård? Måste de fackligt valda bland lärarna vara bra lärare? Får en politiskt aktiv ha alkoholproblem? Svaren är inte lätta att ge.
Ibland diskuteras också klädsel. I min barndom var det en omöjlighet att eleverna hade mössan på i skolsal eller i matsal. Där har en förändring skett. Jag undervisade mest på högskolor. Där brukar man sällan tillrättavisa elever för deras klädsel. Men hade någon student kepsen på, brukade jag i förbigående nämna att en företagare hade ringt mig om en tidigare elev. ”Minns Du Anders Andersson?” Hurdan var han? Kan Du rekommendera honom till en anställning?
”Anders Andersson, han med kepsen”.
Tror Ni att han fick jobbet, var frågan till studenterna. Därefter syntes inte kepsen på under den terminen.
Numera brukar jag fråga: Har någon lärare haft kepsen på? Hittills har svaret varit nej.
En lärare från grundskolan hade en liknande taktik. Han frågade försynt eleven: Vill Du bli flintskallig? Se på militärerna. De är flintskalliga. Det räckte för ”keps av”. På den tiden var inte flintskallighet ”inne”.
Bör man vara välklädd i fullmäktigesalen? Vi vet att i riksdagen höll dåvarande talmannen Thage G. viss disciplin. Märkte han att någon ledamot var för dåligt klädd, sände han via vaktmästaren ett försynt bud till vederbörande. I Ronnebys kommunfullmäktige torde, på den manliga sidan, sverigedemokraterna vara de mest välklädda. Vanligen uppträder de i slips. Förre kommunalrådet Roland Andersson var på sin tid i en klass för sig vad gäller klädsel. Men nu har det hänt. Vid det senaste sammanträdet hade en ledamot kepsen på!
Sune Håkansson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Artikel i Sydöstran 2021-11-09 efter den av Rp insända debattartikeln
Ge skola och omsorg pengar nu! nedan.
Vilken publicerades i Blekinge Läns Tidning på "Din åsikt" samma dag, i Blekinge Posten som debattartikel 2021-11-11 och som insändare i Sydöstran 2021-11-15.
Sydöstran valde rubriken:
”Låt förvaltningarna shoppa loss – ge dem tio miljoner”
Vidare Sydöstran:
”Häv köpstoppet och låt verksamheterna shoppa loss innan året är slut.
Det förslaget läggs nu fram av den tidigare allianspartnern Ronnebypartiet, som kallar den föreslagna skattesänkningen för röstfiske.
”Köp- och anställningsstoppet har legat över de kommunala förvaltningarna sedan sommaren 2019. Stoppet ligger kvar under nästa år, något som alltså Ronnebypartiet tycker är fel.”
”I stället för att fortsätta med köpstopp så vill RP nu låta vård- och omsorgsförvaltningen samt utbildningsförvaltningen shoppa loss under årets sista veckor.”
Sydöstran citerar debattinlägget:
”Vi föreslår att skola och äldreomsorg får tio miljoner kronor nu till inköp. Då får nämnderna bättre förutsättningar att klara budget nästa år”.
Sydöstran fortsätter:
”Ronnebypartiet sätter förslaget i relation till att Ronneby kommun väntas redovisa ett ekonomiskt resultat på plus 21 miljoner kronor för innevarande år.
Trots detta så blir alltså inköpsstoppet kvar. Dessutom fortsätter besparingskravet mot förvaltningarna på 40 miljoner kronor även nästa år.
Samtidigt har alliansstyret aviserat en skattesänkning med tio öre inför 2022.
Ronnebypartiet, som fram till 2018 ingick i kommunens politiska ledning, har bara ett ord för skattesänkningen: ”Röstfiske”.”
Jens Svensson
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
Blekinge Läns Tidning 2021-11-09
Alliansens röstfiske med att sänka skatten i Ronneby kommer att drabba nämnder som redan har ont om pengar. I stället behöver skolan och omsorgen ett tillskott på pengar.
”Vi föreslår därför att skola och äldreomsorg får tio miljoner kronor nu till inköp. Då får nämnderna bättre förutsättningar att klara budget nästa år.”
Prognoserna säger att Ronneby kommun i år kommer att redovisa ett resultat på 21 miljoner kronor,
18 miljoner bättre än budget. Några nämnder har gjort av med många miljoner mer än budgeterat.
Detta täcks mer än väl av att intäkterna har ökat än mer, i form av statsbidrag och skatteintäkter.
Nästa år blir det värre. Vi vet inte helt vad budgetförslaget från Alliansen och SD innebär, men kraftiga besparingar har aviserats för bl.a. skola och äldreomsorg.
Inom skolan ser vi redan allt sämre resultat, mätt som betyg. Att då föreslå kraftiga besparingar är dumdristigt. Låga betyg i skolan försvårar inträdet på arbetsmarknaden. En förklaring till de dåliga resultaten är den alltför höga personalomsättningen. I kommunen är lönerna något lägre än i andra kommuner. Anställningen i Ronneby ses som tillfällig, som en språngbräda inför hoppen till andra kommuner.
För äldreomsorgen torde det gå att spara i budgeten, men budgeten kommer inte att hållas. Alltför mycket är styrt av lagar. På sikt kan kostnaderna hållas nere om större satsningar görs på trygghetsboenden. Då minskar behovet av de dyra platserna på de särskilda boendena.
I år har kommunledningen utlyst inköps- och anställningsbegränsningar, trots att man vet att den ekonomiska situationen blir värre nästa år. Nyttan av inköpsstopp kan diskuteras. Inköp för en miljon mindre i år medför oftast att inköpen måste öka med en miljon nästa år. Därtill vet förvaltningarna att, om stoppet hävs, blir det bråttom att köpa. Om det köps mycket kommer troligtvis ett nytt stopp! När inköpen stiger, tvingas sålunda ett nytt köpstopp fram. Likväl: I år har kommunen hyfsat med pengar. Nästa år är det mycket sämre
De styrande vill dessutom sänka skatten med 10 öre, vilket vi ser som röstfiske och anser vara obefogat med tanke på de skrala framtidsutsikterna som spås för Ronneby kommun.
Vi föreslår därför att skola och äldreomsorg får 10 miljoner kronor NU till inköp. Då får nämnderna bättre förutsättningar att klara budget nästa år.
Peter Lindström, ordförande, Ronnebypartiet
Sune Håkansson, ledamot kommunfullmäktige, Ronnebypartiet
-------------------------------------------------------------------------------------------------- Meny
BLEKINGE POSTEN 2021-11-04
Nu är det kringsvid tio månader till valet. Hur kommer det då att få i Blekinge? Svaret är svårt att ge, inte minst därför att till en del styrs valen i regioner och kommuner av trenderna till riksdagen. Lite bakgrund och mycket spekulationer kan dock vara av intresse.
I Region Blekinge minns vi, än så länge, de uppenbara problemen att hålla ihop Alliansens ledning. Att utan motivering sparka Emma Stjernlöf väcker fortfarande frågor. M vill inte tala om varför Emma sparkades. I många sammanhang är detta mycket värre än att tala om orsaken. Vad var så illa att det inte tål att berättas?
Varför har inte mer hänt med Närakuten i Karlshamn blir nästa fråga.
I regionfullmäktige har Alliansen 23 mandat, vänstersidan 22. SD ger i praktiken sitt stöd till Alliansen med sina 12 mandat.
Än så länge talar mycket för att Alliansen får storstryk. Vad gör man då? Ett formellt samarbete med SD ligger nära till hands, troligen med SD som största parti i blocket.
SD:s uppenbara framgångar i Sölvesborg har gett SD förhoppningar i hela länet. Att det gått uselt i många andra kommuner i landet, som har SD i ledningen, glömmer man gärna.
I Olofström har M redan släppt samarbetet med C. Man vill att Rolf Jönsson skall stiga av som oppositionsledare. Min tolkning är tvärtom. Aldrig har Rolf stått starkare än nu. Samtidigt gäller att S+V har en ytterst knapp majoritet. Den majoriteten kan mycket väl försvinna. Jag misstänker att Rolf Jönsson hellre ser ett S+C-styre än ett styre där SD har ledningen.
I Karlshamn torde problemen med Östra Piren att stå den nuvarande kommunledningen dyrt. Det blir en rysare. Samtidigt ligger L så nära spärren att de torde få lämna fullmäktige.
I Ronneby är det också så att Alliansen behöver åtminstone passivt stöd från SD. I mycket går det uselt för Ronneby. Befolkningsutvecklingen är negativ. Än värre är att skolresultaten blir allt sämre. Alliansens utspel att sänka skatten med en tioöring ses som en panikåtgärd.
Centerns problem är att fjärdedelen av rösterna försvann i kyrkovalet. Det antyder att organisationen inte fungerar som förr. Att man vid det senaste fullmäktigevalet inte ville ge stöd till ett medborgarförslag om mer skydd för åkermarken uppmärksammades, negativt, i bondeleden.
Dilemmat för C är att om SD släpps in i Alliansen så försvinner rimligen en del tunga poster för partiet.
Karlskrona går ”halvbra”. Utspel om att satsa mer i Holmsjö och i samhällena i sydost kom i sista sekunden. Valet blir en rysare, inte minst för MP, som ligger nära ett utplånande.
Sune Håkansson
Copyright © Alla rättigheter förbehållna
