Insändare av Sune Håkansson i Sydöstran 2024-11-12
En kostnad är en kostnad, även för en riskfylld investering
Insändare av Stefan Johansson i Bleking Läns Tidning 2024-11-12
Som svar på Magnus Johannesson svar på debattinlägget nedan
Hur är det med Förbergs matematik?
Debattartikel av Stefan Johansson i Blekinge Läns Tidning 2024-11-09
Region Blekinge står inför en skattehöjning
Insändare av Sune Håkansson i Blekinge Läns Tidning 2024-10-29
Insändare: Öppet brev till Ronnebys minoritetsstyr
Insändare av Stefan Johansson i Sydöstran 2024-10-28
Brev till ledarsidan: Blekinges problem med befolkningsfrågan
Insändare av Sune Håkansson i Sydöstran 2024-10-22
En politisk tillställning av blandad kvalité
En debattartikel av Sune Håkansson, Blekinge Läns Tidning 2024-10-17
Insändare: Jo, det är ett nollsummespel
Insändare av Stefan Johanssons i Sydöstran 2024-10.13
Slutreplik rörande befolkningsmålet och även som kommentar till Mats Johansson
Och där Stefan vidareutvecklar det på Facebook
Brev till ledarsidan: I de blindas rike
Inlägg på ledarsidan av Stefan Johanssons i Sydöstran 2024-10-09
Direkt följt av svar från Mats Johansson
Brev till ledarsidan: Befolkningsfrågan i Blekinge
Inlägg på ledarsidan av Stefan Johanssons i Sydöstran 2024-10-09
Direkt följt av svar från Ola Robertsson, ett av Ronnebys två kommunalråd .
Insändare av Sune Håkansson i Sydöstran 2024-10-08
MOTION angående jämställdhetsperspektiv i kommunala beslut
Undertecknare Jeeda Radwan 2024-09-22 presenterades för kommunfullmäktige 2024-09-26
Hyreshöjning på över fem procent är fö mycket
Debattinlägg av Sune Håkansson Blekinge Läns Tidning 2024-09-20
Skolan är viktig, men det krävs mer
Insändare av Stefan Johansson i SYDÖSTRAN 2024-09-12
som svar på Ola Robertsson: Ledarkrönika:
Kompetensförsörjningen huvudproblemet i SYDÖSTRAN 2024-09-10
Efter lördagsbadet: Ankdammen gör skillnad för den politiska debatten
Insändare av Stefan Johansson i Blekinge Läns Tidning 2014-09-07
med Svar direkt av BLT:s politiske chefredaktör Mimmi Karlsson-Bernfalk
Negativa rubriker lockar inte till inflyttning
Debattinlägg av Sune Håkansson i Blekinge Läns Tidning 2024-08-31
Debattinlägg av Sune Håkansson i Blekinge Posten 2024-08-22
Fler invånare löser inte Ronnebys problem
Debattartikel av Stefan Johansson i Blekinge Läns Tidning, 2024-08-21
Befolkningsminskningar, svag tillväxt och framtidens frågetecken
Debattinlägg av Sune Håkansson i Blekinge Posten 2024-08-15
”Jag skäms för att vara Ronnebybo”
Debattartikel av Sune Håkansson, Blekinge Posten 2024-07-18
Ledare > Läsarkommentar: Alva Mogert Palm är ingen feminist
Ledare av Anna Ekberg, Kristdemokraterna SYDÖSTRAN 2024-07-13
Ledare > Läsarkommentar: Jag är inte bitter!
Ledare av Stefan Johansson SYDÖSTRAN 2024-07-12
insändare av Stefan Johansson m.fl., SYDÖSTRAN 2024-06-24
Insändare av Jedda Radwan och Stefan Johansson, SYDÖSTRAN 2024-06-13
En analys av moderaternas EU-valresultat i Ronneby
Av Sune Håkansson
Är lösningen för Ronneby extraval?
Insändare av Sune Håkansson i SYDÖSTRAN 2024-05-31
Insändare av Sune Håkansson, SYDÖSTRAN 2024-05-17
(Skicka kommentarer till sune.hakansson@ronneby.se)
Insändare av Sune Håkanssons, SYDÖSTRAN nättidningen 2024-05-05
Insändare av Stefan Johansson, SYDÖSTRAN nättidningen 2024-04-28
Från min fullmäktigebänk - Och Fredriksson sitter kvar???
Debattinlägg av Sune Håkansson, SYDÖSTRANs nättidning 2024-04-18
Nytt kommunalråd i Ronneby ett måste
Debattinlägg av Sune Håkansson, SYDÖSTRANs nättidning 2024-03-20
Insändare av Sune Håkansson, SYDÖSTRANs nättidning 2024-03-18
Sune i Bengtbloggen- Om Åsa Evaldsson
Inlägg Sune Håkansson i Bengtbloggen 2023-10-20
Kan Ronnebys nedgång bryras?
Insändare av Sune Håkansson SYDÖSTRAN 2023-05-08
Tveksamt om Ronneby Kommun gör rätt
Insändare av Sune Håkansson SYDÖSTRAN 2023-03-08
Debattinlägg av Sune Håkansson 2023-03-02
En rapport av sista fullmäktigemötet för året och det första med det nya högerstyret.
(Insänt till SYDÖSTRAN 2022-12-28)
Ett tack till Sune av J-O.G i Blekinge posten 2022-11-03
Oroande födelsetal
Insändare av Sune Håkansson i Sydöstran 2024-11-12
Det föds färre barn i Blekinge än någonsin under de 200 senaste åren. Förra året var det en tangerad bottennotering.
Detta är en insändare i Sydöstran. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Flytta Ronneby? Knappast.
Bild: Kallestad, Gorm
I år är antalet kringsvid tio procent lägre. Utfallet torde bli ungefär 1200.
Födelsetalen påverkar redan i närtid planeringen för barnomsorgen, efter något år även skolan. Det kan komma inflyttning även av barn, om det blir inflyttning av vuxna.
Risken finns likväl. Födelsetalen kan sjunka ännu lite till. Länets problem är dels kvinnounderskottet i de unga åldrarna, dels att årsklasserna i fertil ålder fortsätter neråt.
För Ronneby kommuns del kan de publicerade skolresultaten upplevas som riktigt alarmerande. Alla relevanta tal inom undervisningens resultat pekar åt fel håll. Nu ligger kommunen bland de tio sämsta i riket. Föräldrar, som tänker på sina barn, flyttar knappast in.
Det torde behövas en rejäl undersökning, på gränsen till forskning. Hur har det kunnat gå så illa? Att kommunen har en större andel elever med utländsk bakgrund än övriga kommuner i länet kan bara vara en del i förklaringen.
Under det tredje kvartalet ökade länets befolkning helt marginellt. Karlskrona ökade med 128, men Karlshamn och Ronneby minskade rejält.
Under de tre första kvartalen har Blekinge minskat med 465. Det är något fler än förra året. Alla kommuner i länet har minskat. Ronneby har rasat med 219, Karlshamn med 145.
I närområdet har både Kalmar län och Kronobergs län minskat. Alla de småländska grannkommunerna minskade. För Tingsryd redovisas snarast ett ras, minus 174 i en kommun med 12000 invånare.
På länsnivå är det endast Dalarna och Gävleborg, som har en större tillbakagång än Blekinge.
Måhända är det politisk turbulens, som ger utslag. Region Blekinge synes sakna stabil ledning, Ronneby kommun likaså.
Sune Håkansson
----------------------------------------------------------------------------
Insändare av Stefan Johansson i Bleking Läns Tidning 2024-11-12
Som svar på Magnus Johannesson svar på debattinlägget nedan
Det blir tre miljoner kronor om året att syna.
Replik • Publicerad idag 08:18 • Uppdaterad 2024-11-12 09:11
Detta är en insändare i Blekinge Läns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Om tio år kanske vi får svar om det var värt det.Foto: Fredrik Sandberg/TT
Magnus Johannesson hjälper Lennarth Förberg att reda ut matematiken i måndagens BLT och förklarar för oss att förskolereformen i Ronneby förvisso kan kosta tre miljoner kronor, men att kostnaden kanske kan sparas in i framtiden.
Ja, det kan vara så att 20 timmars förskola är bättre än 15. Men vi vet inte säkert eftersom det saknas forskning på vilken effekt de där extra fem timmarna på marginalen faktiskt har på barnens lärande, sociala utveckling och risker att hamna i kriminalitet när de blir äldre.
Nu har regeringen genom skolverket skapat verktyg för att kunna mäta detta på ett bra sätt och kanske kommer det fram forskningsstudier om ett tiotal år som ger svar på de frågorna.
Till dess får vi avvakta, eller chansa på att det fungerar, men det är i så fall inte gratis; det är en kostnad på tre miljoner kronor om året att syna.
Stefan Johansson, Ronnebypartiet
----------------------------------------------------------------------------
Debattartikel av Stefan Johansson i Blekinge Läns Tidning 2024-11-09
I Ronneby har minoritetsstyret glatt presenterat en reform där barn till hemmavarande föräldrar nu ska ges utökad rätt till barnomsorg, från 15 timmar per vecka, till 20.
Insändare • Publicerad 2024-11-09 04:00
Detta är en opinionstext i Blekinge Läns Tidning. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Fem timmar mer i veckan för 122 barn är totalt 610 timmar mer i veckan.
Foto: Susanna Persson Öste/TT
Så var det då detta med den nya matematiken. Kostar det verkligen ingenting att utöka förskolans timmar i Ronneby för barn till hemmavarande föräldrar från 15 till 20? Låt oss räkna på det.
I Ronneby har minoritetsstyret glatt presenterat en reform där barn till hemmavarande föräldrar nu ska ges utökad rätt till barnomsorg, från 15 timmar per vecka, till 20. Denna reform, som då uppskattas omfatta 122 barn, kommer enligt utbildningsnämndens ordförande Lennarth Förberg (M), inte att kosta något. Det uttalandet bör nog synas i sömmen.
Fem timmar mer i veckan för 122 barn är totalt 610 timmar mer i veckan.
Eftersom vi har en minskande befolkning i kommunen, så kan vi räkna med att vi kommer att ha ett femtiotal färre barn i förskoleåldern 2025 jämfört med vad vi har 2024. Det är i sig drygt tre avdelningar som vi kan, och behöver(!) spara in på.
Om vi räknar med en barntäthet på 15 barn per avdelning, och att barnen är där i snitt 31 timmar per vecka, så är barnen på en avdelning totalt sett 465 timmar på en vecka. Det är alltså ungefär 1,3 avdelning som vi nu inte kan spara in på, och som nu presenteras som en reform utan extra kostnader.
Nog för att det inte kräver en utökad budget för att klämma in dessa timmarna i det utrymme som blir av de minskande barngrupperna, men problemet, Lennarth Förberg, är ju att utbildningsnämnden behöver spara massor. Det senaste budet är att 25 miljoner kronor behöver sparas på utbildningsförvaltningens rambudget, vilket motsvarar 10 förskoleavdelningar.
Tre av dessa kan sparas eftersom barngrupperna minskas; resten får sparas in på annan verksamhet, exempelvis den stora administrationen. Lägger vi då på ett behov motsvarande 1,3 avdelningar till, så är där drygt 3 miljoner kronor som då inte kan sparas.
Tre miljoner kronor kan tyckas vara ingenting för dig, men för de andra på utbildningsförvaltningen, som ni då behöver skära bort för att kunna få ihop budgeten, är det definitivt något.
Avslutningsvis, så är inte väljarna dummare än att de förstår att det ni stoppar in i form av fler barn i ena änden, kommer ut i den andra i någon form, antingen genom en försämrad kvalitet, med fler barn per anställd pedagog, eller genom ökade kostnader (eller som i detta fall minskade möjligheter till besparingar). Så nej, en utökning av timmarna är inte gratis; den kostar i runda tal 3 miljoner kronor.
Stefan Johansson, Ronnebypartiet
----------------------------------------------------------------------------
Insändare av Sune Håkansson i Blekinge Läns Tidning 2024-10-29
Det finns många problem i vårt närområde. Jag menar att det största problemet är situationen inom Region Blekinge. De styrande liksom oppositionen synes blunda för problemen.
Antalet invånare minskar i många regioner. I relation till storleken tillhör Blekinge de regioner där utvecklingen går snabbast. Färre invånare ger också lägre inkomster. Kringsvid 30.000 kronor per individ och år kommer i skatt och statsbidrag. Första halvåret var befolkningstappet 498 personer, det vill säga 15 miljoner kronor. Lika många under andra halvåret och beloppet dubbleras.
Prognosen säger att Region Blekinge går back med mer än en halv miljard kronor. Det är alls inte enligt budget, som visar nollresultat. Det medför att vi knappast kan tro på budgeten för 2025 heller. Skall man spara mångfalden miljoner kronor, torde antalet anställda behöva minska rejält. Det finns inga märkbara tendenser. Tvärtom.
Man klagar över att det inte finns tillräckligt många läkare, ej heller sjuksköterskor, som söker sig till vårt län. Personalen säger att lönerna är alltför låga för att kunna locka till Blekinge. Så länge som det är brist nära nog överallt i landet torde detta gälla. Inhyrd personal är en lösning, men ack så dyr.
I sina egna ”prognoser” skrivs det om ett önskat resultat på plus 600 miljoner kronor under 2026. Sålunda måste ytterligare nedskärningar göras. Beslut därom måste då ske snabbt. Jag tror inte att dessa beslut kommer. Det är ju ”snart” val.
Med företagsekonomiska mått är vår region konkursmässig. Vid det senaste årsskiftet översteg skulderna (inklusive pensionsåtagandena) tillgångarna med 749 miljoner kronor Årets resultat medför att bristen överstigen en miljard kronor. En jämförelse visar att för Region Kronoberg är tillgångarna 185 miljoner större än skulderna. I Region Kalmar 158 miljoner kronor. Inga lysande belopp, egentligen. De flesta regioner är fattiga. Men både Region Kalmar och Region Kronoberg synes ha viss kontroll över ekonomin.
Lagen säger att en budget i princip skall vara balanserad. Intäkterna skall täcka kostnaderna. Om bokslutet ger ett underskott, skall detta täckas inom tre år, alternativt inom tio år. Dilemmat är att det finns möjligheter att göra glädjebudgetar. Jag ifrågasätter om våra förtroendevalda trodde på den beslutade budgeten.
Förunderligt nog synes revisorerna blunda för verkligheten. Måhända hoppas politikerna att staten skall komma till Blekinge med bortåt en halv miljard kronor per år. Att så många regioner har det kämpigt kan vara skäl nog. Alternativet är en skattehöjning i storleksordningen en krona per beskattningsbar hundralapp. Det ger i storleksordningen 400 miljoner kronor.
Sune Håkansson
(Nationalekonom, Ronnebypartiets anm.)
----------------------------------------------------------------------------
Innsändare av Stefan Johansson i Sydöstran 2024-10-28
Under oktober har minoritetsstyret i Ronneby vacklat i fråga om det regionala projektet Live in Blekinge (LiB) som nu går in i en andra fas. Nu kom besked att Blekinges framtidståg lämnar perrongen utan Ronneby.
Live in Blekinge handlar alltså om ett projekt som syftar till att attrahera folk att flytta till regionen, ett uppdrag som man i sig kan diskutera nyttan av för Ronneby, eftersom vi inte har jobb nog på långa vägar till de som redan bor i kommunen.
Men nu har vi det styre vi har, och de hävdar ännu att befolkningen i Ronneby ska växa kraftigt. LiB vore alltså en viktig del i den strävan om tillväxt man vill försöka uppnå.
Men i detta skede deklarerade alltså kommunalråd Ola Robertsson för någon vecka sedan att Ronneby inte ska vara med i det samarbetet som alla andra kommuner och regionen fortsätter med. Det nämns den ena förklaringen sämre än den andra till varför projektet inte duger; man tror inte på inriktningen, de fick aldrig någon insyn, och platsvarumärket var inte lyckat.
Men dessa bortförklaringar bemöts effektivt med fakta av LiBs företrädare. Till exempel satt kommundirektören centralt i projektet och har haft en god insyn och goda möjligheter att påverka inriktningen. Istället talas det på byn om ett kommunalråd som inte drar jämnt med projektledaren.
När så Ronneby deklarerade sitt slutliga nej till projektet, så går istället de större och vuxnare aktörerna in och ger en del tyngd åt projektets deltagarlista. Det handlar om Länsstyrelsen, Blekinge tekniska högskola, Företagarna i Syd, samt försvaret, med F17 och Marinbasen i spetsen.
Här uppstår då följande frågor, vilka gärna får besvaras av de ansvariga politikerna i minoritetsstyret:
Det vore ett tecken på mognad om man löst detta smidigt. Istället står minoritetsstyret på sig och får hela kommunen att skämmas över dess brist på lyhördhet, initiativförmåga och mognad.
Oavsett vilka svar man har på detta, så vittnar det om behovet av ett nytt ledarskap i Ronneby kommun. Ett som vill samarbeta istället för att tjura, som vill bygga prognoser på fakta, snarare än drömmar, och som sätter kommunens invånare, inte sin egen bekvämlighet i främsta rummet.
Ska vi vara med på Blekinges resa, så får kommunalråden snarast sätta sig på dressinen och jaga ikapp det nyss avvinkade tåget.
Stefan Johansson, Ronnebypartiet
----------------------------------------------------------------------------
Insändare av Sune Håkansson i Sydöstran 2024-10-22
Mats Johanssons senaste inlägg om befolkningsfrågan i Sydöstran den 22 oktober ger anledning till en del kommentarer:
Födelsetalet är lågt. Under 2023 föddes 1301 barn i regionen, det näst lägsta antalet på 200 år. Prognosen för i år kan knappast bli annan än att vi hamnar ännu lite lägre.
Som jämförelse kan år 1968 nämnas. Då föddes 2188 barn. Födelsenettot, antal födda minus antal döda, var under förra året minus 514. SCB redovisar statistik på länsnivå för åren sedan år 1968. Aldrig har regionen haft ett så stort underskott i antalet födda.
Födelsenettot har varit negativt varje år sedan 1995. Under dessa 29 år är det samlade underskottet mer än 6600.
Likväl har folkmängden ökat med närmare 5000 personer. Förklaringen är en nettoinflyttning, från utlandet och från övriga Sverige, på mer än 11.600 personer.
Jag misstänker att invandringen står för större delen av nettoinflyttningen.
Bland annat Region Blekinge har betonat behovet av en större befolkning. Jag är inte alls säker på samband mellan befolkningstillväxt och en god ekonomi.
Det viktiga, på kommunal nivå, på regional nivå och på riksnivå, är att planeringen någorlunda stämmer överens med den faktiska utvecklingen. Tomma bostäder, skolor, etc. kostar pengar. Bostadsbrist ger sina problem.
Alla kommunerna i Blekinge synes vilja växa. Men hur? Varifrån skall folket tas? Att vi på världsnivå redan är för många torde de flesta vara överens om.
Region Blekinge har ekonomiska problem. Årets underskott motsvarar en skattehöjning på kringsvid en krona per beskattningsbar hundralapp. I Ronneby kommun är prognosen nästan lika usel.
Region Blekinge säger sig vilja spara. Att spara hundratals miljoner utan att invånarna får en sämre service torde vara ogörligt.
Samtidigt framhåller regionen problemet med att rekrytera läkare och sjuksköterskor. Om man lyckas rekrytera kvalificerad personal, får invånarna en bättre sjukvård. Men samtidigt kommer kostnaderna att stiga.
Min tolkning är att vi idag har långa köer för bland annat starroperationer och för höftoperationer. Samtidigt synes blekingarna vara nöjda med sin sjukvård, då bortsett från köerna.
Om det föds få barn, kommer den generationen få det tufft när dom om några årtionden skall betala höga pensioner till de äldre, därtill skall de gamla vårdas.
Min gissning är att folket redan nu måste ställa in sig på lägre pensioner och dyrare vård. Det kommer att vara mer på den enskildes ansvar att planera för sin ålderdom.
Sune Håkansson
----------------------------------------------------------------------------
En debattartikel av Sune Håkansson, Blekinge Läns Tidning 2024-10-17
Sune Håkansson gör en betraktelse från sin bänk i Ronneby kommunfullmäktige.
Hur är stämningen i fullmäktige? Frågan kommer ofta. På sitt sätt är den helt annorlunda, jämfört med när jag tog säte i församlingen för 30 år sedan. Nu kramas man. Det gjorde man inte förr i fullmäktigesalen. Kramarna sker dock med urskiljning. Rogeristerna i det ena laget, antirogeristerna i det andra. Kringsvid lika stora gäng, synes det. Ett kommunalråd fick en kyss, förvisso strax utanför salen. Det gav en del avundsjuka blickar.
Bland dem, som följde sammanträdet, ställdes frågan: Varför ler kommundirektören hela tiden? Svårt att veta, men att få kritik för gott humör är ovanligt. Fullmäktiges ordförande log sällan. Ledamöterna ställde komplicerade förslag, så voteringarna blev många. Det blev hårklyverier när Förberg försökte införa en ny regel för att en minoritetsåterremiss skulle godkännas. En votering fick göras om.
En votering gällde förslaget om nya regler för bidrag till föreningar. En grupp har suttit nära nog en arbetsvecka för att få fram ett förslag. Likväl blev det underkänt. Min bedömning är att det är omöjligt att göra regler för allt från bygdegårdsföreningar till kulturverksamhet. ”Jag sätter mig inte i en grupp, som inte har mandat och tillit”, så ungefär skrev några ledamöter på nätet.
Nåväl, dom är nog så illa tvungna.
Den politiska tillställningen var av blandad kvalité. Det är förunderligt att en par partier inte kan fylla i hur mycket man fått i partistöd. Frågan fick bordläggas.
Naturligtvis borde presidiet kontrollerat det hela i förväg. Nu blev det pinsamt. Får man riva gamla hus? Nej, tyckte en del, som ”tänkte med hjärtat”. Vi kan inte bevara allt, menade en moderat med gott anseende inom byggbranschen. Ingen sade emot, likväl blev beslutet att tänka lite till. Jeeda Radwan, Ronnebypartiet, gjorde en kort debut i talarstolen. Jämställdhet handlade motionen om, vilket kan bli debatterat framöver. Intressantast kanske att inlägget gjordes på engelska. Jag tror att det var det första inlägget på utrikiska i fullmäktige.
Nästa gång kan det bli en längre debatt om rimligheten i att ha ett extraval. Då det krävs två tredjedelars majoritet för att det skall bli extraval, kanske inte sannolikheten är så stor. Det finns en osäkerhet inom flera partier. Kanske till och med motsättningar på många plan.
Intill det vi får veta om de nya nämnderna får fortsätta, eller om de gamla skall återinträda, kan det bli stiltje.
Likväl måste en ny budget tas fram. Svårast kan det bli att komma överens om hur vi skall planera. Fortsätter befolkningsminskningen? Om födelsetalen rasar, kan vi då bygga nya dagis? Om allt färre vill bo på ”himmet”, kan vi då bygga nya äldreboenden? Redan står kringsvid 30 platser tomma. Därtill: Några tiotals miljoner måste kostnaderna sänkas.
Sune Håkansson
----------------------------------------------------------------------------
Stefan Johanssons insändare i Sydöstran 2024-10.13
Slutreplik rörande befolkningsmålet kommentar till Mats Johansson
Och där Stefan vidareutvecklar det på Facebook nedan
Slutreplik rörande befolkningsmålet:
I teorin har Mats Johansson rätt i sak i att det är inget nollsummespel eftersom vi själva kan påverka födelsetalen.
Men i praktiken står Sveriges befolkningsutveckling i det närmaste stilla. Så ska någon kommun kunna växa, så är det i princip på andra kommuners bekostnad. Alternativen är annars två och ännu svårare.
Det handlar i så fall om att göra regionen speciellt attraktiv för kärlekstörstande par i fertil ålder. Det är i så fall att vi lyckas med något i Blekinge som hela västvärlden i övrigt inte lyckas med. Senaste siffran visar på ett födelseunderskott på ca 120 personer i såväl Karlskrona som i Ronneby för 2023 (Källa SCB).
Alternativ två handlar om att fylla upp befolkningen med immigranter från resten av världen. Det kan vara en stor tillgång på många sätt, men kan också skapa stora utmaningar för kommunen inte minst i skolorna.
Arbetskraftsinvandring kan möjligen fungera, men vad jag vet så missionerar vi inte aktivt i andra länder för att få folk att flytta hit.
Så huvudalternativet är, hävdar jag, det nollsummespel som de facto pågår vare sig Mats Johansson känns vid det eller ej. Det är kommunens strid om invånarna och det vinner vi aldrig utan insikten om att det är just det som det handlar om.
Vi måste alltså framstå som ett bättre alternativ än Hjo, Norrköping eller Båstad. Vi behöver ha mer av Vårgårdas företagsanda och Västerbottens äldrevård. Vi behöver förstå varför Norrlandskommuner som Pajala och Arjeplog har så bra skolor. Det är mot dessa vi konkurrerar om framtidens invånare.
Sedan behöver vi också bejaka att Ronneby och Karlskrona har vitt skilda förutsättningar. Det ena är en gammal brukskommun och det andra en högskoleort.
Visst finns det kontaktytor, men också grundläggande skillnader och det betyder att var kommun måste hitta sin egen väg framåt där vi bygger utifrån de egna förutsättningarna och jobbar mot att lösa våra egna problem.
Om Karlskronas är att skruva upp tempot i bostadsbyggandet, så är Ronnebys att skapa arbetstillfällen till våra arbetslösa och till pendlarna.
Stefan Johansson, Ronnebypartiet
Stefan utvecklar det på Facebook:
Nu var det slut med dialogen med Mats Johansson för den här gången rörande befolkningsutvecklingen.
Det finns i stort tre sätt som vi kan få en växande befolkning på:
1. Genom att antalet nyfödda överstiger antalet som avlider.
2. Genom att invandringen ökar till Ronneby från andra länder.
3. Genom att vi får folk i andra kommuner i Sverige att flytta till Ronneby kommun.
I fall 1, så har vi en lång uppförsbacke. 2023 föddes det ungefär 120 färre än vad det dog i av de som var skrivna i kommunen. I fall 2, så kommer också en hel del utmaningar med nyinflyttade gällande skolor och sysselsättning. Språket är en nyckelfaktor. I fall 3, så behöver vi kunna visa att vi är ett bättre alternativ än den kommun vi flyttar från. Det är idag inte helt lätt; det är detta jag menar är ett nollsummespel. Det vi vinner kommer en annan kommun att förlora, och vice versa.
Vi behöver satsa på kvalitet för våra invånare, istället för kvantitet. Fokusera på att göra det bättre för de invånare vi har, istället för att locka hit fler. Först då kan vi se en avstannande flyttström härifrån; eller för den delen, att folk vill flytta tillbaka efter studier och andra äventyr på annat håll.
----------------------------------------------------------------------------
Inlägg av Stefan Johnasson i Sydöstran 2024-10-11
där Mats Johansson svarar direkt
Mats Johansson efterlyser i sin replik mod och nytänkande i kampen mot en sviktande befolkning. Stefan Johansson svarar: de egenskaperna odlar vi inte i Karlskronas ledband.
Som svar på Mats Johanssons replik, så kan jag meddela att visst tänker jag att försvaret kan ha positiva effekter, men det är svårt att idag säga hur stor den påverkan är. Den amerikanska Nato-personalen lär knappast skatta i Ronneby; det är till och med osäkert om de i någon större grad bidrar till handeln, eftersom de skattefritt får importera sina egna varor enligt DCA-avtalet. Dessutom är det oklart hur många som kommer och vilka nationaliteter de har.
Vad gäller att bygga bostäder för att hjälpa Karlskronas växande bostadsbehov, så kan det också bli en dyrköpt erfarenhet. Karlskrona har sina egna planer på att bygga nytt, enligt uppgifter i SVT Blekinge är målet 500 bostäder om året de kommande 5 åren.
Skulle vi bygga fler bostäder för pendlare, så ökar vi utpendlingsnettot, och med det trycket på att flytta från Ronneby. Den dag Karlskrona bygger ifatt sitt underskott på bostäder, så sitter Ronneby med skägget i brevlådan såvida inte Karlskrona vill betala för byggnation, drift och underhåll av lägenheterna?
Ronnebys lösning är, precis som i Karlskrona, att satsa på att bygga upp sitt eget näringsliv; att satsa på utvecklingen av besöksnäringen, att ge nyföretagandet bättre stöd, och att satsa på våra egna invånares kompetensutveckling inom de områden vi själva kan växa, från grundskolan hela vägen upp.
Under fliken politiskt mod finns exempelvis att flytta upp Tarkett till E22:an för att på allvar kunna utveckla Ronneby Hamn västerut mot Ekenäs till den besöksmagnet det skulle kunna vara.
Insikten att alla kommuner inte kan växa; att befolkningsspelet är av nollsummekaraktär och att det är de mest attraktiva kommunerna som växer på de minst attraktivas bekostnad kräver också sitt politiska mod att hävda. Detta trots att kommunindikatorn från Demoskop visar att Ronnebys politiker inte ens själva anser att vi är speciellt attraktiva.
Erasmus av Rotterdam lär ha sagt att ”I de blindas rike är den enögde kung”. Än stirrar kungen i Ronneby stint på bostadsbyggande som en saliggörande lösning på Ronnebys befolkningsproblem. Och majoriteten håller blint med.
Stefan Johansson, Ronnebypartiet
Mats Johansson svarar direkt:
Stefan Johansson återkommer i diskussionen kring befolkningsutvecklingen. Det finns minst två saker att kommentera.
Mats Johansson
----------------------------------------------------------------------------
Stefan Johanssons inlägg på ledarsidan i Sydöstran 2024-10-09
Direkt följt av svar från Ola Robertsson, ett av Ronnebys två kommunalråd .
Mats Johansson tar på ledarsidan i Sydöstran (”Vem skriver 'Kris i befolkningsfrågan 2.0?”)upp ett problem som nu hela Sverige brottas med, inklusive Ronneby, nämligen de rekordlåga födelsetalen.
Barnafödandet minskar stadigt och står det i sig, så blir det problematiskt. Idag föder kvinnor i snitt under 1,5 barn. För att bibehålla befolkningen krävs att det i snitt föds lite drygt 2 barn per kvinna (man räknar med att inte alla barn överlever upp till fertil ålder).
I Ronneby drabbas vi dubbelt av detta. Dels av den nationella trenden, dels av att förhållandevis många unga kvinnor flyttar härifrån.
Det har i sig ett antal faktorer som kan spela in. Bristen på framtidsutsikter, bristen på jobb, det magra utelivet, gubbigheten i samhället, viljan att studera för att kunna ta sig vidare, etc.
Vi har också på kommunal nivå egna problem som vi inte delar med grannkommunerna. Vi har en osedvanligt hög arbetslöshet som biter sig fast kring 10% och har så gjort sedan början på 10-talet, dvs innan flyktingvågen.
Vi är också en utpendlingskommun, dvs de som bor här jobbar i ganska stor utsträckning i andra kommuner.
Båda dessa faktorer ger incitament till att flytta till kommuner där jobben finns. Det betyder såklart inte att alla flyttar inom ett år, men det är mer sannolikt att folk flyttar ut på grund av jobben, än att de flyttar in.
Och här ligger såklart också en del av problemet att locka hit kvalificerad arbetskraft. Inte sällan är det då en medflyttande som ska ha jobb och hur ser då den lokala arbetsmarknaden ut?
Det här är stora och svåra frågor att lösa och att ens diskutera. Befolkningsutvecklingen är Ronnebys elefant i det politiska rummet. Vi har skyhöga befolkningsmål som det fortfarande finns en politisk majoritet att klamra sig fast vid.
Men från vilken kommun ska de komma; våra 4000 nya invånare?
Det löser sig inte med lite nya bostäder. Vi har nu testat det i några år, och vi har högre utflyttning än på länge (ca 300/år). Detta trots satsningar på Östra piren, östra infarten, i centrum, och på Viggenområdet. Vi bygger nya skolor och förskolor, men för vem?
Stefan Johansson, Ronnebypartiet
Stefan Johansson har kommenterat min krönika kring den svaga befolkningsutvecklingen, inte minst de låga födelsetalen. Något som drabbar hela Sverige men som blir oerhört påtagligt i många kommuner. Bland dom som påverkas mest är Ronneby som dessutom finns i ett län som påverkas mycket. Där grannkommunerna också spås en krympande befolkning.
Hans problembeskriving är vi till stora helt överens om. Men Stefan glömmer de möjligheter som är på väg att öppnas för Blekinge. Vi har en industri med stora rekryteringsbehov något som delas med försvarsmakten. Här finns möjligheter. Men tro inte att dom kommer av sig själv.
Ska vi vända den dystra trenden så behövs mycket av hårt arbete, politiskt mod och inte minst nytänkande. Det kommer att kräva resurser på riktigt. Det går inte att bara bromsa i en uppförsbacke.
Det politiska modet och nytänkandet behövs dessutom på nationell nivå för att bryta den negativa befolkningstrenden.
Mats Johansson
----------------------------------------------------------------------------
Insändare av Sune Håkansson i Sydöstran 2024-10-08
Det är inte alltför länge sedan den politiska ledningen i Ronneby kommun skröt med god ekonomi och bra kontroll över ekonomin. Man kunde kosta på sig att sänka skatten.
Nu låter det annorlunda. Man tvingas tvärbromsa. Anställningsstopp och inköpsstopp, två åtgärder med tveksamma inslag.
Första frågan blir: Hur kunde det bli så att så många nämnder gör av med så mycket mer pengar än vad budgeten tillåter.
I de flesta fallen torde svaret vara: Budgeten var för liten! Det var i praktiken omöjligt att följa budgeten om uppdraget skulle genomföras.
Jag är frågande. Varför talade inte nämndsordförandena om: Det här kommer inte att gå! Det synes ha rått ett ”skräckvälde” även på den politiska sidan.
Man vågade inte tala om sanningen! Roger Fredriksson var för stark.
Ett problem finns inför den nya budgeten. Kan vi lita på att anslagen blir rimliga, i förhållandena till förväntade uppdrag? Knappast, menar jag, så länge som det i huvudsak är samma politiska ledning.
Alla i kommunstyrelsens arbetsutskott borde ha begripit det omöjliga att följa budget.
Inköpsstopp har sällan någon längre verkan. Förvisso går det att dra ner på inköpen, men då blir det ett uppdämt behov av inköp inför 2025.
Vad värre är: De skötsamma straffas. Vård- och omsorgsnämnden har skött sin ekonom bra under 2024. Nu meddelar kommunledningen: Ni får inte göra tänkta inköp före nyår! Lärdomen blir: Köp i god tid!
Anställningsstoppet är kringsvid likadant. Först försöker kommunledningen skapa tre dyra tjänster, där ”biträdande kommundirektör” är en, samordnare av Ukrainahjälpen en annan. Dessa tjänster tillsattes utan att ha utannonserats på normalt sätt.
Därefter meddelas alla andra nämnder: Tillsätt inga nya tjänster!
Följden blir därtill att de högsta politikerna tar mer makt, på nämndernas bekostnad.
Jag menar att ett extraval är den enda möjligheten att skapa en politisk ledning, som kan ha medborgarnas förtroende.
Sune Håkansson
----------------------------------------------------------------------------
Undertecknare Jeeda Radwan 2024-09-22. Presenterades för kommunfullmäktige 2024-09-26
Till Ronneby kommunfullmäktige
2024-09-22
Motion angående jämställdhetsperspektiv i kommunala beslut
Politiken i Ronneby kommun är i många presidier och utskott ojämställd, vilket leder till att i beredningen av beslut inte kan garantera att jämställdhetsperspektiv vävs in i besluten. Motionen föreslår införandet av ett jämställdhetsperspektiv i de fall det inte ges av en jämställd fördelning av ledamöterna.
Bakgrund
Ronneby kommun har sedan 2021 en rutin för att hantera barnrättsperspektivet i det kommunala beslutsfattandet. Detta eftersom barnrättskonventionen sedan 2020 också är svensk lag. Det innebär att samtliga kommunala beslut ska genomgå en prövning huruvida de påverkar barns rättigheter, och om de gör det, så ska det utredas hur, dvs vilka konsekvenser beslutet får.
Detta är ett bra sätt att belysa barnens rättigheter och försäkra sig om att barnrättsperspektivet tas i beaktande, eftersom de inte har möjlighet att själva bevaka sina intressen i beredningar och beslut.
Vidare har vi i Sverige kvinnlig rösträtt sedan drygt 100 år tillbaka och vi har nationellt sett tagit stora steg i riktning mot ett jämställt samhälle, även om vi inte nått hela vägen fram. I Ronneby har det dessvärre istället gått åt motsatt håll den senaste tiden; från att ha varit uselt, till att vara ännu värre. I våras gick ca 1/5 av de fasta arvoden som tilldelas roller i presidier och utskott, till kvinnor. Idag är den siffran cirka 1/7, eller 14,6 procent. Kvinnorna har i allt större utsträckning marginaliserats i nämndernas och bolagens presidier och i KSAU sitter numer inga kvinnor alls som ordinarie, vilket det heller inte gör i exempelvis personalutskottet, eller i något av kommunens bolagspresidier.
Vård och omsorgsnämnden är ett undantag, och i den är presidiet enbart kvinnor, vilket skapar ett motsatt problem.
Det här är i första hand inte en fråga om ekonomi, även om också sådana aspekter är viktiga, utan om att försäkra sig om att både kvinnors och mäns perspektiv beaktas i alla beslut som tas för hela vår kommun. Att exempelvis arbetskläder, och som nu senast arbetsskor, upphandlas i modeller som är utformade för såväl kvinnliga som manliga anställda. Eller se till att arbetsmiljöerna i största möjliga mån är mixade för att sådana grupper i regel fungerar bättre än homogena grupper.
Ronneby kommun uttrycker i sin vision att
”Ronneby behöver ett tydligt ledarskap och tydliga mål för att
utvecklas till en jämställd och trygg framgångskommun.”.
Kommunen fortsätter i det strategiska målområdet Attraktiv och trygg livsmiljö för alla:
”Ronneby kommun är ett jämlikt och jämställt samhälle där vi
verkar för mänskliga rättigheter.”
Tar vi då dessa på allvar, så måste vi stärka jämställdhetsperspektivet och detta förslag verkar i den riktningen på följande vis:
Yrkanden
Ronnebypartiet yrkar:
Ronnebypartiet genom
________________________
Jeeda Radwan
----------------------------------------------------------------------------
Debattartikrl av Sune Håkansson iBlekinge Läns Tidning 2024-0 -20
Det byggs inte mycket i länet just nu. Karlskrona synes vara undantaget. I samband med starten av högskolan flyttar ungdomar dit. Likväl: Lediga bostäder i Karlskrona kan bli förödande för Ronneby.
I mars stod färdigrenoverade Ronnebyhus-lägenheter klara.
Ronnebyhus är ett aktiebolag ägt av Ronneby kommun. Hur det skall tolkas, är inte helt självklart. Allt från ett värde på en halv miljard kronor ner till nära nog konkursfärdigt kan försvaras.
Det viktiga i den här analysen är att Ronnebyhus haft uppdraget att för kommunstyrelsen redovisa bokslutet i åtminstone två delar. Den ena är avkastningen för de ”normala” lägenheterna, dels avkastningen på Vård- och omsorgsboendena.
På sitt sätt är det de senare, som är intressantast. En gång, för många år sedan, beslöts att Ronnebyhus skulle äga och förvalta en del äldreboenden. Min tolkning är att kommunen skulle utnyttja att Ronnebyhus sannolikt var bäst på att driva fastigheterna. Kapitalkostnaderna skulle vara de, som skulle gälla vid ett kommunalt ägande.
Verkligheten har hela tiden varit annorlunda. Hyrorna för äldreboendena har hela tiden hållits så höga, att många miljoner kronor har tillförts Ronnebyhus.Enligt det sätt att räkna, som Ronnebyhus använder, borde avkastningen vara 5,9 procent. Då täcks räntan på 2,4 procent, borgensavgiften på 0,5 procent och risken på 3 procent.
Hade äldreboendena ägts av kommunen, hade endast räntan räknats, egentligen något lägre. För kommunens skolor räknar vi inte med borgensavgift, ej heller någon riskkostnad.
Den verkliga avkastningen för äldreboendena var under 2023 7,8 procent. Därmed låter kommunstyrelsen sig nöja. Kontraktet tillåter justering i efterhand.
På samma sätt har Ronnebyhus ett avkastningskrav på 5,9 procent på de ägda hyresrätterna. Dilemmat är att avkastningen blev futtiga 2,2 procent. Den viktiga förklaringen var hyresförlusterna. Dessa var nio procent, dels därför att många lägenheter inte hade efterfrågan, dels att många var avställda i väntan på reparation.
Hyreslägenheterna har ett bokfört värde på 664 miljoner kronor. Skulle en köpare ha samma avkastningskrav som Ronnebyhus, skulle värdet bli 276 miljoner kronor.
Å den andra sidan skall revisorerna årligen ange ett uppskattat värde på fastigheterna. De menar att saluvärdet är runt 600 miljoner kronor över bokfört värde! På marknaden är avkastningskravet inte så högt.
Problemet för Ronnebyhus är den låga direktavkastningen. Därför vill man ha en rejäl hyreshöjning. De outhyrda lägenheterna talar ett annat språk, höj inte hyran med mer än fem procent! Sannolikt är redan detta för mycket. Invånarna behövs i kommunen.
Det byggs inte mycket i länet just nu. Karlskrona synes vara undantaget. I samband med starten av högskolan flyttar ungdomar dit. Likväl: Lediga bostäder i Karlskrona kan bli förödande för Ronneby.
Hemnet visar att bostadspriserna är rejält lägre i Ronneby. På kort sikt lockas invånarna bo kvar i Ronneby kommun. På längre sikt styrs nybyggnation till orter med arbetstillfällen. De finns inte i Ronneby. I Ronneby behövs, i dag, i huvudsak en del trygghetsboenden, alternativt seniorboenden, för att ge en god standard för våra äldre.
Sune Håkansson
----------------------------------------------------------------------------
Insändare av Stefan Johansson i SYDÖSTRAN 2024-09-12
som svar på Ola Robertsson:Ledarkrönika:
Kompetensförsörjningen huvudproblemet i SYDÖSTRAN 2024-09-10
Med fallande befolkningssiffror behöver Ronneby kommun finna vägar att om möjligt bromsa in och vända trenden.
Det finns mycket att ta tag i, men låt oss börja i rätt ände.
Ola Robertsson belyser i sin ledarkrönika i måndagens Sydöstran kompetensförsörjningsproblemet i Ronneby som den stora utmaningen för kommunen.
Det är lätt att hålla med om att skolan är viktig. Ronneby har till stor del inte levt upp till de krav man ska kunna ställa på en god utbildning.
2023 vändes dock trenden och vi går glädjande nog åter upp något (från låga nivåer) i andelen studenter som får godkänt i alla ämnen.
Robertsson fortsätter: ”Vi måste förstå att skolan är inte bara en plats för kunskap och lärande. Det är vårt bästa verktyg för att skapa jämlikhet och en investering i framtidens samhälle.”
Och här blir det onekligen intressant! Jag förstår att Robertssons egen bildning inom just jämlikhet mellan könen, dvs jämställdhet, är bristande och om detta trots allt är ett erkännande av Ronnebys behov av mer jämställdhet i samhället, så välkomnas det med öppna armar av Ronnebypartiet.
Sedan Robertsson tog över styret har ju andelen årsarvoden (i kronor räknat) som går till kvinnor i politiken sjunkit från 20, till under 14 procent. Årsarvodena är de som ges till vissa poster i presidier i nämnder och bolagsstyrelser.
Socialdemokraterna har förvisso tillsatt någon mer kvinna i något nämndpresidium, men tog också bort den enda kvinna man hade i det viktiga arbetsutskottet i kommunstyrelsen, så i det är det numera bara gubbar.
Medan S-gubbarna ökar sin andel av S-makten, såväl som årsarvodena från 74 till 83 procent, så får kvinnorna dela på smulorna.
Tyvärr är inte S ensamma i att göda sina gubbstyren. I såväl Moderaterna som Vänsterpartiet så har politiker lämnat i protest mot att jämställdhetsfrågorna inte tagits på allvar av partiledningarna.
I Sverigedemokraterna så är det som väntat inte speciellt bra ställt på jämställdhetsfronten. Det har aldrig varit deras starka sida, även om de som enda parti ökar sin andel kvinnliga årsarvoden.
I Liberalerna (av alla partier), så agerar gubbstyret där i stort sett samfällt för att runda förstanamnet (Marianne Lundkvist) när de ska tillsätta en ny gruppledare.
Det är en beklämmande utveckling vi ser på många håll och frågan är vad Robertsson ämnar göra åt saken, förutom att stärka jämlikheten i skolan?
Risken är annars att Ronneby får ännu en generation som växer upp med ojämställda gubbstyren som rådande norm, likt jag antar att Robertsson själv gjort.
Vad gäller balansen mellan näringsliv och det offentliga, så har Robertsson en poäng. Han skriver ”Färre arbetstillfällen, minskade skatteintäkter och en försvagad välfärd” som svar på vad som i förlängningen händer i samhällen med kompetensbrist.
Jag instämmer, men vill också påminna om att vi idag har ett utpendlingsnetto på 1600 personer, och en arbetslöshet på drygt 450 personer fler än vad vi skulle haft om vi låg på riksgenomsnittet.
Det kan både tolkas som att det bor för många i kommunen sett till vår arbetsmarknad, men även som att vi redan har en stor brist på arbetstillfällen.
Vi är med andra ord redan i det prekära läge som Robertsson målar upp och i detta är det primärt inte i vår egen skolverksamhet som kompetenstappet sker. Det är istället när de (studiemässigt) bästa ungdomarna lämnar kommunen för vidare studier.
Där hittar de bättre kommuner att bo i, med ett fungerande uteliv, med en jämställd kommunledning, med lägre skatt, med ett företagsvänligt klimat och med en omsorg om sitt natur- och kulturarv.
Stefan Johansson, Ronnebypartiet
----------------------------------------------------------------------------
Insändare av Stefan Johansson i Blekinge Läns Tidning 2014-09-07
med Svar direkt av BLT:s politiske chefredaktör Mimmi Karlsson-Bernfalk
Ronneby
BLT:s chefredaktör Mimmi Karlsson-Bernfalk sneglar mot facebookgruppen Ronneby ankdamm och frågar sig om dammens svallande vågor ger kallsupar? Inte för den som hoppar i, men det finns många badkrukor i Ronnebypolitiken menar skaparen Stefan Johansson.
Ronneby ankdamm har mycket riktigt funnits i snart ett halvår och startades 11 mars, det vill säga elva dagar innan nyheten om ”skräckväldet” briserade efter Tor Jonssons reportage i P4 Blekinge. Syftet med ankdammen var (och är!) att vitalisera det politiska samtalet i Ronneby som under en längre tid varit förpassat till partimöten, kommunfullmäktige och insändarsidorna. Det saknades ett öppet forum för utbyte av åsikter också mellan partier, där politiker, väljare och tjänstemän skulle kunna lufta idéer, och beslut, och där diskussionen kan föras och följas öppet av alla, i ett rappt tempo och med högt i tak. Ankdammen fyller det behovet.
Det finns, som Mimmi Karlsson-Bernfalk påpekar, ett antal frågor där det råder en relativt stor enighet bland de aktiva i gruppen. En av dem är jämställdhetsfrågan, en annan är frågan om legitimiteten i återkallandet av nämnderna, och en tredje är frågan om underhållet av kommunala byggnader. I vissa av dessa frågor är lokalmedia engagerade; Sylvia Asklöf-Fortell BLT:s politiske chefredaktör, skrev så sent som häromdagen om vikten av att bevara byggnader, och med Stig-Björn Ljunggren, politisk chefredaktör på Sydöstran, har vi hållit givande diskussioner liknande den ni nu tar upp kring lokaltidningars roll i allmänhet, och Sydöstrans roll som partimegafon för S i synnerhet. Inte minst är just jämställdehtsfrågan en öm tå för såväl minoritetsstyrets företrädare, som för liberaler och vänsterpartister.
Vad gäller kritiken mot lokaltidningarna, så tycker jag den är nyanserad. Vi är väl medvetna om de problem ni har att kunna bedriva seriös grävande journalistik på en nedbantad budget. Det blir då mer text per krona att göra ett trevligt hemma hos-reportage med vårt nya kommunalråd.
En fråga som vanligt folk ställt sig sedan i April är dock följande:
Varför är det mer lockande för S, C och V att samarbeta med Rogeristerna, än att söka samarbete med de politiskt och moraliskt sett närmre partierna RP, L, KD eller M (utan Rogerister)?
Jag tror att Ronneby ankdamm och traditionella medier kan komma att spela olika roller framöver. Vi kommer fortsatt att vara en kritiskt granskande faktor, oavsett om det gäller fenomen i politiken, eller avsaknaden av rapportering kring händelser som vi anser borde granskas.
Till dessa hör (förutom frågan ovan):
Er uppmärksamhet hedrar oss, och skulle ni vilja spinna vidare på någon av frågorna ovan, så inte oss emot. Vi delar gärna med oss med det vi kan om ni vill skriva. Annars gör vi det ni inte mäktar med i mån av tid.
Stefan Johannson, Ronnebypartiet
och Ronnebyankdamm
Svar direkt:
Varken BLT eller Sydöstran gör hemma hos-reportage hos kommunalråd i stället för att granska dem. Vi har tvärt om satsat på fördjupade och granskande journalistik på senare år. Men det är journalistik som också tar tid. Länets två tidningar fungerar inte som partimegafoner utan jobbar helt oberoende, vilket jag tror att också Stefan Johansson vet.
Sylvia Asklöf-Fortell
chefredaktör BLT
----------------------------------------------------------------------------
Debattinlägg av Sune Håkansson i Blekinge Läns Tidning 2024-08-31
Problemen kommer när kommunen planerar för att växa, medan verkligheten blir den motsatta.
Debatt • Publicerad 1924-08-31 04:00
Foto:Lena Ehring
Problemen kommer när kommunen planerar för att växa, medan verkligheten blir den motsatta.
Det går, sedan länge, dåligt för Blekinge, åtminstone befolkningsmässigt. Alla länets kommuner minskar, Ronneby relativt mest. Det går illa för hela sydöstra Sverige. Alla Blekinges gränskommuner minskar, Bromölla undantaget.
Mest alarmerande kan det låga födelsetalet vara. Länet är på väg mot det lägsta födelsetalet på 200 år! Prognosen är färre än 1300 födda, runt 1800 avlidna. Siffrorna är en spegling av åldersfördelningen, men också bristen på kvinnor i fertil ålder.
Förvisso är det svårt att göra prognoser om framtida födelsetal. Just nu är trenden, över nära nog hela världen, att födelsetalen sjunker. Varför det är så, finns det olika teorier om. Att äktenskapen inte längre synes vara en livslång planering, kan vara en orsak. Dock torde Blekinge få räkna med ett negativt födelsenetto under de närmaste åren, åtminstone.
Det är inte självklart att en växande befolkning skall vara ett mål för en kommun. Problemen kommer när kommunen planerar för att växa, medan verkligheten blir den motsatta. Tomma skolor, tomma lägenheter, kostar pengar. Tillbakagång föder lätt fortsatt tillbakagång. Om inga nya skolor behövs, inga nya bostäder, stannar hela byggsektorn, exempelvis. Frågan blir: Varför är prognoserna så pessimistiska för vårt län? Ett svar kan vara att Blekinge ligger vid sidan om stråket Malmö-Stockholm-
Kanske läser vi tidningarna ensidigt. Likväl upplever jag att vi under senare år har haft alltför många negativa rubriker om förhållandena i kommuner och region. Om prognosen för Region Blekinge visar på ett våldsamt underskott, sprider detta ingen optimism. Rubriker om ”skräckvälde” i Stadshuset lockar inte till inflyttning, för att ta några exempel. ”Regeringarna” i de olika kommunerna har ett stort ansvar för utvecklingen.
Boendekostnaderna är också en faktor. Villor står sällan tomma under någon längre tid. Marknaden ser till att priserna anpassar sig. En del blir fritidsbostäder. Smällen brukar, i slutändan, de kommunala bostadsföretagen få ta. Redan nu syns tendenser om fler outhyrda lägenheter.
Samtidigt talas om behovet av stora hyreshöjningar. Jag menar att det bästa för länets kommuner skulle vara att redan nu tala om att fem procent högre hyror nästa år får räcka. Bostadsbolagen är faktiskt riktigt rika. Följden skulle bli att invånarna lättare skulle kunna planera för framtiden. Befolkningsminskningen kan då hållas nere.
Sune Håkansson
----------------------------------------------------------------------------
Debattinlägg av Sune Håkansson i Blekinge Posten 2024-08-22
Under några år har ett nytt äldreboende i Hallabro funnits med i framtidsplanerna. Det är i huvudsak Centern som drivit frågan. Inget parti har varit helt emot.
I en ny utredning görs dock helt tummen ner. Även förvaltningsledningen avstyrker.
Olika skäl kan anföras. Viktigast är nog att efterfrågan på platser på himmen har skjunkit drastiskt under senare år. Detta gäller för många av landets kommuner. I Ronneby har det aldrig funnits så många äldre, men aldrig heller så få boende på äldreboendena. En del platser har avvecklats, likväl finns det fler inflyttningsbara platser än någonsin.
Förklaringarna som brukar anges är att våra äldre är gamla, räknat efter levnadsåren, men så mycket friskare än förr. De har därför bättre bostäder. Många finner det ekonomiskt fördelaktigt att bo kvar i det ordinära boendet. Hemtjänsten får ett gott betyg.
Nyare är att man skall bygga nytt, någonstans, bör det vara för minst 50 boende. Så många behövs för att personalen skall få bra arbetsförhållande.
I Hallabro beräknas det knappast bli mer än tio sökande. Förvalningen påpekar att de äldre, när de behöver flytta, gärna söker sig mot centralorten.
Ronneby kommuns problem är att på Ålycke i Johannishus bor idag kringsvid 10 äldre. På Lindebo i Bräkne-Hoby är 25 personer skrivna. Aldrig har det varit så få. Kan man då bygga nytt?
Någon någorlunda ny redovisning om äldreboendena i kommunen finns inte. Både på Vidablick och på Olsgården finns många "avställda" lägenheter. Om de duger på längre sikt, vet vi inte. Kan de användas som vanliga bostäder?
Det rimliga är att förvaltningen och berörd nämnd presenterar dagsläge och framtidsplaner. Kommunrns ekonomi tillåterknappast
Nybyggnation, om det inte behövs.
Trygghetsboenden nämns som alternativ. I Eringsboda står fjärdedelen av lägenheterna outhyrda, i Backaryd finns ledigt. Även på Espedalen är söktrycket lågt.
Samtidigt vet vi att det kan vara en modefråga. Våra äldre kan få nya önskemål.
Sune Håkansson
----------------------------------------------------------------------------
Debattartikel av Stefan Johansson i Blekinge Läns Tidning, 2024-08-21
Det är nu dags för Ronnebyborna att ge sina synpunkter på förslaget till ny översiktsplan, men hur förhåller förslaget sig till verkligheten?
Ronneby är i senaste räkningen 28 921 invånare. Det är drygt 200 färre än förra sommaren, 300 färre än sommaren 2022 och 400 färre än 2021. Denna avflyttning accelererar trots kommunens satsningar på Viggenområdet, trots de senaste årens många byggprojekt, och trots en satsning på nya förskolor, skolor, centrumutveckling och en (enligt kommunen själva) strålande tillväxt för våra företag.
Jag har under sommaren i Facebookgruppen ”Ronneby ankdamm” presenterat ett antal faktaspäckade texter rörande förutsättningarna för befolkningsutvecklingen i Ronneby kommun. I den analys jag gör, så identifieras följande grundläggande problem som förklarar kräftgången:
En arbetslöshet betydligt högre än i landet i övrigt; vi är cirka 500 fler arbetslösa än om vi hade varit en medelkommun.
Ett negativt pendlingsnetto; cirka 1600 fler bor i Ronneby kommun och jobbar utanför, än vad det är som bor i andra kommuner och jobbar i Ronneby kommun.
Obalansen skapar ett tryck på utflyttning för den arbetsföra befolkningen. Det här kan vi antingen tolka som att vi ”saknar” 2100 arbetstillfällen i kommunen, eller att vi är 4000 – 5000 invånare för många (sett till mängden arbetstillfällen).
Gräver vi vidare så ser vi även att:
Andelen högutbildade är cirka 10 procent lägre än riksnivån och vi har en lägre andel egna företagare.
Vi har lägre sysselsättningsgrad och medianlön, men högre skatt, andel bidragsförsörjda, och högre skattesats och medelålder än genomsnittet.
Det finns alltså många tecken på grundläggande problem och hur lockar vi då hit jobben? Och vad värre är: Vi har då en ledning som fortfarande drömmer om att vi år 2045 ska vara 4000 fler i kommunen, det vill säga 33 000. Denna dröm har dessutom cementerats i planarbetet, det vill säga allt utgår ifrån att målet uppnås i stället för att planera för ett i bästa fall bibehållet invånarantal.
Ronneby kommun behöver ett styre som kan se nyktert på grundproblemen, och det är inte att vi saknar bostäder eller ens invånare. Problemet är att kommunen saknar arbetstillfällen. Vi måste därför satsa mer på nyföretagande, på att locka tillbaka de som lämnar kommunen för studier, på de värden som gör oss unika, till exempel vår natur och vårt kulturarv, så att vi kan öka turismen. Vi behöver skapa mycket bättre förutsättningar för våra befintliga företag att trivas och växa. Först då kan vi börja hoppas på att bromsa utflyttningen och möjligen kunna landa bättre än SCB:s framskrivning till 2045 på 26 500 invånare.
Översiktsplanen saknar dessvärre andra scenarier än att vi 2045 är 33 000 invånare. Det är naturligtvis allvarligt att dess i särklass viktigaste parameter inte beretts grundligt. Vi behöver både göra om, och göra rätt och stora delar av såväl underlag (Strategi för bostadsförsörjning) som själva översiktsplanen behöver därefter revideras.
Stefan Johansson, Ronnebypartiet
--------------------------------------------------------------------------
Debattinlägg av Sune Håkansson i Blekinge Posten 2024-08-15
Det är svårt att göra jämförelser över tid. Vilket år ska man börja med?
Jag börjar med en Blekinge-Posten 1973. I princip var det ett valextra för Centerpartiet. Hur stort Centern då var märks bland annat med den stora mängden annonser. Företag inom alla branscher fann det lönsamt att visa upp sig.
Nyårsskiftet 1973-74 slutfördes den senaste kommunsammanslagningen i länet, genom att Karlskrona kommun bildades. Andra kommuner slogs samman redan tre år tidigare.
Blekinge-Posten hade ett fylligt reportage från Gränsträffen på Eringsboda Brunn. Den hade blivit en tradition. 6000 personer kom för att lyssna på Fälldin. Det var en folkfest. Det var på den tiden inte bara partifolk, som fnns bland åhörarna. Under senare årtiomden har inte något parti lyckats samla så många åhörare.
Här görs en liten sammanfattning kring befolkningaen i våra kommuner samt i vårt län. Dels anges talen för 1973, dels för 2023, liksom minimital och maximital under perioden.
Olofström
1973 17.325 invånare. 2023 13.069. Maximum 17.645, minimum 12.876. Trendmässigt har befolkningsmängden skjunkit, sammanlagt med 25 procent. Problemet är skjunkande födelsetal.
Karlskrona
1973 59.832. 2023 66.420. Maximum 66.708, minimum 58.634. För att vara residentstad är ökningen med 11 procent svag.
Ronneby
1973 29.856. 2023 29.021. Maximum 30.368, minimum 27.788. Kommunen har sålunda färre invånare än när den bildades.
Karlshamn
1973 32.122. 2023 31.996. Maximum 32.473, minimum 30.648. Även här är befolkningstalet lägre än för 50 år sedan.
Sölvesborg
1973 15.469. 2023 17.474. Maximum 17.540 minimum 15.469. Ökning 13 procent störst i länet. Kommunens fördel kan vara närheten till Öresund.
Blekinge
1973 154.634. 2023 157.973. Maximum 159.684, minimum 149.544. Ökningen på 50 år är 3 procent.
Sveriges befolkning har under de gågna 50 åren ökat med 30 procent! Blekinge hamnar långt ner på listan när jämförelser görs. Mest har Uppsala län ökat med 78 procent. Stockholms ökning är 65 procent, Hallands län 62 procent, Skånes 42 procent.
Minskningar har det varit mest i Västernorrlands län med 10 procent. Norrbottens län med 4 procent och Gävleborgs län med 3 procent.
Framgång leder ofta till framgång. Det är i de expansiva områdena som barnen föds. I de tillbakagående områdena är dödstalen högre än födelsetalen.
När vi försöker spå om framtiden har vi två stora problem. Vilken invandring får vi? Vilka födelsetal får vi?
I många länder, ofta i vår närhet, är födelsetalen låga. Det är knappast därifrån som eventuella invandrare skall komma.
Svårast, likväl: Blekinge skall konkurera med övriga Sverige.
Sune Håkansson.
----------------------------------------------------------------------------
Debattartikel av Sune Håkansson, Blekinge Posten 2024-07-18
Ett besök på Tosia Bonnadan medför en del kontakter. I år var det utmärkande att så många oknda kommuninnevånare uttryckte oro och missnöje med tillståndet i Stadshuset. ”Jag skäms för att vara Ronnebybo,” var en kommentar. Att ”skräckväldet" och "Evaldssonsaffären” inte har gett några större omvälvningar, medför ett rejält missnöje hos många invånare.
Vad har då hänt sedan massmedia började analysera ”skräckväldet"? Tillräckligt många i Stadshuset hade vågat ha kontakter med massmedia, även om det mest var Sara Blixt (M) som vågade stå för sina åsikter.
Från SD kunde höras: Vi visste om det hela! SD talade också om att man ville att roger Fredriksson skulle vägras ansvarsfrihet.
Sannolikt var detta orsaken till att M lät meddela: ”Vi lämnar er nu.” Rogeristerna bildade i stället ett minoritetsstyre tillsammans med S.
Socialdemokraterna var hela tiden lågmälda i sin kritik. Makten var det viktiga. Fredriksson skulle visserligen bli vice kommunalråd, men med heltidstjänst. Uppstudsiga moderater, Blixt och Åberg, skulle skiljas från sina uppdrag som ordförande i varsin nämnd. Besluten har överklagats. Det torde ta någon månad till ärendet är behandlat.
Några motsättningar inom det gamla styret märktes aldrig. I budgettdebatten var man helt enig, förvisso om en budget som nu synes sakna förankring i verkligheten. Några tiotal miljoner kronor saknas. Var det ska sparas, hur det skall sparas, är det ingen som vet.
Nu tvingas de olika partierna likväl att se fram emot nästa val. Frågan är om extraval kommer till fullmäktige senast i september. Rädslan för förluster torde medföra att S och Rogeristerna förhindrar detta. Därför är inriktningen valet 2026. Oppositionen kommer hela tiden att påminna om ”skräckväldet". Ola Robertsson har hittills inte lyckats vinna något större stöd bland personalen. Ledarstilen påminner alltför mycket om företrädarens.
I dag tror opinionen på ras både för Rogeristerna och för S. Måhända blir fallet inte så stort. I stället blir det våldsamma motsättningar gentemot den så kallade oppositionen.
Ty någon samlad opposition finns inte. I dag synes SD inte vara någon lockande samarbetspartner för mer än möjligen L och Kd.
Vänstern har sina problem. Förre partiledaren Ronny Pettersson fullständigt avrättade sin efterträdares insatser vad gäller stödet till Roger Fredriksson.
De övriga partiernas problem är att de just nu är så små. Samtidigt finns tendenser till samarbetsvilja, ett samarbete där även en del från M kan ingå.
Det är konstiga samarbeten som pågår i den politiska världen. Moderatr skall i kommunen samarbeta med socialdemokrater, med SD på fiendesidan. I regionen skall samarbetet ske med SD, med S på fiendesidan. I den kyrkliga världen skall M samarbeta med C, mot S och SD.
Yttrandet ”jag skäms för att vara Ronnebybo". År likväl det allvarligaste. ”Skräckväldet" kommer att sätta sina negativa spår i kommunen längr framöver,
Sune Håkansson
----------------------------------------------------------------------------
Ledare av Anna Ekberg, Kristdemokraterna, SYDÖSTRAN 2024-07-13
Alva Mogert Palm undrar i sin ledare i Sydöstran 10 juli vad som händer i Ronneby och om vi som överklagat besluten i kommunfullmäktige den 18 juni bara är bittra och inte vill ta ansvar. Hon kallar även det som utspelat sig i våras för ett ”politiskt spel”.
Nej du Alva, till skillnad från Socialdemokraterna så ser vi inte allt som ett politiskt spel om vem som ska ha makten i Ronneby. I själva verket var vi alla beredda på att risken fanns att vi skulle förlora allt om vi gick ut med vad vi visste och om vi vågade stå upp för vad som är rätt. Och det är precis vad som skett.
Medan den person som orsakat allt detta bekvämt kan sitta kvar med ett heltidsarvode - tack vare bland annat Socialdemokraterna.
Så om du som säger dig vilja vara feminist, bara hade vinnlagt dig om att ta reda på lite mer fakta så hade du också insett att vad det handlade om var en sund och högst mänsklig reaktion på ett dåligt ledarskap och en dålig arbetsmiljö i stadshuset i Ronneby under flera års tid. Och om en genuin vilja att ta ansvar för hur vår kommun styrs.
Det är faktiskt sorgligt att en ung tjej som du väljer att inte med ett ord stödja de många, främst kvinnor, som blivit illa behandlade utan i stället rakt av köper det narrativ om att ”ta ansvar” som Socialdemokraterna i Ronneby desperat försöker basunera ut för att rättfärdiga sitt samarbete med delar av Moderaterna.
Att vi valt att överklaga har varken med bitterhet eller politiskt spel att göra utan om att vi anser att demokratin ska värnas och att rätt ska vara rätt. Vi vill inte ha ett maktfullkomligt styre som sätter sig över lagen i syfte att plocka bort kritiska röster.
Ett minoritetsstyre kan nämligen inte göra precis vad det vill och man får heller inte som ledamot delta i beslut som gynnar en själv personligen. Konstigare än så är det inte.
Och om du verkligen vill vara feminist borde du snarare reagera mot det parti som vill styra ihop med en företrädare för ett annat parti som inte drar sig för att kränka kvinnliga partikollegor och medarbetare vilket både skadat såväl vår kommun som vårt varumärke.
Anna Ekberg, Kristdemokraterna
https://www.sydostran.se/ledare/lasarkommentar-alva-mogert-palm-ar-ingen-feminist/
----------------------------------------------------------------------------
Ledare av Stefan Johansson SYDÖSTRAN 2024-07-12
Alva Mogert Palm kommenterar på ledarplats i dagens Sydöstran det överklagande som jag gjorde av det nya styrets återkallande av nämnderna. Det vill jag förklara och nyansera något.
I de fall lagtexten i sig inte är tydlig nog vad som avses med en majoritet, så kan man med fördel vända sig till förarbetena, någotsom redan diskuterats i tidigare insändare i Sydöstran. Kort sagt, så behövermajoriteten manifesteras i konkreta politiska samarbeten och så har inte skett.Inte ens minoritetsmajoriteten (som Ola Rogersson-styret själva kallar de 21mandat man förfogar över) har ju presenterat någon gemensam politik att tala om.
Skulle nu rätten trots det hävda att minoritetsmajoriteten ändå är en majoritet eftersom de stöttas av C, V och MPs valtekniska samarbete,så kan de ändå inte byta ut nämnderna, eftersom de tillsammans med stödpartierna redan har majoritet i de nämnder de återkallade.
Så oavsett hur majoritetsbegreppet tolkas, så är återkallandet i sig i strid med kommunallagen och det beskedet kommer med allsannolikhet också rätten att lämna. Den ytterligare överklagan som kom in iveckan är inne på samma linje och stärker tesen att återkallandet ej varkorrekt.
Minoritetsmajoriteten styr kommunen i minoritet, och kannaturligtvis så göra. De får då köpa sig det stöd de behöver av de partier somsäljer ut sina hjärtefrågor, tex jämställdheten. Men möblera om i nämnderna föratt göra sig av med för Roger Fredriksson obekväma kritiker, det får de integöra som den minoritet de är.
Jag förvånas över hur lätt vänstersidan sviker sina demokratiska ideal och viker ner sig när det börjar osa makt. Då åker såväl jämställdhet, som bekämpandet av maktmissbruk och kampen för en god arbetsmiljö rakt ut genom fönsterna på såväl kommunhus som lokaltidningsredaktioner.
Avslutningsvis, så handlar detta inte om bitterhet, utan om en oro för ett maktfullkomligt styre som vill sätta sig över lagarna och genomföra utrensningar av oliktänkande, minska KSAU (där nu kvinnorna plockats bort) för att istället girigt sko sig själva och stärka den egna makten genomatt tilldela sig två heltidstjänster.
Ronneby kan bättre än så här och det kommer Ronnebypartiet att fortsätta kämpa för.
Stefan Johansson, Ronnebypartiet
https://www.sydostran.se/ledare/lasarkommentar-jag-ar-inte-bitter/
----------------------------------------------------------------------------
Insändare i SYDÖSTRAN 2024-06-24
Stefan Johansson RP, överklagande part,
Sara Blixt M,
Anna Ekberg KD,
Sune Håkansson RP,
Jeeda Radwan RP,
Mia Österhof partipolitiskt obunden
”Ronnebypartiet.
Ett minoritetsstyre får inte fatta beslut om att möblera om i styrelser och nämnder hur som helst. Därför överklagas beslutet om förändringar i Ronneby kommun. Det kommer att ta tid och kommunen tappar beslutsförmåga.”
StefanJohansson, Ronnebypartiet, överklagande part
Sedan media i mars började rapportera om ”skräckväldet” har Ronneby kommun i princip stått stilla. Politikerna är oense om mycket, men eniga om att det råder politiskt kaos.
Kaoset kulminerade när kommunfullmäktige förra veckan röstade fram ett minoritetsstyre som ignorerar kommunallagen.
Avgångskraven mot Roger Fredriksson har haglat från partikamrater, väljare, samarbetspartier – och inte minst från Moderaternas riksorganisation. Tyvärr valde Socialdemokraterna i detta läge makten framför allt.
I stället för att ta ansvar för arbetsmiljön i stadshuset erbjöd de Rogeristerna (moderaterna som stöttar Roger Fredriksson) ett samstyre med två kommunalråd på heltid: Ola Robertsson och Roger Fredriksson, nu som vice.
Med tiden fick vi veta att såväl V som C och MP gav sitt stöd till det så kallade ”nya styret” genom en valteknisk samverkan, men Ronnebyborna fick ingen klarhet i vilken politik som skulle föras.
Efter juni månads kommunfullmäktigemöte, där det nya styret valdes in – enligt oss i strid med kommunallagen – har saker börjat klarna:
Det finns en vagt formulerad lista över vilken politik styret vill driva. Men Socialdemokraterna och Rogeristerna har på närmare två månader inte lyckats presentera något mer konkret än att de är överens om fria arbetsskor till kommunens vård- och omsorgspersonal (vilket i sin tur ursprungligen är ett förslag från Vänsterpartiet).
Vi vill inte förringa frågan; det är viktigt med riktiga skor, men för att styra en kommun krävs det fler gemensamma politiska mål än så. Ronneby kommunfullmäktige skrev förmodligen historia när de förra veckan valde att rösta fram ett styre som saknar en tydlig avsiktsförklaring.
Det finns heller inget majoritetsstyre. Ola Robertsson medgav själv under det senaste fullmäktigemötet att de skulle styra i minoritet genom att behöva söka stöd av andra partier i olika frågor.
Varför är detta viktigt?
Jo, för finns det ingen ny majoritet, så saknas det också förutsättningar att upplösa nämnder. Det räcker alltså inte att några politiker utropar sig som den största minoriteten, eller hänvisar till kommunfullmäktige ger stöd till maktskifte. Minoritetsstyren får inte fatta beslut om att möblera om i styrelser och nämnder hur som helst.
Ronneby står inför stora utmaningar som kommer att kräva svåra prioriteringar. Det behövs ett starkt majoritetsstyre för att effektivt kunna styra kommunen. S och Rogeristerna har haft gott om tid på sig, men likväl misslyckats med att knyta till sig de mandat som krävs för att uppnå en majoritet.
Vi beklagar detta. Det betyder att varje gång styret vill kunna få igenom ett beslut, så måste de köpa sig det stödet från minst två andra partier.
Ett överklagande är en besvärlig historia för kommunen. Det tar tid och kommunen tappar beslutsförmåga. Men hade de som nu sitter vid makten valt att inte ignorera kommunallagen, så hade den här situationen aldrig uppstått.
Detta överklagande görs alltså för att bespara kommunen ett labilt minoritetsstyre. Finns det nu inget intresse från andra partier än S att samstyra med Rogeristerna, så kan man inte ljuga sig till en majoritet.
Begreppet ”minoritetsmajoritet” som Ola Fredriksson har försökt att lansera existerar inte. Den bluffen synar vi nu för Ronnebys bästa. Bollen ligger hos det nya styret att formera om sig, med eller utan varandras hjälp, så att vi kan få ihop en stabil majoritet igen.
Stefan Johansson, Ronnebypartiet, överklagande part
Sara Blixt, M,
Anna Ekberg, KD,
Sune Håkansson, RP,
Jeeda Radwan, RP,
Mia Österhof, partipolitiskt obunden
https://www.sydostran.se/insandare/insandare-vi-synar-bluffen/
----------------------------------------------------------------------------
En Insändare av Jedda Radwan och Stefan Johansson iSYDÖSTRAN 2024-06-13
Roger, Mikael, Bengt, Ola, Lennarth och Tommy. Det är en sammanfattning av vad Ronneby kommuns internationella gäster kommer att få uppleva när de kommer på besök om två veckor.
I alla fall enligt Ronnebys kommunstyrelseordförande Roger Fredrikssons förslag på bemanningen vid de möten som kommunen ska hålla under sin vänortsvecka, 24-29 juni, då representanter från vänorterna Ternopil, Gherla, Elblag, Zehlendorf och Schopfheim kommer på visit.
Det är ett utmärkt tillfälle för kommunens politiker att knyta internationella kontakter, öva upp sina språkkunskaper, få erfarenhet av utbyte med andra länders politiska ledningar och för kommunen att visa upp Ronneby från sin allra bästa sida.
Vilka är det då som representerar kommunen under besöket? Jo grundbemanningen utgörs enligt Roger Fredrikssons förslag av:
* Roger, Mikael, Bengt, Ola, Lennarth och Tommy. Alla är etniska svenskar, och alla är män.
* Ola är en vad man inom statistiken kallar för uteliggare, dvs en individ med tydligt avvikande egenskaper. Alla andra är ju vita gubbar mellan 49 och 72 år. Ola är en vit gubbe på 32.
* Vidare är endast tre av nio partier representerade, undantaget den allra sista dagen, då kommunalrådet även välkomnar kreti och pleti
Till och med tre kvinnor ska enligt uppgift få delta! Kravet är att gästen är gruppledare i sitt parti, eller sitter i presidiet för kommunfullmäktige. De kvinnliga gruppledarna är emellertid få, liksom kvinnorna i presidiet, så är det ingen större fara. Männen kommer att vara i majoritet även denna dag.
Finns det då i Ronneby kommun inga riktlinjer kring jämställdhet att följa som kan hjälpa Roger Fredriksson att sätta ihop en brett politiskt förankrad jämställd lista i den mån han saknar den kompetensen själv? Naturligtvis finns det det!
I kommunens vision, vilken återfinns i den senaste budgeten kan Ronnebyborna läsa att ”Ronneby behöver ett tydligt ledarskap och tydliga mål för att utvecklas till en jämställd och trygg framgångskommun.”.
För ett drygt år sedan beslutade kommunfullmäktige om ett antal strategiska målområden i syfte att bli Sveriges första hållbara kommun. I det strategiska målområdet ”Attraktiv och trygg livsmiljö för alla” står följande:”Ronneby kommun är ett jämlikt och jämställt samhälle där vi verkar för mänskliga rättigheter.”
När interna vägvisare inte räcker till så har Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) precis släppt ett material som heter ”Metodstöd för likvärdigt bemötande”. Det är gratis att ladda ned och kan lära er mycket om hur ni kan gå tillväga i praktiken.
Vi vill även tipsa om CEMR-deklarationen för jämställdhet som Council for European Municipalities and Regions satt samman på EU-nivå. Olofström, Sölvesborg och Karlskrona har redan anslutit sig, liksom Region Blekinge. Det skulle till och med kunna ha varit ett passande tema på vänortsmötet; hjälpa varandra att ta fram beslutsunderlag för alla parter att ansluta sig.
Vi har följande frågor till de partier som nu ämnar ta över kommunen (vilka det nu är som ingår i majoriteten):
Jämställdhet är på pappret en viktig fråga i nästan alla partier, men i fråga om vänortsbesöken så verkar detta fullständigt ha kollapsat. Frågan ni bör ställa till er själva är att om ni inte ens kan integrera ert jämställdhetsarbete under ett veckolångt vänortsbesök, hur ska ni då lyckas med det i det sk ”nya styret”?
Jeeda Radwan och Stefan Johansson, Ronnebypartiet
----------------------------------------------------------------------------
En analys av Sune Håkansson av moderaternas EU-valresultat i Ronneby
Skulle kommunalrådets ”skräckvälde” ge utslag i EU-valet? Min analys visar på att det blev en liten påverkan. Andra sätt att räkna finns förvisso.
I Blekinge ökade M med 1,3 procentenheter. I Ronneby blev ökningen 0,2 procentenheter. ”Rogereffekten” skulle vara kringsvid minus 1 procentenhet.
På valdistriktsnivå är jämförelsen svårare, inte minst därför att distriktsgränserna har ändrats. Likväl kan konstateras att Fredriksson fick ett rejält stöd i sin hembygd. M ökade med 3,2 procentenheter i Backaryd-Öljehult. Rejäla ökningar blev det också på Blekan, Bräkne-Hoby, Hasselstad-Eringsboda och Hjortsberga-Listerby.
Sämre gick det i exempelvis Kallinge.
Sune Håkansson
[I Kallinge bor Sara Blixt, Stefans Johanssons anm.]
----------------------------------------------------------------------------
insändare av Sune Håkansson i SYDÖSTRAN 2024-05-31
Det blev inget nytt styre i Ronneby när kommunfullmäktige hade sitt majsammanträde. Allt återremitterades till kommunstyrelsen.
Men nästa gång går det inte att förhala, inte att kasta mer grus i maskineriet, skriver massmedia. Sanningen torde vara: Det blir inget nytt styre i närtid.
Ronneby kommun hade ett majoritetsstyre. Nu föreslås ett minoritetsstyre. Många bedömare menar att då kan man inte, som föreslås, upplösa nämnderna. Frågan är principiell. Därför, vet vi redan, kommer nästa beslut att överklagas.
Frågan är: Kan en minoritetskonstellation kräva att nämndsledamöter byts ut? Juristerna är tveksamma.
Visst blir politiken roligare med minoritetsstyre. Vi vet inte säkert, när vi går till sammanträdena, vilka besluten blir.
Den bildade konstellationen består av 15 socialdemokrater och sex moderater, summa 21 av fullmäktiges 49 mandat. Då är det inte lätt att styra kommunen. I fråga efter fråga måste lösningar nås genom stöd från något eller några partier.
Enligt den skiss till nämndsledamöter, som valberedningen presenterat, kommer S+M inte att ha majoritet i en enda styrelse eller nämnd. Då är det omöjligt att styra.
Vi måste komma ut ur dödläget, sägs det. Facit visar att S+M under den månad, som man trott sig sitta vid makten, har kommit med ett enda förslag. Kommunen skall ha två heltidsarvoderade kommunalråd! Därutöver intet!
”Vi måste få fart på bostadsbyggandet”, sade en S-politiker. Hur? Det finns fler hyreslediga lägenheter än på länge, fler villor till salu än på länge. Priserna på villor är så låga att nybyggnation ter sig olönsam. Behövs lån säger banken stopp. Många befintliga villor säljs till tyskar som fritidshus.
Möjligheter finns förvisso. Fullmäktige har gång på gång gett det kommunala Ronnebyhus direktiv att bygga några tiotal lägenheter i de mindre tätorterna. Det struntar vi i, meddelar styrelsen för Ronnebyhus. Förslaget kom ursprungligen från Centern, som då satt i opposition. Exemplet visar hur svårt det kan vara för ett oppositionsparti.
Man får inte bara gnälla, skriver Sydöstran på ledarsidan. Man måste komma med förslag. Här kom förslaget, godkändes av kommunfullmäktige, men sedan verkställs inte beslutet. De högsta styrande struntar i det hela.
Ett annat förslag, om jag minns rätt ursprungligen också från Centern, är att vara mer gentil med byggnadslov vid kommunens insjöar. Fullmäktige synes ha en positiv syn på det hela. Några byggnadsplaner finns likväl inte. Planarbete tar tid. Därtill är anslagen för små, är en tolkning.
Det finns områden, Trolleboda exempelvis, där man snart har väntat i tio år på en ny plan, Därigenom skapar kommunen arbetslöshet, villaägarna kan exempelvis inte bygga till uterum.
Varför sprack den tidigare kommunledningen? Frågar man moderater är svaret ofta Nickolás Westrup. Måhända var det personkemin som inte fungerade, sannolikare är svaret Westrups bristande kunskaper i exempelvis kommunal ekonomi.
Min bedömning är att Westrup inte kommer att kunna kallas oppositionsledare, i den meningen att han kan samla huvuddelen av oppositionen.
Ola Robertsson var en hyfsat bra oppositionsledare, även om jag inte begriper att Ola struntat i att skaffa sig en relevant utbildning. Nu är han underlägsen Roger Fredriksson. Ola kan framstå som den formelle ledaren, men Roger som den reelle.
Det värsta med upplösningen var det som i massmedia beskrivits som ”skräckväldet”.
Än mer att S+M låter effekten bli att Sara Blixt och Therese Åberg straffas för sin opposition genom att fråntas sina ordförandeuppdrag. Föreslagna ersättare lockar inte till jubelrop, åtminstone i det ena fallet går uppdraget till en politisk novis.
Än värre är att det bland personalen finns en rädsla att utrensningen inom Moderaterna kommer att följas av liknande bestraffningar på personalsidan. Ronneby kommun framstår idag inte som någon attraktiv arbetsgivare.
Det ser mörkt ut för kommunen. Befolkningssiffrorna visar tendensen. Ljusa prognoser framstår som skrattretande.
Första delen för en ljusare framtid torde vara: Skapa en majoritet. Troligen innebär det att S måste inse att Roger Fredriksson är körd. Därefter borde det gå
att få in Centern, kanske också Sara Blixt och Therese Åberg.
Möjligen visar det sig att ett extraval, som ger ett helt nytt
kommunfullmäktige, är den enda vägen att nå en styrbar kommun.
Sune Håkansson, Ronnebypartiet
----------------------------------------------------------------------------
Insändare av Sune Håkansson, SYDÖSTRAN 2024-05-17
I ett inlägg i Facebookgruppen Ronneby ankdamm skriver Anna Ekberg (KD) kringsvid: Roger Fredriksson säger vid ett möte med flera personer att vi kan strunta i vad revisionens ordförande (JanAnders) säger eftersom ”jag har så mycket på honom”.
Yttrandet är synnerligen grovt. Jag menar att det i sig räcker för att inte bevilja Roger Fredriksson ansvarsfrihet. Yttrandet kan förvisso förklara en del av de händelser, som är på väg att komma i dagens ljus.
Naturligtvis måste revisorerna också avgå om Roger Fredriksson kan visa att han har fog för sitt påstående. Vi kan inte ha revisorer, som är bakbundna av egna begångna fel.
Min bedömning är att det här är så omfattande att frågan om ansvarsfrihet för kommunstyrelsen inte bör fattas vid kommunfullmäktiges maj-sammanträde. Det får ta några veckor till, så att olika händelser kan utvärderas.
Sune Håkansson
En riktig ankdamm
Foto: Olivia Birgander
----------------------------------------------------------------------------
Insändare av Sune Håkansson i SYDÖSTRANs nättidning 2024-05-05
(Skicka kommentarer till sune.hakansson@ronneby.se)
”Vi tar ansvar,” säger Ola Robertsson (S) och går in i samarbete med M.
Snabbt kommer man överens. Vi tar en heltidslön var.
Finansieringen klaras av den återbetalning som Åsa Evaldsson får göra.
Frågan blir: Kan det anses oansvarigt av Centern att inte gå med i samarbetet?
Knappast.
Problemet för många politiker, mest inom M och S, är vilken falang man skall ansluta sig till, om man vill ha poster i framtiden. Håller en moderat på Roger Fredriksson, är man ”körd” om Roger förlorar.
Inom S är det likadant. Man är ingalunda överens om M-samarbetet.
Kanske blir det så inför nästa val att både S och M spricker. För S har det hänt i exempelvis Pajala och Alvesta. Motsättningarna blev för stora.
Ola Robertsson utlovar en bra arbetsmiljö. Under den innevarande mandatperioden har S suttit med armarna i kors. Den dåliga arbetsmiljön fick Sara Blixt avslöja. S synes inte vilja ta något ansvar för detta.
S talar om målet ”en fortsatt bra utveckling” i kommunen. Vad ”fortsatt” innebär sägs inte. Befolkningsminskning i fem år, är det en bra utveckling? De usla skolbetygen?
Vad händer nu? Bland annat skall kommunfullmäktige besluta om ansvarsfrihet för kommunstyrelsens medlemmar. Det kan bli jämnt.
Vilka kommer att anses vara jäviga? Är någon utomlands? Följer alla partilinjen?
Frågan är om massmedia kommer med nya ”avslöjanden”? Sannolikt är det så.
Hur skulle det gå om vi hade ett val nu? Det vanliga svaret är: Då kommer M att förlora rejält! Alla övriga partier tror sig kunna vinna något mandat. Även delar av M tror på egen seger.
Det intressanta är att extraval numera är en möjlig lösning! Kravet är ett beslut i kommunfullmäktige med två tredjedelars majoritet.
Sune Håkansson, Ronnebypartiet
----------------------------------------------------------------------------
Insändare av Stefan Johansson i SYDÖSTRANs nättidning 2024-04-28
Det senaste numret i Ronnebys politiska cirkus bjöd på stor politisk akrobatik i torsdags. Det verkar nu som om moderaternas historiskt sett hårdaste motståndare, socialdemokraterna, blivit blödiga och nu räddar Fredriksson och hans sargade parti ur vinkelvolten genom att gå i koalition med dem. Jag tror i och för sig inte att en S+M+MP-koalition är problematisk i sig. Man kan nog jämka ihop det mesta i politiken. Det folk vänder sig mot är att politikerna verkar sakna både vilja och förmåga att plocka bort Fredriksson. Innan det är avklarat tror jag dessvärre inte att något samarbete kommer att fungera varken på kort eller lång sikt.
På kort sikt behöver man göra precis tvärtom vad som nu sker, dvs ta in de interna M-kritikerna i värmen istället för att stöta bort dem. L, KD, SD och kanske även RP kommer förmodligen att välkomna de som inte längre känner sig hemma i M med öppna armar, och då räcker det inte längre med MPs stöd för att behålla majoriteten. Det ska heller inte uteslutas att det finns sossar som hellre lämnar partiet än att stötta projektet att rädda Fredriksson.
På lång sikt behöver man förklara för väljarna varför Fredriksson är oumbärlig. Det är en skarp uppgift för S och eventuella stödpartier, men framför allt för M. Ett första test på hur man lyckats blir EU-valet. Mitt stalltips där är att såväl S som M tappar betydande andelar till Folklistan. Det är ett parti med uttalad transparens och högt i tak, precis de egenskaper som S och M totalt saknat i denna hantering. Resten tappas i huvudsak till V, L, KD och SD, som efter viss initial tvekan nu lyssnat på pratet på byn, och ställt sig på väljarnas sida. Det är dock svårbegripligt att S föredrar samarbete med ett dysfunktionellt M framför en bred koalition med exempelvis V, MP, C, L och RP.
I vilket fall som helst, så är cirkusföreställningen inte slut ännu. Nya nummer väntar, förmodligen med dompterade politiker, så hämta popcornen! I nästa vecka kommer besked om hur kommunstyrelsen har hanterat Åsa Evaldssons arvoden, och om en månad väntar frågan om ansvarsfrihet, dels för kommunstyrelsens ordförande Fredriksson, dels för styrelsen som helhet. Det yrkades på nekad ansvarsfrihet, men frågan remitterades för att ge dem en chans att svara på kritiken innan beslutet. Efter det, så väntar EU-valet, vilket mycket möjligt kan ge de inblandade nya insikter och nya konflikter.
Och inte minst: extranummer!
Stefan Johansson, Ronnebypartiet
----------------------------------------------------------------------------
Debattinlägg av Sune Håkansson i SYDÖSTRANs nättidning 2024-04-18
Frågan ställs stundligen i de politiska kretsarna i Ronneby. P4 Blekinge spred informationen att 18 politiker och tjänstemän menade att kommunalrådet Roger Fredriksson uppfört sig i högsta grad olämpligt.
Det har gått många dagar sedan dess. Mer än en gång har det sagts: Frågan måste avgöras snabbt, senast under nästa vecka. Därpå: Senast under nästa vecka.
Likväl händer inte något. ”Sitt still i båten”. Så har Roger sagt mer än en gång, i olika sammanhang. Då brukar stormen blåsa över.
Problemet inom M är att man inte vet vem, som skall kalla till ett möte där frågan kan avgöras. Roger gör det inte. Det skulle vara att erkänna att något fel har begåtts från hans sida.
Sara Blixt gör det inte. Det skulle ses som en direkt maktstrid. Därtill säger ”opinionsundersökningar” att Sara nog skulle vinna, i meningen att Roger skulle bli rejält prickad. Men för avsättning krävs, enligt partiets stadgar, två tredjedelars majoritet. Dit når inte Sara. Män brukar hålla ihop mot kvinnor.
Redan en omröstning där någon skulle rösta för en prickning, skulle vara en stor motgång för Roger. När den socialdemokratiske gruppledaren i en fråga inte fick med sig alla sina partikamrater, ifrågasatte Roger om man då kunde kalla sig gruppledare. Detta hände i kommunfullmäktige. Fullmäktiges ordförande gav då en skarp tillrättavisning till Roger. Det är tillåtet att rösta mot partilinjen.
Kvar som möjlig sammankallande står då partiets vice ordförande PG Johansson. Måhända tvingar trycket från partimedlemmarna fram ett sammanträde.
En gång för några årtionden briserade Ronnebyskandalen. Kommunalrådet Roland Andersson hade inte riktigt skött sig. När kommunstyrelsen sammanträdde i ärendet påpekades direkt från Fp-håll att det var orimligt att Roland ledde mötet. Roland lämnade förvisso över klubban utan protester.
Moderaterna i Ronneby är i knipa. Om Roger tvingas gå, vem skall då komma? Sara Blixt anses vara för oerfaren. Än värre är att överlämna kommunalrådsposten till Sverigedemokraternas Westrup.
Om Roger inte går, är den vanligaste bedömningen att då tvingas Sara Blixt gå, åtföljd av åtminstone ännu en nämndsordförande. Den ommöbleringen menar man från M-toppen är möjlig, till nöds. Det finns möjliga ersättare, förutsatt att man vill acceptera Roger Fredriksson.
Aldrig förr har jag mött ett sådant missnöje som nu från politiskt intresserade men politiskt obundna. Kritiken gäller dels företrädarna för allianspartierna, men också ledarna för Socialdemokraterna, som varit påfallande inaktiva.
Rejält förvånande gav Miljöpartiet ett stöd till den styrande konstellationen vid det senaste kf-sammanträdet. Det gällde Kalle-båten.
Likväl: Det värsta är osäkerheten. Att kommunen hela tiden skall förhandla med regering och med andra kommuner, gör det hela än svårare. En ledare, någorlunda accepterad i alla partier, är en nödvändighet.
Därför, menar jag, måste Roger Fredriksson avgå.
Faktiskt kan det kommande EU-valet bli en mätare på hur de olika partierna skött sig i kommunen. Avviker Ronnebys siffror från grannkommunerna?
Sune Håkansson
Ronnebypartiet
----------------------------------------------------------------------------
Debattinlägg av Sune Håkansson i SYDÖSTRANs nättidning 2024-03-20
Kan Roger Fredriksson sitta kvar efter de avslöjanden som gjorts under de senaste dagarna?
Frågan ställs förvisso av många kommuninvånare.
Fredriksson beskylls för olika typer av olämpligt uppträdande. Det mer än antyds att han i påverkat tillstånd har ringt till andra politiker och anställda. Vissa likheter finns med fallet med en politiker inom Socialdemokraterna, som i någorlunda närtid valde att lämna sinauppdrag.
Det är inte konstigt om en politiker tar något glas vin. Kravet är dock att telefonen och datorn är utom räckhåll.
Många upplever det som besynnerligt att så många ”ledande” politiker synes saknavänner, som kan säga till: Nu har Du gått över gränsen. En gång är ingen gång, två gånger är två gånger för mycket.
En förklaring kan vara att aktuell politiker kommit till makten med hjälp av vassa armbågar och genom en kupp. Så också Roger.
Än mer besynnerligt är det att företrädare samarbetspartier kan yttra: Vi kände tillmissförhållandena!
Jag menar att Roger Fredriksson måste lämna sin post som kommunalråd, åtminstone för den här mandatperioden. Mycket talar för att Fredriksson inte vill ha det så. Då kan kommunfullmäktige avsätta honom, om en ny majoritet skapas. Denna kunde bestå av huvuddelen av Moderaterna, Socialdemokraterna samt några mandat till, Centern måhända.
I sådana härkrissituationer är det inte ovanligt att någon inte alltförinsyltat ”äldre” politiker får rycka in. Nils-Ingmar Thorell och Malin Norfall är möjliga exempel, fler finns.
Ty dagens viktigaste frågor är nödvändiga förhandlingar med andra kommuner om Blekinges framtid, med regeringen om statliga satsningar.
Då år det orimligt att Ronneby kommun företräds av ett kommunalråd, vars förtroende är förbrukat.
Sune Håkansson
-----------------------------------------------------------------------------
Insändare av Sune Håkansson i SYDÖSTRANs nättidning 2024-03-18
Sent omsider inser folket i Eringsboda att makthavarna avser att nedrusta äldreom-
sorgen i bygden. De gamle skall inte längre få äta i matsalen. Ej heller skall maten tilla-
gas i det befintliga köket på Björkliden. Istället skall maten lämnas ut till den egna bosta-
den. Gemenskapensglädje glömmer man. Även skolbarnen skall få maten tillagad i centralorten. Lokala protestaktioner förbereds.
Förvisso står tre lägenheter redan tomma på Björkliden.Traktens äldre har förlänge sedan märkt varthän det bär. Utan matsal går det mins tlika bra att bo kvar i villan eller i någon hyreslägenhet.
I berörd nämnd var det endast Jennie Fredriksson (C), som ville bevara den nuvarande ordningen. Jennie är lillasyster till kommunalrådet.
Björkliden byggdes på1980-talet, som äldreboende. Hårdast stred Petri Peterson (C) för byggnationen. Berörd nämndsordförande (S), menade att det kunderäcka med tio servicelägenheter. Den tyngre vården kunde ske iBackaryd, menade han.
Som kuriosa kan nämnas att vid invigningen kändes en allt starkare röklukt. Efterhand fann man källan. Det var Petris välkända pipa, som i rockfickan fortfarande var ”aktiv”.
Den gången fick jagett telefonsamtal: ”Nu skriver Du inte om det”, var ordern fråntraktens ledande centerpartist. Det är fortfarande den enda gången,som jag lytt en sådan order.
Eringsboda kan tas somett exempel på hur det politiska landskapet har förändrats undermin politiskt aktiva tid. 1970 hade Centern 59 procent av rösterna i kommunvalet, till stor del Petris förtjänst. S hade 35 procent, trots att deras lokale företrädare hade svenska rekordet i tystnad. Mer än 20 år i fullmäktige utan att ha yttrat sig. Via BlekingePosten blev han rikskändis, med rubriker både i Expressenoch Svenska Dagbladet.
Vid det senaste valet redovisades Eringsboda tillsammans med Hasselstad. Valdistriktet hade störst andel sverigedemokrater i hela kommunen, 37 procent (iriksdagsvalet 43 procent), utan att ha någon lokal kandidat och utan någon lokalavdelning. Centern har kommunens starkastecenteravdelning, men fick nöja sig med 16 procent. S fick kringsviden lika stor andel.
Andelen utlandsfödda iväljarkåren var fem procent, bland de lägre andelarna i kommunen.Det är också en invandrare, som driver samhällets enda butik. Jagförundras över utfallet i valet. (I valdistriktet Älgbacken var 45procent av de röstberättigade utlandsfödda).
Likaledes kommer Backen i Backaryd att avvecklas som äldreboende för att bli trygghetsboende, även om ingen vet vad som menas med trygghetsboende. Även Backen har lediga lägenheter. Kanske blir lösningen att tillåta en del något yngre hyresgäster.
Backaryd är den enda postort i kommunen, som inte har någon representant i kommunfullmäktige. Samhällsföreningen är inte heller så aktiv som förr.
Slutligen: Förhoppningsvis får jag analysera hur den kommunala nedrustningen i skogsbygden påverkar de lokala valresultaten vid valet 2026.
Sune Håkansson
-----------------------------------------------------------------------------
Inlägg av Sune Håkansson i Bengtbloggen 2023-10-28
Publicerat 2023/10/20
Moderaten Åsa Evaldsson i Ronneby, är föremål för en granskning efter att ha tagit ut extra arvoden till betydande belopp. Dessutom har detta skett under flera år. Extra arvoden som har godkänts av bland annat socialdemokraten Rune Kronkvist.
Sune Håkansson, Ronnebypartiet, är först ut av icke inblandade politiker att kommentera avslöjandet. Han berättar att Evaldsson under mars månad kvitterade ut ca. 10. 000 kronor för förlorad arbetsförtjänst och ca. 21. 000 kronor i extra arvoden. Hennes fasta arvode som ordförande i Utbildningsnämnden är 23. 360 kronor.
Håkansson anser att det hade varit lönsamt för kommunen att utöka Evaldssons fasta arvode för ordförandeskapet med 40 procent av kommunalrådslönen till 52. 560 kronor.
Mest allvarligt är, skriver Sune Håkansson, att Utbildningsnämnden, utan att meddela Kommunstyrelsen, genom Evaldssons extra arvoden har skaffat sig ett eget kommunalråd till mer än 70 procent.
Håkansson utgår från att det måste bli tal om viss återbetalning.
OBS! Rune Kronkvist, s, har nu på fredagen meddelat att han lämnar sitt uppdrag i Utbildningsnämnden.
Radio Blekinges granskning av Åsa Evaldssons arvodesräkningar gör det lockande att ge min syn på gällande reglemente. I korthet:
Kommunalrådet förväntas arbeta heltid, och mer därtill. Någon övertidsersättning ges inte. Hans lön är 73.000 kronor i månaden.
Vanliga ledamöter i Kommunstyrelsens arbetsutskott har ett arvode på 29.200 kronor, 40 procent av kommunalrådslönen. Det säger inte att de skall arbeta 40 procent. Rimligen skall de arbeta mer. Kommunalrådet har ett helt annat ansvar. Men ledamoten behöver alls inte redovisa vad han gjort. Ledamoten skall vara med på sammanträdena i KS och KSAU, bl.a.
Nu är det svårt att bestämma vad som är arbete, i detta sammanhang. Att läsa relevanta tidskrifter torde kunna ingå. Telefonsamtal med medborgare likaså.
För ordförandena i nämnderna har, en gång, gjorts en uppskattning av ett ”rimligt” fast arvode. Utbildningsnämndens ordförande fick 32 procent, 23.360 kronor i månaden. Ordföranden i Äldrenämnden 20 procent, 14.600 kronor. Oppositionens högste företrädare har halva beloppet.
Förklaringen till fasta arvoden är att ordförande, etc. måste antas behöva lägga ner avsevärt mer tid på förberedelser. Det blir också mindre administration om man slipper bokföra varje timme.
Vad ingår?
Reglerna är förvisso oklara. Den enklaste tolkningen är att säga: Här är Ditt arvode. Gör det bästa.
Det är ju ofta så, som anställda får göra. Journalisten skall producera artiklar. Lärare skall dels undervisa, dels fullgöra andra uppgifter.
Det vi vet är att Evaldsson har skrivit räkningar på sådant, som hon gjort, men som hon anser inte ingår i ”uppdraget”. Det framgår inte av protokollen, vem som gett henne order om att utföra extrauppgifterna. Sannolikt är det hon själv, kanske efter samråd med presidiet.
Till en del har Evaldsson gjort tolkningar, som för mig förefaller orimliga. Att justera protokoll, att leda presidiemöten, att förbereda sammanträden är exempel härpå.
Någon redovisning om hur hon har använt sin arbetstid ”inom tjänsten” finns inte, och behöver inte finnas.
Det kan vara så att det fasta arvodet är för litet. Arbetsuppgifterna är för betungande. Men då borde Evaldsson ha slagit larm.
För mars månad kvitterade Evaldsson ut kringsvid 10.000 kronor för förlorad arbetsförtjänst och kringsvid 21.000 kronor i extra arvoden, summa 31.000 kronor.
För kommunen hade det varit lönsamt att utöka det fasta arvodet med 40 procent av kommunalrådslönen, till 52.560 kronor.
Det i sig allvarliga är att Utbildningsnämnden, utan att meddela Kommunstyrelsen, har skaffat sig ett eget kommunalråd, till mer än 70 procent.
Nu skall de två senaste årens räkningar från Evaldsson, och rimligen från en del andra, granskas. Gissningsvis blir det tal om viss återbetalning.
Det anmärkningsvärda är att både Evaldsson och den socialdemokratiske vice ordföranden synes ha gjort sina egna tolkningar av de befintliga reglerna. Att attestera en räkning innebär att ta ansvar!
”På stan” är förvisso domarna hårdare. Mer än en vill låta ”huvudena rulla”. Jag blir inte överraskad om det blir så. För socialdemokraterna är det stora problemet att deras kritik faller genom att de själva har medverkat.”
Sune Håkansson
----------------------------------------------------------------------------------------------
Insändare av Sune Håkansson SYDÖSTRAN2023-05-08
Ronnebys befolkningstal har sjunkit med 400 under de senaste fem åren. Scb spår fortsatt nedgång i samma takt. Därför är frågan, sombehandlas i arbetet med den nya översiktsplanen: Kan utvecklingen-ändras?
Kommunen har problem. TV-inslaget om otryggheten stör i högsta grad kommunledningen. Statistiken talar i annan riktning, menar man. Att invånarna tycks anse att det finns otrygghet vill man glömma. Men hur kan en kommun påverka massmedias arbete?
Värre är likväl att det finns statistik, som verkligen är besvärande för Ronneby kommun. De urusla resultaten i skolan går inte att bortförklara. De styrande hänvisar till satsade kronor, men i slutändan är det resultaten som räknas. Det är svårt att få behöriga lärare till skolor med B-form. Tjänstemännen vill ha A-form i Backaryd och Hallabro. Politikerna vägrar.
Min gissning är att Hallabro får överges, men att satsningar på bostäder etc. görs i Backaryd. Ny väg medför att E22 kan nås på några minuter. Hallabro kan få ett fängelse, även om andra tycker att Fankens farstu i Ulvamon, på gränsen mellan Eringsboda ochSmåland passar bättre.
Att få inflyttning till kommunen genom att hänvisa till Ronneby Brunnsbad går inte heller. Anläggningen reserveras i första hand till turisterna.
Räddningen för Ronneby kan vara att Karlskrona kommun verkar vara riktigt dåliga på att få fram tomtmark. Därför kan Johannishus-Listerby vara ett verkligt tilltalande alternativ.
Ronnebys problem är den totala frånvaron av brist på samarbete mellan kommunledningen och dess egna bostadsbolag. Ronnebyhus har direktiv om att öka antalet bostäder i de mindre tätorterna. Facit visar att Ronnebyhus i stället minskar antalet. 100 hyreslägenheter kan behövas i Johannishus-Listerby. Alla har inte en halv miljon i startkapital till en villa.
Ronnebyhus har också direktiv om att visa en särredovisning vad gäller det ekonomiska utfallet för de äldreboenden, som man hyr ut till kommunen. Efter ett och ett halvt år säger man fortfarande: arbetet är på gång.
Å den ena sidan kan i ett protokoll läsas att kommunledningen avser låta Lindebo och Ålycke ingå i en större affär. Vem kommunledningen är, utöver kommunalrådet, verkar ingen veta.
Ronnebyhus skall, sent omsider, få yttra sig i ärendet. Är det bra för bolaget att sälja de nuvarande äldreboendena? Fortfarande, efter mer än ett halvt år, har inget svar getts. Tolkningen kan knappast bli annat än att det är ren obstruktion.
Å den andra sidan är det bekymmersamt att den politiska ledningen int evill låta Ronnebyhus bygga något nytt äldreboende. De anser att kapitalisterna är effektivare.
Förhoppningen är att bytet av styrelseordförande i Ronnebyhus skall lösa knutar.Min tro är dock att det inte räcker med Thorell som ny i ledningen. Många fler måste bytas ut.
Sune Håkansson
----------------------------------------------------------------------------------------------
Insändare av Sune Håkansson SYDÖSTRAN 2023-03-08
Att skapa arbetstillfällen och skapa service till medborgarna brukar nämnas. Arbetstillfällen antas då ge fler invånare och skatteintäkter till kommunen. I Blekinge är sambandet tveksamt. Många pendlar över kommungränsen. Det är bosättningsorten, som bestämmer var man betalar skatt.
På servicesidan vill vi gärna ha affärer och matställen. En ny mataffär i Ronneby med tio anställda ger dock, sannolikt, inte fler arbetstillfällen. De andra affärerna får dra ner kringsvid lika mycket. För en ny restaurang torde det vara likadant. Det finns redan tillräckligt många matställen.
Därför är det synnerligen tveksamt om Ronneby kommun gör rätt, när man hyr ut Villa Vassen till en hyra, som knappast täcker de löpande kostnaderna. Likabehandlingsprincipen kräver då att alla restauranger i kommunen subventioneras. Så sker inte!
Kampen om arbetstillfällen kan medföra att en kommun erbjuder en låg hyra för exempelvis industrilokaler. Kommunallagen säger att en kommun inte får bygga en fabrik, avsedd för ett enda företag, såvida det inte finns särskilda skäl. Detta synes inte hindra att Ronneby kommun låter sitt bolag, ABRI, bygga åt ett företag, utan att ange något särskilt skäl. Om hyresnivån veta vi inget. Risken finns att fabriker hamnar i fel kommun, utifrån nationellt perspektiv.
Offentlighetsprincipen följs inte alltid. Vilken hyra betalas för Ronneby Brunn? Hemligt, säger ABRI. Kommuner kan därför konkurrera om arbetstillfällen utan att offentliggöra kostnaden härför.
För Brunnsbadet diskuteras att Ronneby Brunn skall ta hand om driften. Redan nu är det så att brunnsgästerna prioriteras. Först får dessa, till en billig peng, tillträde. Kommuninvånare och icke-brunnsgäster får betala mer, och släpps in endast i mån av plats. Jag ifrågasätter det rimliga häri.
Styra konjunkturerna kan kommunen göra, i synnerhet vad gäller byggnationer. I många kommuner har man behov av nya äldreboenden, exempelvis. I Ronneby bör ett nytt boende byggas under 2024.
Problemet är att bestämma var. Bräkne-Hoby, Johannishus eller Kallinge? Berörd nämnd vill nog bygga på alla tre ställena, men det är en fördel för framtiden om det blir en spridning.
Det behövs hyreslägenheter i Listerby. Det behövs byggklara tomter inför framtiden lite här och var. Laddstolpar för elbilarna torde behöva prioriteras.
Samarbetet mellan länets kommuner, och med Region Blekinge, kunde vara bättre. Att Blekinges befolkning fortsätter neråt i januari är synnerligen alarmerande.
Sune Håkansson
----------------------------------------------------------------------------------------------
Debattartikel av Sune Håkansson 2023-03-02
Befolkningsstatistiken från SCB är en dyster läsning. Blekinge är det enda län söder om Dalarna där befolkningstalet sjönk under 2022. Alla länetskommuner visar på tillbakagång. I alla kommunerna var antalet döda fler än antalet födda. Störst procentuell skillnad visade Olofström med 101 födda, 186 döda.
Sänk avgifterna för barnomsorgen i kommunen! Det kan ge inflyttning av barnfamiljer. Förslaget finns just i Olofström. Kommunen har fördelen med att man har så stor inpendling, mer än 1000 personer netto. Dilemmat är att det idag knappast finns några lämpliga bostäder.
NobelpristagarenTobin har formulerat en enkel regel. Bygg en ny bostad om den kan säljas utan förlust.
Därav följer att nära nog alla områdennorr E22 kan uteslutas. En villa, byggd för tre miljoner kronor, har knappast ett saluvärde över två miljoner, om den finns i Kyrkhult.Detsamma torde gälla i Hallabro, Tving, sannolikt även i Bräkne-Hoby. Det pågår en del byggprojekt för bostäder i länet, nära nog enbart i centralorterna. En rejäl avmattning ligger inärtid. Glesbygden, skogsbygden kan drabbas hårt.
Det riktigt svåra är att Blekinge inte får någon daghjälp från grannarna. Grannkommunerna Bromölla, Östra Göinge, Tingsryd och Torsås visar alla minustecken.
Grannlänet Kronoberg visar plus 995, Kalmar län plus 536, Blekinge län minus 197. Residensstäderna Växjö och Kalmar ökade med 1142 respektive 536. Karlskronas befolkningstal sjönk med 26. I ”sin klass” är Karlskrona placerad i botten på landsnivå.
Det kundeha varit värre! Alla länets kommuner hade under förra året ett inflyttningsöverskott gentemot utlandet. Regeringen, med stöd från andra partier, vill strypa invandringen. Det bådar inte gott förvårt län.
Därtill gäller att invandrarna har rejält mycket högre födelsetal än de infödda. Skillnaden har varit minst 25 procent. Därför är mer än30 procent av mellanstadieeleverna i Ronneby födda utomlands ellerfödda i Sverige av föräldrar födda i utlandet. Betygen visar att kommunen inte har satsat tillräckligt på skolan.
Förvisso har invandringen gett problem. Så var det knappast när flyktingvågen kom från Ungern 1956. Dom var i arbete en vecka efterankomsten hit.
Vid den senaste flyktingvågen sändes inte flyktingarna till orter med jobb.De placerades där det fanns lediga bostäder, där jobben redan försvunnit. Därför har, exempelvis, Ronneby, fortfarande en myckethög arbetslöshet.
Likväl frapperas jag över hur snabbt tankegångar ändras. Politiker i Ronneby diskuterade för några veckor sedan: Vad händer omförsvaret skall stärkas, om 1000 personer skall placeras på flygflottiljen i Kallinge? Klarar vi det?
Veckan därefter blev frågan: Vad händer om flygplatsen avvecklas?
SuneHåkansson
Copyright © Alla rättigheter förbehållna