Verksamhet

Vid Rp´s årsmötet 2020-03-08 togs beslutet att vi, som ett marknadsföringsförfarande, skall stötta nio föreningars ungdomsverksamheter med sammanlagt 60 000 kronor.

Föreningarna är:

-Belganet – Hallabro IF (fotboll),

-Eringsboda/Backaryd Skytteförening (luftgevärsskytte),

-Eringsboda SK (fotboll),

-FIF Gnistan (friidrott),

-Listerby IK (fotboll),

-Nya Ronnebygymnasterna IF (gymnastik),

-Ronneby Handboll (handboll),

-Ronneby Rugby Club (rugby) och

-SMK Ronneby (motocross).

I gengäld vill vi, fram tom juni 2021, synas med vår logga på hemsidor och i programblad och att dess medlemmar blir informerade om Ronnebypartiets marknadsföringssatsning.

Ronnebypartiet fördelar pengarna över kommunen oavsett om våra medlemmar är aktiva i en viss förening eller inte. Det viktiga är att pengarna öronmärkts för ungdomsverksamheter.

Föreningssatsningar är speciellt viktiga i dessa tider av Covid-19.

Peter Lindström
Kassör Ronnebypartiet

--------------------------------------------------------------------------------

BLEKINGEPOSTEN 2020-10-22 (Även insänt till BLT och Sydöstran) UPP

Blekinge Museum till Ronneby

Vattnet från Borgmästarfjärden tränger in under Blekinge museets byggnader vid Fisktorget i Karlskrona. Det medför fukt och skapar mögel som riskerar att bli en hälsofara för de anställda. I samråd med facket har man därför valt att stänga de utsatta husen tills vidare.
Nu funderar man på, enligt museichef Marcus Sandekjer, att avyttra Saxemara båtvarv för att få loss kapital för att åtgärda problemen med husen vid Fisktorget. Man tänker sälja en del av museets verksamhet för att försöka ”rädda” andra delar. Vad händer om vattennivån stiger ytterligare? Och går det då att rädda byggnaderna överhuvudtaget utan att flytta dem?
Vad händer med museiföremålen vid varvet om det säljs? Varför skall en museidel på landsbygden drabbas?
Saxemara Båtvarv, i Ronneby kommun, har funnits på platsen sedan 1927 och är idag ett levande museum, det enda i sitt slag i Sverige. Saxemara Båtvarv ägs av Blekinge Museum och båtbyggeriverksamheten drivs av båtbyggare Niklas Nyström. Vad jag förstår lär inte fuktproblemen i Karlskrona lösas på ett enkelt sätt och med rimliga kostnader. Vad skulle museet få in i likvida medel av att sälja av Saxemara Båtvarv? Det blir nog inte mer än en bråkdel en vad en sanering och renovering av befintliga byggnader i Karlskrona skulle kosta. Är Blekinge Museums plats vid fisktorget ”helig”? Kan man inte tänka sig andra platser att lägga museet på? Höga kostnader för att renovera i Karlskrona skulle kunna motivera ett nybygge i Ronneby. Varför inte undersöka alternativet att flytta Blekinge Museum till Ronneby?
Guldgubbarna och Gribshunden kan vara vara två tunga delarna i ett sådant projekt.
Ronnebys anrika historia är för övrigt väl så intressant och Karlskrona har ju sin mesta historia i Marinmuseet.
Snälla avskilj inte Saxemara Båtvarv från Blekinge Museums verksamhet.

Peter Lindström
Ronnebypartiet

--------------------------------------------------------------------------------

BLEKINGEPOSTEN 2020-10-15 UPP

Konsten att tolka statistik ("Kärring som glömt att dela med två")

Det finns lögn, förbannad lögn och statistik, påstås det understundom. Även om man har statistiken, är det inte alltid den säger sanningen. Till och med Scb har någon gång fel. En gång, för många år sedan, tyckte jag att Scb redovisade för många barnomsorgsplatser i Ronneby, ungefär dubbelt så många som kommunen menade sig ha. Efter några mejl ringde en man från Scb. ”Vi har en kärring här som har glömt att dela med två”, var budskapet. Kommunen redovisade två gånger per år, och Scb redovisade summan, när man påstod sig redovisa genomsnittet.

Svenska kyrkan i Ronneby sänder en lördagsbön på nätet. Deras egna statistik säger att man har mer än 1000 personer, som följer sändningen. Det är en i sig fantastisk siffra, långt högre än det antal som fysiskt besöker kyrkorna i pastoratet under en vecka. Likväl kan det nog bli bättre än så, i synnerhet efter Corona. Många äldre har problem med datorsändningar. Om sändningen kan följas via TV:n i samlingssalarna på himmen, skulle sannolikt än fler lyssna.

Det statistiska problemet är om Ronneby har skaffat sig ett så bra rykte att åhörarna också finns långt utanför pastoratets gränser? Jag vet inte om andra pastorat ens har sändningar. Dock vet jag att Ronneby pastorat verkligen satsar. Man är värda en eloge.

För Svenska kyrkan är frågeställningen: Är det så att sändningarna på nätet konkurrerar ut de fysiska besöken? Det kan vara tvärtom. Folk kan lockas till kyrkan.

Elaka tungor antyder att en del präster är rädda för konkurrensen. Folk slutar gå i kyrkan, ser hellre på nätet. Då räcker det med en sändning för hela landet.

Själv var jag, tror jag, med på den första direktsändningen av en liten begravning. En tittare fanns i Australien. Numera gör begravningsbyråer reklam för att begravningsakten kan sändas på nätet. Då kan en del långväga gäster slippa resan.

Politik

Sammanträdena med kommunfullmäktige i Ronneby direktsänds. Där anges att det är futtiga 100 åhörare. Därtill kommer att 30 personer ser repriser, kanske ledamöterna själva, som vill kontrollera vad som sades.

När det därtill händer att dagstidningarna helt avstår från att referera sammanträdena, torde politikerna behöva överväga om det finns andra sätt att nå kommuninvånarna. Men förvisso kan det vara så att dessa är helt ointresserade av politik. Många kan inte namnet på kommunalrådet.

Befolkning

De senaste siffrorna från Scb visar att Blekinges befolkning minskar. Fram till och med augusti minskade Ronneby med 134. Raset synes fortsätta. Karlskrona torde hamna på plussiffror.

Sune Håkansson

-------------------------------------------------------------------

BLEKINGEPOSTEN 2020-10-01 UPP

HUR MÅNGA PLATSER BEHÖVS PÅ HIMMET

Det pågår debatter i länets kommuner. Hur många platser behöver vi har på Himmet? Många gånger är politikernas inställning: Fler. Pensionärsorganisationerna håller ofta med. Problemet är ofta: De äldre vill bo kvar i sina villor och lägenheter så länge som det bara går. Förvisso har antalet äldre-äldre ökat årtionde för årtionde. Samtidigt har antalet platser på de särskilda boendena, eller vård- och omsorgsboendena som det numera heter, stadigt sjunkit. Köerna har knappast ökat.

Det finns lagstiftning som säger att en äldre har rätt till plats på ett Vård- och omsorgsboende om inte den äldres vård kan klaras på annat sätt. Det är sällan någon nekas sökt plats. Det är få som överklagar. Det är i extrema undantagsfall som kommunen får bakläxa. I Ronneby diskuteras att något skärpa kraven för plats på Himmet. Ty varje plats är dyr. Alternativet vård i ordinär bostad är oftast billigare.

När en person beviljats sökt plats på Vård- och omsorgsboende händer det relativt ofta att svaret blir: Tack, men jag väntar så länge. Man har ofta särskilda önskemål, exempelvis vad gäller vilken ort man vill bo i. Ibland verkar önskemålen vara än striktare: Söderläge på plan 4…

Enligt den senaste statistiken från Socialstyrelsen är skillnaderna stora mellan länets kommuner. Andelen av personerna 80 år fyllda, som bor på Himmet är:

Karlskrona 13 procent

Olofström 12 procent

Karlshamn 11 procent

Ronneby 10 procent

Sölvesborg 7 procent

Utanför länet har Emmaboda och Perstorp 6 procent, Åsele har 17 procent.

Störst påverkan på efterfrågan torde alternativen ha. Finns det en väl fungerande hemtjänst, samt lättillgängliga bostäder, vill de äldre inte flytta till Vård- och omsorgsboende.

När det byggs nya boenden, byggs sällan färre än 48 platser. Rationell verksamhet samt bra schema för personalen kräver viss stordrift. Likaså ökar möjligheterna till bra verksamhet för de äldre.

Problemet i flera av länets kommuner är att det finns en del gamla boenden, som behöver bytas ut. Då torde en del orter få ”offras”.

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------

BLEKINGEPOSTEN 2020-09-24 UPP

Listerby - Idrottshall eller Allhall

Det skall byggas en idrottshall i Listerby, säger kommunledningen. Bygg en Allhall i stället, menar den lokala opinionen.

Förvisso är det ett problem att varken Idrottshall eller Allhall är klart definierade. Hur stora skall läktarna vara, vilka utrymmen skall finnas i övrigt? När det gäller Allhall brukar man hänvisa till Holmsjö. Där har skapats den mest kända anläggningen på våra breddgrader. En viktig förklaring var att 15000 ideella arbetstimmar satsades. Det torde inte gå att samla i Listerby. Generellt synes det vara så att Holmsjö, ibland kallat Sillhövda, är den ort i Blekinge som har bäst fungerande föreningsliv.

Likväl är förslaget om Allhall i Listerby värt att utredas något mer än vad den nuvarande kommunledningen vill göra. Di gamle talar stundom om Listerby storkommun, som fanns under åren 1952-66. Före 1952 var de fyra församlingarna Edestad. Förkärla, Hjortsberga och Listerby också fristående kommuner. 1967 gick storkommunen upp i Ronneby stad, snart ”omdöpt” till Ronneby kommun.

Inom Listerby storkommuns gränser finns kringsvid 4000 invånare, varav ungefär hälften inom tidigare Listerby församling. I Hjortsberga tidigare församling, dvs. mest Johannishus tätort, finns ca 1000 invånare.

En av de ledande politikerna i storkommunen var centerpartisten Ernst W Olsson. Hans ”plan” synes ha varit att satsa mest på Listerby tätort, men en skola placerad norr nuvarande E22 skulle kunna ha hela storkommunen som upptagningsområde. Då sågs den dåvarande Riksvägen som ett bebyggelsemässigt problem, Ernst W hade tankegångarna om ett närmare samarbete mellan Listerby och Johannishus. Den nyanlagda cykelvägen mellan orterna kan ses som ett senkommet svar på önskemålet. En ombyggd E22 kommer att underlätta.

Det är inte ovanligt att på lokal nivå höra vissa klagomål mot kommunledningen. Listerby storkommun har, exempelvis, fått mindre av offentliga satsningar än det jämnstora Bräkne-Hoby.

En Allhall skulle bland annat innehålla en modern samlingslokal. Idag finns inte mycket att erbjuda. Sockenstugan i Listerby klarar viss kyrkliga aktiviteter, när Hembygdsföreningen samlas är det trångt. I Johannishus finns förvisso Rydsgården, men synes vara sliten. Detta gäller än mer Leråkra bygdegård.

Om en Allhall behövs i Listerby beror till viss del på om Ronneby kommun vill satsa på ett högre befolkningstal i kommundelen. Karlskrona kommun har stolta planer, som skulle kunna ”spilla över” på Listerby.

Slutsatsen blir: En Allhall i Listerby bör vara värd en liten utredning.

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

BLEKINGEPOSTEN 2020-09-03 UPP

Sjunkande befolkningstal i Blekinge

Folkmängden i Blekinge sjunker. Siffrorna från SCB visar att tappet under det första halvåret blev 210. Under det andra halvåret 2019 var minskningen 294. På kommunnivå var förändringarna:

Kommun Folkmängd 30 juni Förändring 1:a halvåret Förändring 2:a 2019

Karlshamn 32.475 + 2 + 35

Karlskrona 66.513 - 109 - 121

Olofström 13.418 - 8 - 85

Ronneby 29.543 - 90 - 104

Sölvesborg 17.447 - 5 - 19

De siffror, som finns tillgängliga för juli-augusti antyder att Karlskrona vänder uppåt igen, medan Ronnebys kräftgång fortsätter.

Det kan skilja relativt mycket mellan olika delar av året. Studerande skall skriva sig på studieorten, om de bosätter sig där. Här kan Corona förändra. Skall man bara vara på plats en gång i veckan, exempelvis, går det att pendla.

För Blekinges del har Corona inte märkbart påverkat dödstalen. Förvisso har det dött några tiotal personer. Samtidigt kan minskade sociala kontakter ha minskat antalet fall av vanlig influensa.

I Stockholms län är det annorlunda. Där steg antalet döda med 2600 till 10.400. Det har rimligen påverkat köerna till äldreboendena.

Hösten

Det pågår relativt många byggen i Blekinge. Det mesta talar för att de nya bostäderna kommer att fyllas. Om man bygger där folk vill bo, kommer de att flytta från mindre attraktiva lägen. Jag misstänker att det blir lediga lägenheter i de områden, som idag har sämst rykte.

För Blekinge i allmänhet, och Ronneby kommun i synnerhet, är den höga arbetslösheten ett rejält problem.

Dilemmat är till viss del att jobb finns, men inte utbildad arbetskraft. Inom sjukvården är bristen på läkare och sjuksköterskor stor, trots att det har importerats många från andra länder. Också inom äldreomsorgen fattas folk.

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

BLEKINGEPOSTEN 2020-08-13 UPP

Effekterna av Corona

Corona-pandemin har gett problem. De flesta har varit förlorare. Det finns förvisso vinnare. Att kunna vara hemma från jobbet med lön, samtidigt som man kan göra nytta hemma, är fördelaktigt. Många har renoverat huset. Andra har kunnat arbeta i den egna skogen. Åter andra har kunnat spela golf dagarna i ända.

På den politiska sidan gäller att det är svårt att beräkna effekterna av pandemin. Regionens kostnader för sjukvården har ökat. Det svåraste är likväl att många operationer och undersökningar har fått senareläggas. Det har inte funnits personal. Under några år torde regionledningen sannolikt att hänvisa till Corona, när budgeten inte kan hållas.

Regeringen har lovat att staten skall stå får kostnaderna för Corona. Frågan är hur detta skall tolkas. Skall staten också kompensera för de lägre skatteintäkterna? Kanske under ett år, men inte mer, är en vanlig bedömning. Följden för kommunerna blir då att budgetarna måste skäras ner med bortåt tio procent, alternativt måste utdebiteringen höjas två kronor. Samtidigt finns önskemål om nysatsningar. I Ronneby finns starka krafter, som vill bygga museum. Det är ett lämpligt tillfälle att bygga nu, med Gribshunden och guldgubbarna från Vång som extra dragplåster. Än finns det dock inga officiella beräkningar om vilka kostnader detta skulle ge.

På kommunnivå har både Karlskrona och Ronneby det svårt. Karlskrona har en vision om 100.000 invånare. Under de senaste åren har befolkningstalet stått stilla, under det senaste året till och med en tillbakagång. Planerna synes vara att försöka bygga relativt nära kusten. I Tving, och i stora delar av skogsbygden, känner man sig helt övergivna av kommunledningen.

I Ronneby blir äldreomsorgen och Vård- och omsorgsboendena ett intressant tema. Hur många väljer frivilligt att flytta in på Attendos nybygge på Kilen? 6900 kronor i hyra är i sig inte avskräckande för fattigpensionären. Hundralapparna extra i hyra gentemot de kommunala boendena kompenseras nära nog fullt ut av lägre avgifter för vården. Frågan blir hur de rika pensionärerna agerar. De får tinget bostadstillägg, de får betala allt själva. Många har blivit rika genom sparsamhet, ibland snålhet. Att tära på förmögenheten bär emot. Den är ju tänkt till barnen. Alltfler synes dock inse att barnen kanske klarar sig ändå.

Nästa fråga blir om man behöver flytta till himmet. I Eringsboda har man aldrig haft så många 90 år fyllda, 19 stycken. En enda bor på äldreboende, av de äldsta, någon därtill på trygghetsboende. På Björkliden är idag kringsvid hälften inflyttade från Ronneby och andra avlägsna orter. Sådant var otänkbart tidigare.

Prognoserna visar på ett lägre befolkningstal i Ronneby kommun. Samtidigt byggs mer än på länge söder om E22. Tendenser finns att skogs- och mellanbygden avfolkas än mer.

I Ronneby är den största ”politiska” frågan om det skall få vara fredagsbön i Brunnshallarna. De svenska kyrkorna är nära nog tomma. Kanske kan Islam dra bättre till Brunnshallarna. Min förhoppning är att Sverigedemokraterna blir ensamma i sin ståndpunkt om att stoppa bönerna.

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

Effekterna av Corona UPP

(Fortsättning på föregeånde debattinlägg )
Stefan Augustsson på Eringsbodas Facebooksida
”Ojojoj, nu talar vi om opportunism i 180. Det går väldigt bra att gnälla över hur det ser ut. Men vad har du för lösning på alla problem?. Tala om för mig hur befolkningen ska öka, alla byar kunna vara levande och inga förändringar göras utan att höja skatter och andra avgifter. Kommer du med en trovärdig lösning så står jag bakom dig!”

BLEKINGEPOSTEN 2020-08-20

”Min tanke var att informera, inte att gnälla.” BLEKINGEPOSTENs rubrik på svaret

Corona, en kommentar

En läsare i Eringsboda menar att jag gnäller för mycket, men har inga egna förslag. Min tanke var att informera, inte att gnälla. Att det aldrig har funnits så många personer fyllda 90 år är inget gnäll. En ökad livslängd brukar ses som en högre välfärd. Att dom inte vill flytta till kommunens trygghetsboende Björkliden är inget gnäll. Vii våra äldre bo kvar i sin ordinarie bostad, skall detta snarare underlättas.

Påpekas bör likväl att Ronnebyhus har ett högre avkastningskrav i de mindre tätorterna än i centralorten. Följden blir att hyran blir kringsvid 1000 kronor högre. Detta är orättvist mot de mindre tätorterna.

De äldre vill inte flytta till Himmet. Kommunens majoritet ökar antalet platser.

Kostnaden för de tomma platserna bli tiotals miljoner per år.

Att Ronnebys befolkningstal sjunker mest i länet är information. Bör inte denna få spridas? Orsaken kan vara hög arbetslöshet, trots att mer än 1000 personer pendlar ut, netto. Det är inte så enkelt att ”ragga” jobb och utbildningstillfällen. Det senaste kommunalrådet som lyckades var Roland Andersson.

Att få fler boende ute i kommunens mindre tätorter och i de olika byarna är svårt. Arbetstillfällen inom pendlingsavstånd är sannolikt ett måste. Ibland frågar man sig om arbetstillfällena måste koncentreras. Kyrkans vaktmästare kör från Ronneby till Eringsboda. Mest tror jag på den än så länge svaga trenden att folk lämnar staden vid fyllda 65. Förvisso kan det vara så att folk vill bo i staden.

En gång frågade jag en norrlänning: Var vill Du bo under Dina aktiva år som pensionär? Svaret blev: San Francisco eller Buenos Aires! De mindre orternas problem är stora. I Norrlands inland lämnar ungdomen byarna mer är någonsin. Min bedömning är att lösningen för en del småorter är att skapa fungerande föreningar.

Vill man använda kommunens pengar bättre, kan man börja med att banta den politiska organisationen. Kommunstyrelsens arbetsutskott har åtta ledamöter. Förr var de fem. En ledamot har kringsvid 30.000 kronor i månaden, för en tänkt arbetsinsats på 40 procent. Det är mer än vad personalen inom hemtjänsten har för heltidsjobb.

Partistödet är onödigt högt. Ronnebypartiet använder en stor del till att hjälpa både oss själva och föreningar.
Ett marknadsföringsavtal med Eringsboda SK ger föreningen 6000 kronor.

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

BLEKINGEPOSTEN 2020-07-30 UPP

Så överges landsbygden

”Min faster har varit en trogen prenumerant på Sydöstran i 30 år. Nu får hon ingen tidning i brevlådan längre. Hon erbjuds hämta den i samhället, en halvmil bort.”

Ungefär så står det på ”nätet”. Det rör sig om Eringsboda, ett samhälle med en väl fungerande sida. Förklaringen kom efterhand. Antalet prenumeranter har rasat. Det är inte lönsamt att ha utdelning av tidningar.

Förvisso är det några år sedan jag ifrågasatte Sydöstrans möjligheter att överleva. Tidningen redovisade förluster. Men, visade det sig, för ägaren Gota Media, som äger både Sydöstran och BLT, var det lönsamt ändå. Två tidningar betydde statsbidrag för samdistribution. Nu räcker inte statsbidraget längre. Då överges landsbygden.

Måhända är det de allt tunnare tidningarna som medför att antalet tidningsköpare är färre än för några år sedan. Tunnheten beror delvis på att antalet annonser har minskat. Även här är ”nätet” en förklaring. Blocket och Hemnet är två exempel. Ibland behövs inga betalda annonser alls. ”Jordgubbar till salu”, ”försvunnen katt” och ”upphittad cykel” passar alldeles utmärkt på en välskött ”byasida”. Eringsboda har en sådan, liksom många andra samhällen.

Många läsare väljer också bort papperstidningen, och läser på nätet i stället. Man sparar många hundralappar, kan också läsa tidningen redan vid tretiden. Konkurrensen från lokalradion medför att nyheter publiceras fortlöpande. Händer något klockan 06, kan det finnas på nätet eller på radion senast klockan 07. I papperstidningen kommer det tidigast nästa dag. De äldre, utan datorvana, har inte valet.

Förvisso klagas det alltmer på de tunnare tidningarna. Förr refererades fotbollsmatcherna ner till division sex. Nu är det, på sin höjd, resultat och målgörare. Att målvakten var bäst på plan, att domaren var sämst, nämns inte. Det torde inte vara långt borta att Blekinge Fotbollförbund öppnar för möjligheten att föreningarna kan sända in referat.

BLT är avsevärt större än Sydöstran. ”Dom har dödsannonserna”, är ofta förklaringen. Numera annonseras oftast endast i en tidning. Då sparas tusenlappar. Just dödsannonserna torde vara de dyraste annonserna, per millimeter räknat. Tankar lär finnas att SPF och PRO tillsammans skapar sin egen blogg, där dödsannonserna kap publiceras, för femtedelen av dagens kostnad.

Min kritik är att de lokala dagstidningarna så lite publicerar vad som händer på kommunal nivå. Kommunfullmäktige sammanträder, inte ett ord i tidningen.

Detta kan vara BlekingePostens chans. Tidningen innehåller många lokala reportage, som är läsvärda även efter någon dag. BlekingePosten står Centerrörelsen nära. Centern har långt mer än en miljard kronor i förmögenhet. Ett ”projekt” där en halv miljon kronor per år satsas, skulle vara intressant. Vad händer med upplagan? Vad händer med Centerns röstetal?

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

SYDÖSTRAN 2020-07-02 UPP

SOMMARBREV FRÅN REGIONLÄKTAREN

Alliansen i region Blekinge har 23 mandat, vänstersidan har 22. Sverigedemokraterna är vågmästare, med hela 12 mandat. Sd fick inga poster i form av vice ordförande etc. Att de skulle få något inflytande på politiken? Nej, alls inte.
Alliansen började med att höja skatten, dock fick man inte igenom hela den önskade höjningen. Om höjd skatt hade man inte talat högt om före valet.
Nu börjar också Sverigedemokraterna framföra önskemål. Nu vill man ha inflytande!
Undersök vilka effekter det blir om regionen sparar 400 miljoner kronor, föreslog Sd. Alliansen svalde betet.
400 miljoner kronor motsvarar en skattehöjning på något mer än en krona per beskattningsbar hundralapp. Alternativt är det att minska personalstyrkan med något mer än tio procent.
Många regioner, delvis även Blekinge, döljer årets usla resultat genom att operationer senareläggs. Det kommer att kosta mångfalden miljoner att komma ifatt.
Hur kan man då spara 400 miljoner kronor?
Bli effektivare. Dilemmat är att effektivitetsökningen redan är intecknad. Många inom vården väntar sig en rejäl löneökning.
Gör mindre. Regionen har exempelvis hand om en del kollektivtrafik. Det går att minska denna. Inom sjukvården kan man låta fler stå i kö för operationer. Då dör en del undan. Enklare åtgärder, läkarbesök, är det svårare att spara på. Där kan den enskilde boka besök hos privata läkare. Regionen får betala.
Låt annan göra jobbet. Regionen har redan har tillämpat metoden. Äldre patienter skrivs ut allt snabbare, kommunerna får betala hemtjänst och äldreboenden.
Kan man inte påverka kostnaderna tillräckligt, återstår intäkterna. Ty lagen säger att regionerna måste tillse att kostnaderna måste betalas. Två stora möjligheter finns:
Statsbidragen kan höjas. För den genomsnittlige invånaren har det dock ingen betydelse om skatten till regionen höjs, eller om den statliga skatten höjs. Dock har staten fler möjligheter till höjd skatt, exempelvis momsen, skatten på kapitalinkomster, etc.
Likväl framstår en höjning av skatten till regionen som det enda relevanta alternativet. Måhända ger staten regionerna, och kommunerna, en viss respit. Det är inte bra att i närtid höja skatterna. Då stiger arbetslösheten. Till sist måste dock allt betalas. Att undersöka sparalternativen kostar någon miljon kronor, till ingen nytta.
Den intressanta iakttagelsen är: Sverigedemokraterna har fått en synligt inflytande i Region Blekinge.

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

BENGTBLOGGEN 2020-06-28 UPP

Sommarbrev från stadshusläktaren

Snart har halva mandatperioden gått. Man bör se både bakåt och framåt. Det konstateras att dagstidningarna nära nog har tappat intresset för de kommunala frågorna. Dessa behandlas sparsamt i de allt tunnare tidningarna. Några av sammanträdena i kommunfullmäktige har inte refererats med en enda rad.
Hur har ”Svensson” skött sig, frågade jag en gång en ärrad partiveteran, angående en nyvald. ”Han har inte misskött sig…….Å den andra sidan har han inte sagt någonting”.
Så är det. Sitter man tyst, gör man inte bort sig. Det synes vara den strategin Sverigedemokraterna har valt. Knappast något sägs i kommunfullmäktige, förslagen i nämnderna är lätträknade.
Ty Sd har fördelen att rikssiffrorna ser hyfsade ut. I Sölvesborg har man ett Sd-kommunalråd. Utvecklingen där är ingalunda dålig. Man kan i andra kommuner inte ta Sölvesborg som ett avskräckande exempel. För den Alliansledda regionen går det illa, men Sd tillåts numera vara med och sätta dagordningen. Att utreda hur 400 miljoner kronor skall sparas är ett förslag från Sd.
För Ronneby går det inte bra. Befolkningstalet sjunker och SCB förutspår fortsatt kräftgång. Olika utvärderingar placerar Ronneby långt ner på listan. Nämnderna gör av med tiotals miljoner mer än vad som budgeterats. Det kommunala bostadsbolaget vägrar att följa kommunfullmäktiges direktiv. Centrum upplevs som alltmer öde.
I närtid öppnar Attendo sitt äldreboende på Kilen. Det är fler än Wildros (S), som störs av att kommunen drar ner antalet platser på Vidablick och hänvisar de äldre till Attendo. Generellt gäller att Wildros tillhör de mest kritiska i kommunfullmäktige. Han är avsevärt mer kritisk än sin gruppledare, som hittills valt att ligga relativt lågt. Men det kan ju vara en Coronaeffekt.
Förvisso kan mycket hända inför nästa val. Mitt grundtips är likväl att Sd och M bildar en styrande koalition. Det behövs inga större ommöbleringar för att man skall nå majoritet.
Mycket beror på hur de mindre partierna: Kd, L, Mp, Rp och V klarar sig. Det behövs inga större snedsteg för att några partier får lämna kommunfullmäktige. I en del fall är föryngringar att vänta. För Mp synes gälla regeln att politiker inte skall sitta för länge.

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

BLEKINGE POSTEN 2020-06-25 UPP

Svenska kyrkan är i kris

Det händer att jag kan återanvända rubriker, till vissa delar också en artikels innehåll. Rubriken ovan hade jag år 2012. Sedan dess har utvecklingen trendmässigt fortsatt. Andelen av landets befolkning sjunker med mer än 1,5 procentenheter varje år. Nu är 56 procent av svenskarna medlemmar i Svenska kyrkan. Fortsätter trenden tar det fem år, sedan är färre än hälften med.

I Blekinge är det bättre, andelen medlemmar är 66 procent. Minst andel på kommunnivå har Olofström med 61 procent, störst andel har Sölvesborg med 72 procent. På församlingsnivå är Jämjö högst med 82 procent.

Medlem i kyrkan blir man vid dopet, eller om man aktivt söker om medlemskap. Utträde sker vid döden eller genom egen ansökan. Kyrkans dubbla problem är dels de många utträdena, dels att så få döps.

Måhända är en förklaring till utträdena ekonomisk. För många är kyrkan den dyraste ”föreningen” man är med i. Det är inte mycket ”extra” man får för pengarna. Man får gå i kyrkan utan att vara medlem. Det är i huvudsak den kyrkliga begravningen, som man kan gå miste om.

Andelen döpta på riksnivå var förra året 40 procent, andelen konfirmerade 22 procent. Antalet par med kyrklig vigsel är nu nere i 14000.

I Blekinge var det under 2019 855 dop, 537 konfirmerade, 1284 begravningar och 244 vigslar.

På riksnivå var det sammanlagt 13 miljoner besök i kyrkan, en minskning med fem procent, den största minskningen någonsin.

Framtiden

Förvisso är det inte endast Svenska kyrkan, som har kris i verksamheten. En gång fanns det exempelvis en mängd missionshus här i Blekinge, många fler än antalet kyrkor. Idag kan missionshusen i aktiv verksamhet räknas på ena handens fingrar.

Vi har sett många nedlagda skolor. Vad hade hänt om kommunerna också hade hand om kyrkorna?

En högmässa torde kosta ca 7000 kronor. När kommunerna skall betala tillåter man sällan aktiviteter, så dyra med så få deltagare.

Det kan komma en ny väckelse över landet. Likväl torde även kyrkans ledning behöva ha en viss planering för framtiden. Hur gör man om antalet besökare halveras en gång till? Kanske finns planerna, men de har inte offentliggjorts.

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

BLEKINGE POSTEN 2020-06-11 UPP

SCB spår - Blekinge växer sakta

Karlskrona har en vision om att befolkningstalet skall öka till 100 000. Karlshamns vision är 50 000.

Kommunerna gör prognoser. De är ofta optimistiska. Möjligen ses en prognos från SCB som mer trolig. Därtill kommer att prognoser till viss del är självuppfyllande. Ett företag kan välja lokalisering till en kommun som förväntas växa.

SCB:s nya befolkningsprognos sträcker sig fram till år 2070. Man påpekar själva att ju längre fram i tiden, desto osäkrare blir prognosen. Man synes inte heller räkna med några större flyktingströmmar. Andra källor påpekar att klimatförändringarna medför att Sahara växer, mer än 100 miljoner människor tvingas flytta.

För Blekinges del beräknas befolkningstillväxten bli måttlig under de närmaste årtiondena. Ronneby beräknas få en befolkningsminskning, vilket till en marginell del även gäller Olofström.

År 2020 2030 2040 2070

Olofström 13 410 13 343 13 228 13 800

Karlskrona 66 852 68 480 69 741 76 000

Ronneby 29 640 29 347 28 599 28 550

Karlshamn 32 630 33 869 34 621 37 000

Sölvesborg 17 493 17 848 18 572 20 300

Medan Karlskrona förväntas växa med kringsvid 200 personer per år, räknar SCB med att Kalmar växer med 800 och Växjö med 1000 personer.

På våra sydliga breddgrader är det knappast mer än Osby, som beräknas få en snabbare befolkningsminskning. Bromölla, Tingsryd och Torsås, alla beräknas de växa, om än sakta.

Ronnebys befolkningstal räddas likväl av en beräknad nettoinvandring på 100 personer årligen. OM SCB:s prognos slår in, torde följden bli en snabb befolkningsminskning norr E22. Bostadsbyggandet nu sker exempelvis mest inne i centralorten.

Förvisso kan kommunerna påverka utvecklingen genom egna åtgärder. Än viktigare är det att kunna påverka statliga åtgärder. Min bedömning är att Blekinges problem är att det saknas personer, som har inflytande på riksnivå. Vägar och järnvägar är viktiga.

Samtidigt gäller att det är dyrt för en kommun att bygga för ett befolkningstal, som inte uppnås. Tomma lägenheter är dyra, liksom tomma skolor, etc.

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

BLEKINGE POSTEN 2020-06-04 UPP

Hur hotad är Eringsbodaskolan

Eringbodaskolan är hotad, skrivs det i massmedia. Påståendet togs tillbaka efter någon dag. Likväl finns det anledning att analysera utvecklingen i Eringsboda tidigare församling.

Vid det senaste årsskiftet fanns det 639 invånare, något tiotal fler än bottennoteringen för några år sedan. Åldersfördelningen var:

0-9 år 48 st, 10-19 år 55 st, 20-29 år 52 st, 30-39 år 56 st, 40-49 år 76 st,

50-59 är 83 st, 60-69 år 103 st, 70-79 år 101 st, 80-89 år 47 st samt över 90 år 18 stycken.

Idag finns det 19 personer över 90 år. Det har aldrig funnits så många personer över 90 år. Medelåldern har aldrig varit högre. Det är den allt längre livslängden som slår igenom. Eringsboda är den del av kommunen, som har störst andel 80+, mer än tio procent. Genomsnittet i kommunen är under sju procent.

Trots att antalet äldre är så högt, så fylls inte trygghetsboendet Björkliden alltför enkelt. Inflyttning av ”utombys” behövs. En lägenhet står stundom ledig.

Mig veterligt är det två ”åldringar” från församlingen, som bor på Vård- och omsorgsboende, på Vidablick eller motsvarande. De äldre väljer att bo kvar i villan så länge som det bara går.

De äldres bostadsval påverkar även skolan. Det torde bli en del villor lediga inom några år, när de äldsta inte bor kvar. Vad händer då? Blir det fritidsboenden, pensionärsboenden eller för nyinflyttade barnfamiljer?

Inom det gamla upptagningsområdet för Eringsbodaskolan finns det i genomsnitt 5-6 barn per årsklass. Det får räcka, säger politikerna, liksom samhällsföreningen.

Lärarna brukar säga att det är för lite, om barnen skall få en bra utveckling. 6 barn i genomsnitt medför att det kan vara 2 i en klass, 10 i en annan. Det kan försvåra undervisningen. Det synes också vara svårt att rekrytera lärare till de mindre skolorna, det blir mycket ensamarbete. I slutändan blir det likväl föräldrarna, som bestämmer. Det har hänt förr att föräldrarna skjutsar barnen till en större skola, när man själva skall till jobbet.

Alternativet är förvisso att samhällsförening och föräldrar ”värvar” barnfamiljer till bygden. Måhända kan fler jobba hemifrån i framtiden, exempelvis. Då kan boende i skogsbygden bli intressantare.

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

SYDÖSTRAN 2020-06-04 UPP

Lagen om valfrihet togs utan analys - Ronnebys äldreomsorg

Det är lätt att göra en budget på en önskad nivå. Det är svårare att följa den. Det var nog inte många, som trodde att Vård- och Omsorgsnämnden skulle kunna hålla sig inom ramarna, när budgeten antogs. Prognosen efter Tertial 1 är att budgeten överskrids med 18 miljoner kronor. Då finns inga Coronaeffekter med.

Förklaringen till överskridandet är, enligt min mening, till större delen att det inte finns någon möjlighet att uppfylla budgetens mål inom den anslagna ramen. LOV skall införas på himmen. Förvisso var det oklart när under året Attendo skulle öppna sitt boende på Kilen. Nu sker det strax efter midsommar. I sin budget avsatte nämnden inte en enda krona. I prognosen räknar man nu med att kommunen får betala 3 miljoner kronor, motsvarande på sin höjd 10 platser under ett halvår. Min bedömning är att det blir fler äldre, som söker sig till Kilen.

Dilemmat är att nämnden fortfarande räknar med att många äldre söker sig till Vård- och omsorgsboendena. Det är inte så. År 2009 fanns det 380 platser på himmen, nu finns det 297. 2009 fanns det 835 personer som fyllt 85 år, nu finns det kringsvid 990. I genomsnitt har efterfrågan sjunkit med fyra procent per år, om man mäter kvoten platser per antalet personer över 85 år. Nämnden låtsas om att denna attityd hos de äldre inte finns. Bättre bostäder, friskare äldre, etc medför att så många väljer ordinärt boende eller trygghetsboende. Köerna var därtill längre år 2009.

Idag är köerna minimala. I genomsnitt har 265 av de 275 tillgängliga platserna (utöver korttidsplatserna) använts. Nämnden menar att fem platser till borde ha kunnat utnyttjas. Problemet är att så få vill flytta dit, i synnerhet när Attendo öppnar.

Från tjänstemännen finns skrivelsen: Beslut om reducering av antalet platser har inte skett i tid, vilket kostar pengar. En tom plats kostar nästan lika mycket som en belagd plats. Först nu har man börjat utreda om delar av Vidablick kan användas till annan verksamhet.

Tjänstemännen påpekar att de små himmen, Backen och Ålycke, är dyrare i drift. Likväl finns det inte en enda krona avsatt i budgeten. Skrämmande.

Kommunstyrelsen styr antalet trygghetsboenden. Fler trygghetsboenden minskar behovet av Vård- och omsorgsboende. Å den andra sidan betalade Vård- och omsorgsnämnden för gemensamhetslokalerna i Kallinge under ett halvt år innan man behagade använda dem.

Nämnden betalar också hyra för hela Ålycke, trots att flera lägenheter är utdömda. Ronnebyhus skall göra en avstämning med nämnden vart tredje år, där kostnader och intäkter skall stämmas av. Ronnebyhus har aldrig gjort detta. Nämnden kan ha flera miljoner kronor att hämta.

Visst säger sig nämnden spara, exempelvis genom att ta bort dagverksamheten. I stället köper man ut personalen för 1,2 miljoner! Nu skall man spara genom att avveckla trygg inflytt, en verksamhet som man tidigare, med rätta, kunde skryta med.

Sammanfattningsvis: LOV på himmen är ett ”uppkast” från M, som infördes utan att någon kostnadsberäkning, ej heller någon analys gjordes. Nu kommer den första delen av räkningen.

Att Kommunstyrelsen inte ser till att Ronnebyhus redovisar kostnaderna och intäkterna för de byggnader, som ingår i blockhyresavtalet, visar tyvärr på ett genuint ointresse från kommunstyrelsen.

Socialdemokraterna föreslog, och fick igenom, att förvaltningen skulle ändra vissa skrivningar före det att tertialbokslutet sänds vidare. Det är ett intressant beslut, som inte motiveras.

Frågan blir likväl: Skall konsekvenserna av LOV-beslutet tas i form av många miljoner mer i anslag, eller i form av sämre vård till de äldre?

Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------

BLEKINGE POSTEN 2020-05-28 UPP

Blekinges befolkning minskar

Befolkningstalet för Blekinge sjönk under det första kvartalet, enligt SCB. Minus 94, mot förra årets ökning på 153. Förklaringen är en minskad invandring. Förra året var flyttningsnettot 260, i år 96. Under båda åren har länet rejäla underskott i flyttningen från länet, i år ca 200 personer.

På kommunnivå är ändringarna:

År 2019 2020

Karlshamn 44 -27

Karlskrona 34 -13

Olofström 34 1

Ronneby 49 -19

Sölvesborg 12 -36

Karlskronas minskning är anmärkningsvärd. De större städerna brukar klara sig. Växjö ökade 145, Kalmar ökade 129.

Bland grannkommunerna minskade Bromölla 4, Tingsryd minskade 38.

Efter sommaren blir det relativt många lägenheter inflyttningsklara i länet. Det möjliggör en befolkningsökning. Samtidigt har arbetslösheten skenat. Risken är stor för att det blir många personer långt från arbetsmarknaden som bor i länet.

Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------

BLEKINGE POSTEN 2020-05-20 UPP

Den föränderliga äldreomsorgen

Förhållandena inom de flesta sektorer har förändrats under de senaste hundra åren. Äldreomsorgen är inget undantag.

I En bok om Blekinge, en minnesskrift i anledning av landshövding Sven Hagströmmers tid som landshövding 1924-1942, beskrev Tor Wolgast, en legendarisk riksdagsman för bondeförbundet) fattigvården i Blekinge. Ålderdomshemmen gick under den rubriken. Varje kommun hade då skyldighet att bereda anstaltsvård åt behövande. Det skulle finnas särskilda avdelningar för män och kvinnor. Därtill skulle man kunna ta hand om sinnessjuka och tuberkulösa. En ny lag innebar att barn inte fick bo här.

Hemmen skulle vara sådana, att vem som helst på gamla dagar skulle kunna tillbringa sin sista tid där och få behövlig vård. Detta, menade Wolgast, måste medföra betydande förändringar i fråga om hemmens beskaffenhet.

I allmänhet var strävan att endast en eller två pensionärer skulle bebo varje rum. Regeln var att varje pensionär skulle ha sju kvadratmeter golvyta. Man kan utan överdrift säga att det har blivit en mycket högre kvalitet, påpekade Wolgast. Vattenklosetter är allt mer vanliga.

Tidigare hade i regel en någorlunda arbetsför pensionär varit föreståndare, som biträden tjänstgjorde de intagna. Nu anställdes endast föreståndarinnor med särskilda kvalifikationer. Antalet biträden har ökat till ett biträde på tio pensionärer. (Idag är det ett biträde på två pensionärer).

Det största problemet var, menade Wolgast, att så många sinnessjuka fanns på ålderdomshemmen.

Ett särskilt problem nämns i en historik om hur Ålderdomshemmet i Eringsboda byggdes på 1920-talet. En särskild slagruteman tillkallades, för att vattentillgången skulle säkras.

Sven-Eric Algotsson skrev i Centerns Jubileumsskrift om tankarna kring äldreomsorg och sjukvård, hur dessa uttrycktes under 1970- och 1980-talen. Det talades om att den ena halvan av folket skulle vårda den andra halvan…

Så har det inte blivit. Ett bättre boende, bättre kost och tekniska hjälpmedel medför att det blir arbetskraft över även till annan produktion.

Hur det blir framöver är det förvisso svårt att sia om. Min tolkning är att de flesta vill bo i ett ”ordinärt” boende så länge som möjligt. Frågan är bara, vad är ”ordinärt”? Därtill blir frågan: Vem skall betala hjälpen? Vårdtagaren eller samhället?

Ser vi i facit gäller likväl: Under de senaste 50 åren, åtminstone, har antalet platser på himmen kunnat sänkas. Förklaringen är enkel. De äldre har inte sökt sig dit.

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

Sydöstran 2020-05-15 UPP

Den svåra rättvisan

Det ser inte alltför ljust ut för Ronneby kommun. Rekordhög arbetslöshet. Befolkningsminskning under det första kvartalet. En budget som inte håller.

Krisledningsnämnden, som har samma sammansättning som kommunstyrelsens arbetsutskott, har nu beslutat om reducerad hyra för en del hyresgäster, som man anser drabbas extra hårt av Corona. I lokalerna bedrivs exempelvis healing, yoga och hunddagis, men här finns också vandrarhem.

Beslutet omfattar enbart lokaler, som ägs direkt av kommunen. Häri ligger det ett rättviseproblem. Avser kommunledningen att göra likadant i de kommunala bolagen? Om man sänker hyran för vandrarhemmet, behöver man då sänka hyran för Brunnshotellet, som ägs via ABRI? ABRI är ett ekonomiskt svagt bolag, som då kan behöva tillskott från kommunen.

Om hyran sänks för ett hunddagis i kommunala lokaler, bör då kommunen ge bidrag så att hyran sänks för alla hunddagis i kommunen? Frågan är alls inte enkel att besvara.

Principiellt menar jag att risken är stor för att företag i kommunala lokaler överlever, medan företag i andra lokaler går överstyr. Det är alls inte säkert att de företag, som har bäst förutsättningar, överlever. Netto påverkas inte antalet överlevande företag.

För alla stöd finns risken att stöd hamnar hos företag, som skulle klarat sig ändå. En del företag klarar sig inte, trots stödet. Stödet kan innebära att bankens kreditförluster minskar.

Corona innebär att staten ger stöd till företag. Kommunen ger stöd till företag. Jag är rädd för att den samlade kontrollen inte finns. Det skulle vara bättre om staten tog hela ansvaret. I slutändan torde det bli en omstrukturering av samhället.

Beslutet om hyressänkning gäller för tiden april till juni. Jag tror att tanken finns om förlängning. Det är alltid svårt att avveckla ett stöd.

”Alla” vill ha stöd, för att det går dåligt. Samtidigt är det omöjligt att höja hyran för de företag, som går extra bra.

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

Blekinge Posten 2020-05-14 UPP

Kommunerna efter Corona

Hur länge Coronapandemin varar, vet vi inte. Likväl tror vi oss veta att de ekonomiska effekterna för kommunerna blir svåra. Troligen betalar staten större delen av årets kostnader. Det försvårar samtidigt statens möjligheter att hjälpa i framtiden.

Redan när budgeten togs för det här året påpekade politiker från alla partier att de närmaste åren blir svåra. Sparbeting har lagts ut på förvaltningarna. Nu skall det sparas ännu mer. Hur skall man då göra? Resonemanget här har viss inriktning mot Ronneby. Problematiken är dock likartad i alla kommuner.

Ett problem för kommunerna är att det kan förutspås att personalen inom vård och omsorg kommer att få en extra löneökning. På sitt sätt är det förunderligt att det efter så många år med socialdemokrater i ledande ställning överallt fortfarande är så uselt betalt i branschen.

I många branscher möter man högre löner med rationaliseringar. Bilar är idag förhållandevis billiga, jämfört med för 30 år sedan. Att rationalisera inom äldreomsorgen är svårare. Skall en pensionär bada, är det svårt att göra detta på halva tiden. Till en del är lösningen att ha sådana hjälpmedel att den äldre klarar sig själv. Inom demensvården är detta svårt.

Därtill kommer att de äldre har högre krav än tidigare. Då kunde det räcka med ett bad i månaden. Nu synes en gång i veckan vara normen, men ibland krävs mer. Hur skall det bli om 60 år? Dagens ungdom synes duscha två gånger om dagen.

En del av tillsynen kan skötas effektivare om man får använda kamera, för att se om den äldre behöver hjälp. Generellt gäller att bra bostäder medför ett lägre vårdbehov.

Det är dyrt att ha små boenden. Skall det sparas, måste de nya anläggningarna bli på kringsvid 54 platser, eller mer. Så bygger de privata, vinstsökande företagen. Tankar om mindre äldreboenden i Hallabro och Johannishus torde skrotas.

Skolan är nästa dyra kommunala åtagande. Under många år har effektiviteten sjunkit, i så måtto att det är mer personal. Förhoppningsvis har kvalitén blivit bättre.

Det går att minska antalet politiker. I Ronneby består Kommunstyrelsens arbetsutskott av åtta personer. Förr var det fem. Där kan en miljon kronor enkelt sparas.

Sannolikt bör kommunerna hålla igång byggsektorn. Det klarar man enklast genom att ”beta av” det eftersatta underhållet. Bygga nytt skall man göra om det är något, som man vet att man har råd att driva om några år. Därför torde planerna på ett nytt museum få läggas i byrålådan ännu en gång.

För staten är frågorna: Vilka kommunala projekt skall vi stödja för att hålla ekonomin igång? Skall vi se Corona som en engångshändelse, som förvisso torde ge stora omstruktureringar i samhället? Eller måste vi återigen spara i lådorna inför nästa ”anfall”?

På lokal nivå blir frågan: Kommer något parti att gå till val på en skattehöjning, så att vi kan få ett museum, bättre skola, bättre äldreomsorg…….

Sune Håkansson

-------------------------------------------------------------------------

Blekinge Posten 2020-05-07 UPP

Befolkningsutvecklingen i Ronnebys tidigare församlingar

Ibland är det intressant att följa den långsiktiga utvecklingen. Det blir likväl lite godtyckligt. Vilka år skall vara med?

2015 är intressant då det i många församlingar var bottennoteringar, före det att invandringen vände befolkningstalen.

År 1950 1999 2009 2015 2019

Backaryd 1940 1273 1186 1151 1183

Bräkne-Hoby 4182 3339 3186 3077 3118

Edestad 793 642 649 635 635

Eringsboda 1597 766 707 616 639

Förkärla 475 290 276 274 265

Hjortsberga 1031 1140 1108 1071 1032

Listerby 1673 1738 1951 1909 2032

Ronneby 16140 19113 18937 19572 20287

Öljehult 1059 477 377 349 387

Kommunen 28890 28778 28402 28697 29633

Riktigt stämmer inte siffrorna, statistiken är inte heltäckande. Likväl betonas skogsbygdens avfolkning under andra halvan av 1900-talet. Det är förunderligt att Bräkne-Hoby fortfarande har ett lägre befolkningstal än när seklet började. Att kommunen inte har satsat, varken i samhället eller genom att lösa VA-frågorna vid kusten, är möjliga förklaringar.

Listerby växer i den östra kommunhalvan.

Folk synes vilja bo kustnära.

Ronneby gamla församling omfattar både staden, Kallinge, Ronnebyhamn och Saxemara, plus en del ren landsbygd.

För framtiden är det intressant: Kommer kommunen att kunna hålla befolkningstalet? Mycket torde bero på vilka satsningar som Karlskrona och Karlshamn gör. Inom kommunen ligger de näraliggande större projekten i centralorten. Följden kan bli nya minskningar i skogs- och mellanbygden.

Återigen betonas att Ronneby kommun har haft stor invandring under de senaste åren. Utan denna hade befolkningstalet sjunkit.

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

I Blekinge Posten 20-04-29 har Ronnebypartiets ordförande Sune Håkansson följande debattinsändare: UPP
TANKAR KRING RONNEBY KOMMUNS BOKSLUT
Så här i Coronatider händer det inte mycket på det politiska området. Och det som händer, det händer i det tysta. Exempelvis behandlade i torsdags ett halverat kommunfullmäktige bokslutet för år 2019. Jag har inte sett en rad om detta i dagstidningarna. Någon analys har inte gjorts. Därför kommer här min tolkning.
Principiellt kan sägas att revisorerna i år hade tuffare påpekanden än vad man brukar ha. Mest gällde detta för de kommunala bolagen, samt kommunens styrning av dessa.
I huvudsak sker ägarens styrning genom att fullmäktige ger direktiv till bolagen. Nu påpekar den auktoriserade revisorn att det har hänt att kommundirektören gett direktiv till berörd VD. Dessa direktiv synes inte vara protokollförda, någonstans. Kommunalrådet menade att det rörde sig om småfrågor, exempelvis om hur mycket julbord får kosta. Det rimliga är ju att allt protokollförs.
Ett bokslut skall beskriva dels det ekonomiska utfallet, dels vad man gjort, alternativt inte gjort. Har en nämnd eller bolag gjort av med mer pengar än vad budgeterats kan det bero antingen på att man varit ineffektivare än vad kommunfullmäktige räknat med eller att man har haft fler elever än vad man räknat med. Min tolkning är att det i huvudsak rörde sig om en glädjebudget från Alliansens sida, som medförde att Utbildningsnämnden gjorde av med många miljoner kronor ”extra” på grundskolan. Uppdraget var omöjligt.
På gymnasiesidan blev det någon miljon över. I sig var detta allvarligare, ty nämnden redovisar ett rejält tapp på elever. Fler ronnebyungdomar synes strunta i att skaffa sig utbildning, vilket är illavarslande för framtiden.
Likaså är det konstigt att nämnden, när man budgeterade en mjölkningsrobot, angav priset två miljoner kronor. Resultatet blev över tre. Utan någon kommentar.
Bland bolagen kan tolkningen göras att Ronnebyhus fullständigt struntar i fullmäktiges direktiv

om att öka antalet lägenheter i småorterna med 40. Resultatet torde bli minus 5. Förklaringen är i sig enkel. Det finns inga byggklara tomter. Det visste kommunledningen, men gav likväl uppdraget. Revisorn påpekar också omöjligheten att bygga i småorterna på ett för Ronnebyhus lönsamt sätt. Om Ronnebyhus bygger för 20 miljoner kronor i Hallabro, är marknadsvärdet för investeringen högst 9 miljoner kronor. Hur skall förlusten täckas? Det borde kommunfullmäktige besluta om.
Till stora delar framstår dock Ronnebyhus som ett välskött och rikt företag. Fastigheterna, i bokslutet värderade till kringsvid 600 miljoner, har ett saluvärde på 1200 miljoner kronor, menar värderare.
På minussidan kommer dock att Ronnebyhus inte har givit sig tid till att redovisa för Äldrenämnden hur blockhyresavtalen för äldreboendena fallit ut. Jag menar att äldrenämnden borde ha några miljoner att hämta. Däremot fick Äldrenämnden betala över en miljon för de förberedelser”, som Ronnebyhus gjort för att bygga om Ålycke. Orimligt menar jag, ty förklaringen till att bygget stoppades var att Ronnebyhus höjde de uppskattade ombyggnadskostnaderna med cirka 15 miljoner. Om Ronnebyhus från början talat om vad en ombyggnation skulle kosta, hade troligen kommunledningen redan då stoppat projektet.
Dilemmat för Äldrenämnden, eller Vård- och Omsorgsnämnden som den heter numera,

är att den har ett rejält sparbeting från kommunfullmäktige. En viktig förklaring till de höga kostnaderna kommunen har, jämfört med andra kommuner, är att himmen är för små. Nämnden vill likväl ha kvar dessa, och avveckla delar av Vidablick.
ABRI redovisade en vinst på fyra miljoner kronor. Innebörden är att man tål en räntehöjning på kringsvid en procent. Bolaget redovisar samtidigt att en hel del långtidskontrakt på uthyrning försvunnit. Samtidigt hemlighåller bolaget kontraktet om uthyrningen av Brunnsanläggningen. Det finns all anledning att hissa varningsflagg. Det här kan gå illa.
Sorgebarnet torde likväl vara Miljöteknik. Fortfarande gäller att de nya taxorna för Vatten och Avlopp inte är framme hos kommunfullmäktige. Förlusten inom området motsvarar en taxehöjning på ca 10 procent.
Fjärrvärmen går dåligt, med uppenbara förluster. Bränslet är för dyrt, menar ledningen. Mest är det bränsleflis som används. När jag möter leverantörerna, skogsägarna, låter det tvärtom. Vi kan inte fortsätta med så låga priser….
Själv tror jag att en viktig förklaring till fjärrvärmens usla resultat är ett betungande kontrakt om leveranser till flygplatsen. Hemligt, påpekar Miljöteknik.
Det allvarligaste är dock ett EU-projekt. Miljöteknik bildade ett dotterbolag med 50000 kronor i aktiekapital. Tolkningen var då att nu satsar vi 50 tusenlappar. Under de två senaste åren har Miljöteknik tvingats tillskjuta mer än 14 miljoner kronor i aktieägartillskott. Detta har skett utan någon noggrannare redovisning till kommunfullmäktige. Endast en styrelseledamot synes ha reagerat. Två år på rad har projektledningen reagerat sent på året, ungefär den förste december. Fram till dess har det enligt prognoserna, sett hyfsat ut.
I fallet med bredband var det tvärtom. Den prognos, som presenterades i kommunfullmäktige den sista dagen i oktober, visade på ett minusresultat på kringsvid 14 miljoner kronor. Det blev ett lika stort plusresultat. Min tolkning är: Det är allvarligt med så usla prognoser.
I Coronatider finns det en del annat att göra. Bokslutet gjordes likväl till vissa delar före denna. Jag menar att många analyser saknas,
Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

Blekinge Posten 20-04-16 (även insänd till Blekinge Läns Tidning och Sydöstran) UPP

Partistödet är för högt
Vi inom Ronnebypartiet anser att det ekonomiska partistödet är alldeles för högt, vilket vi inom Rp påpekat många gånger under de gångna åren. Vi har då på olika sätt gett ekonomiskt stöd till olika grupper. Då vår ekonomi för närvarande är mycket god beslutade Rp vid årsmötet 2020-03-08 att sponsra nio föreningars ungdomsverksamheter med 6 000 kronor var, samt 1 000 kronor till Ronneby Orienteringsklubb som ersättning för det gruppmöte vi höll på Karlsnäsgården tidigare i år, sammanlagt 55 000 kronor. Det gäller föreningar som har ungdomsverksamheter över hela kommunen, dvs. inte enbart idrottsföreningar även om de är flest. Någon förening vill inte ta inte emot sponsring från oss och vi kan förstå att de inte vill ha kopplingar till politiska partier. Men de som accepterat kommer att få pengarna, men på grund av Coronaskäl har vi inte hunnit administrera ut några pengarna ännu. Vi kommer att betala ut pengarna så snart vi kan.

Sett i relation till antalet mandat i kommunfullmäktige är vår satsning betydligt större än vad allianspartiernas ger. De verkar i första hand gynna sina egna medlemmar. Enligt uppgift ger allianspartiernas sammanlagt 13 000 kronor till de sina i form av presentkort som lottas ut. M och C har köpt in 50 presentkort var och L och KD 15 presentkort var, till medlemsbutiker i Ronneby Handel, dvs. Ronneby centrum. Medlemsantalet i respektive parti torde ligga i relation till inköpta presentkort. Troligtvis fler för M och C och kanske något färre för L och KD. Liknande uppgifter om SD saknas-
Om alliansens presentkort används inom kommunen, kan det bli så att det köpts in varor producerade i andra kommuner.
Likadant är det hur Rp´s sponsringspengar används. Föreningarna gör av med pengarna, oftast inom kommunen, men i nästa led kan pengarna även hamna i grannkommunerna eller i utlandet.

Ronnebypartiet låter pengarna fördelas över hela kommunen oavsett om våra medlemmar är aktiva i en viss förening eller inte. Det viktiga är att pengarna öronmärks för ungdomsverksamheter och kan på så sätt underlätta vid exempelvis resor. till annan ort.

Peter Lindström, kassör
Ronnebypartiet

--------------------------------------------------------------------------------

Coronatider: Extra näringsdryck och frukt till de äldre UPP

Vi inom Ronnebypartiet föreslår att de som är på äldreboende eller får hem mat genom kommunens försorg även får näringsdryck och någon frukt. Det bidrar till att deras immunförsvar stärks och vätskeintaget ökar. Det ska vara som ett komplement, alltså inte i stället för annan mat. Det blir också att tiden mellan målen inte blir för lång.

Förslaget är insänt till Christoffer Svensson kommunsekreterare, Kanslienheten, Kommunledningsförvaltningen på Stadshuset i Ronneby kommun

2020-04-08

Rolf Loberg

Ronnebypartiet

--------------------------------------------------------------------------------

Aktuellt april 2020

CORONA ÖKAR OSÄKERHETEN UPP

Mätt i antalet direkt drabbade har Coronapandemin varit skonsam mot Ronneby kommun, åtminstone än så länge. På andra sätt har naturligtvis kommuninvånarna påverkats. Exempelvis har de gamle på himmet inte fått några besök.

På den politiska fronten synes det råda fred. Delvis kan det bero på att en del frågor skjuts på framtiden. Det behövs, exempelvis, nya taxor inom VoA-området. En viss fördröjning gör inte så mycket.

När detta skrivs vet vi inte heller när det blir ”normalt” igen. Kan Brunnsbadet öppnas? Blir det någon Tosia?

Det vi vet är att sjukskrivningarna har varit några procentenheter högre än normalt. Effekterna blir att de friska får fler övertidstimmar. Det blir fler vikarier. En del arbetsuppgifter blir inte utförda.

När vi återgår till det ”normala” torde en del av övertiden tas ut i ledighet. Följden blir då att fler vikarier behövs. Ibland är de svåra att få tag i. Inom exempelvis äldreomsorgen brukar det redan under normalår vara svårt att fylla semestervikariat, etc. Lösningen torde bli att ta in mer folk utan formell utbildning. Städning, bäddning, etc. bör kunna klaras ändå. Fördelen med utbildad personal är att dessa märker ”när något är fel”. Effekten nu blir att de äldre får möta fler personer. Målet är vanligen att minimera antalet.

Ronneby tillhör de kommuner, som har korta köer till Vård- och omsorgsboendena. I mitten av mars var det endast en handfull, som väntade på erbjudande om lägenhet.

Just nu råder fullständig osäkerhet nära nog överallt. Det fanns en prognos från 2016. Ronnebyhus räknade med att nu ha byggt om Lindebo, Ålycke och Ågårdsbo. Nu vet man inte hur man skall göra. Varken Äldrenämnd eller Äldreförvaltning ger besked. Kanske sägs blockhyresavtalen upp.

En förklaring är att Attendo snart öppnar sitt boende på Kilen. Vad gör våra äldre, de som är på väg att flytta in på himmet? Väljer de Attendo eller kommunens boenden? Ingen vet.

Attendo behöver personal. Den måste värvas från kommunen, till stora delar. Kommunen kan behöva minska antalet platser för att man inte har personal. Å den andra sidan: Om 50 äldre väljer Attendo behövs 50 platser färre på kommunens boenden.

På kort sikt, i år, synes staten ha lovat att kompensera kommunerna för de kostnader, och de minskade skatteintäkter, som Corona ger. Någonstans, någon gång, måste likväl allt betalas. Redan för 2021 och 2022 måste politikerna tala om: Hur gör vi nu? För Ronneby torde det röra sig om minst 50 miljoner kronor per år, som behöver sparas, även om det går att låna en del, under något år. Förvisso kommer det att kännas.

Corona visar att oväntade saker kan hända. Det kan hända igen. Reserver behövs inför en osäker framtid. Tänkta satsningar torde senareläggas.

Politikerna skall presentera sparpaket, samtidigt som valet 2022 finns i sikte.”

Sune Håkansson

--------------------------------------------------------------------------------

BLEKINGE POSTEN 20-01-21 UPP

”100 000 kronor mer i pension- stat och kommun tar allt”
”Det ska visa sig i plånboken att man har jobbat. Påståendet kommer från något fackförbund. I dag är det inte alltid så. Om man bor på ett Vård- och omsorgsboende i Karlskrona är det samma utfall för en fattigpensionär, som bara har garantipension, som för den som har 100.000 kronor därtill.” ...
”I Ronneby kommun är man rejält gentilare. Snuspengarna är ca 10.000 kronor mer varje år. Av pensionsökningen får pensionären behålla åtminstone en krona.”
Sune Håkansson, Ronnebypartiet

--------------------------------------------------------------------------------

Politiskt arbete 2019 UPP
Styrelsen har bestått av:

Sune Håkansson, ordförande

Stefan Jönsson, vice ordförande

Bert-Anders Svensson, sekreterare

Anna Carlbrant, kassör

Monia Svensson, ledamot

Birgitta Larsson, ledamot

Ola Svensson, ledamot

Peter Lindström, ersättare

Antalet betalande medlemmar har under 2019 varit 14.

Medlemsmöten har hållits inför sammanträdena i kommunfullmäktige.

Vad gäller ekonomi hänvisas till separat redovisning.

Den utgående behållningen är 113 929,84 kronor.

Under året har Peter Lindström och Sune Håkansson gjort insändare och blogginlägg.

Kommunfullmäktige

Sune Håkansson är ordinarie ledamot i kommunfullmäktige.

Ersättare är Rolf Loberg och Birgitta Larsson.

Under året har lämnats en motion om ett museum i kommunen.

Frågor har ställts, om bland annat invandringens kostnader för kommunen.

Tack

Styrelsen tackar för det gånga verksamhetsåret.

Ronneby 2020-03-08

--------------------------------------------------------------------------------

Ronnebypartiets ordförande Sune Håkansson UPP

Ronneby vinnare i ny skatteutjämning 19-12-20
Det är inte så ofta, som jag finner anledning till att berömma regeringen. När det gäller förändringen i skatteutjämningen mellan kommunerna menar jag dock att regeringen åtminstone har kommit en god bit på rätt väg.
BLT 19-12-20

--------------------------------------------------------------------------------

Blekinge Posten och Sydöstran 19-06-16 UPP

Varför läggs Träffpunkten i Ronneby ned?
Pensionärer från hela kommunen har samlats där i snart 20 år. Utan förvarning säger kommunen upp avtalet om driften av Träffpunkten. Detta är verkligen ett bevis på hur politiker kör över kommunens äldre innevånare.
Träffpunkten på Vidablick samlar omkring 35 pensionärer varje dag. Man bakar, pysslar, spelar sällskapsspel och bingo. Det är skamligt av politikerna att fatta sådana beslut. Pensionärer riskerar att bli mer sittande på sina rum och i sina hem.
Politikerna i äldrenämden borde tänka om. Träffpunkten har en stor betydelse där pensionärer kan umgås under trygga förhållande.
Terapin har för många har lett till individuell utveckling. Det bidrar också till en bättre kvalitet av tillvaron på ålderns höst och troligt vis också till att många inte behöver ta onödiga ångestdämpande mediciner.
Anders Lund (M), ordförande i äldrenämnden, hänvisar till ett beslut i nämnden som fattades redan i februari. Varför meddelades detta inte då till dem som driver verksamheten. Det handlar i botten om besparingar då internbudgeten klubbades. Ställningstagandet bottnar i skillnader mellan olika kommunala dagcentraler och trygghetsboenden. Det har initierat en utredning som ska komma fram till hur man ska erbjuda en bättre och mera jämlik verksamhet över hela kommunen, säger han Anders Lund.
Det ska bli intressant att se vad denna utredning kommer fram till som som skulle vara mer jämlikt för kommunens pensionärer.
Är det mer jämlikt att om inte alla kan få ska ingen ha? Bedömningen tycks vara att kommunen skulle kunna erbjuda likvärdigt utbud till en lägre kostnad. Monica Jönsson och Madeleine Willman som är verksamhetsansvariga på Träffpunkten har fram till månadsskiftet juni/juli på sig att skriva under det uppsagda avtalet. Äldreförvaltningens chef Catherine Persson gav dem beskedet 11 juni.
Även om kommunen måste spara kan tyckas att en verksamhet, som aldrig fått några klagomål, och som kostar 713 000 kronor per år inte kommer att innebära några besparingar i förlängningen. De sociala vinster som idag finns i och med verksamheten kommer säkerligen att kosta mer i ökad isolering och medicinering.
Förutom fem dagar i veckan på Träffpunkten Vidablick bedrivs verksamhet två eftermiddagar i veckan på Olsgården i Kallinge, som också berörs nu när avtalet sägs upp.
Varför kan inte Träffpunkten få vara kvar tills dess att utredningen kommit fram bättre och mera jämlika verksamheter över hela kommunen?
31 december 2019 är sista dagen för Träffpunkten.

Peter Lindström
Ronnebypartiet

--------------------------------------------------------------------------------

MOTION till Ronneby kommunfulmäktige 18-09-01 UPP

VI VILL UTVECKLA LANDSBYGDEN
Inför närdemokrati i Ronneby kommun.

Tidningen Land beskriver i nr 5 2018 ett försök i Nässjö kommun. "Lokal demokrati skapar gemenskap i Nässjös småsamhällen."

Officiellt heter det hela "Medborgarbudget". Åtta samhällen i Nässjö tilldelas en halv miljon kronor vardera för sin utveckling. Förarbetet görs ute i de olika orterna. Alla medborgare får vara med i besluten.

Ronnebypartiet menar att arbetssättet är värt att pröva även i Ronneby kommun. Även i fortsättningen bör medel ges till mer övergripande projekt, av typen "Bygd i Samverkan".

Ronnebypartiet menar att kommunens arbetsmarknad har utvecklats sämre än vad kommunledningen brukar ange. Under perioden 2013-2016 steg antalet arbetstillfällen i Blekinge med fyra procent. I vår kommun var ökningen futtiga en procent, i Olofström elva procent.

Många av de nystartade företag, som kommunen redovisar, har ingen eller marginell verksamhet, alternativt är det gammal verksamhet under nytt namn.

En förklaring till den dåliga utvecklingen kan vara den låga utbildningsnivån bland kommuninvånarna. Extra satsningar måste göras på, exempelvis, kurser i nyföretagande.

Jag föreslår därför att:

a. Kommunstyrelsen får i uppdrag att utreda förutsättningarna för "Medborgarbudget" i Ronneby kommun.

b. Kommunstyrelsen utvärderar den förda näringslivspolitiken.

Sune Håkansson
Ronnebypartiet

--------------------------------------------------------------------------------

INSÄNDARE 18-08-30 UPP
Läxfri skola - En jämställdhetsfråga!
Den psykiska pressen ökar lavinartat i våra grundskolor. Lärare slår larm om att tiden inte räcker till. Jag vill ta tag i detta genom att värna om om fritiden och ett nytt sätt att arbeta.

Familjeförhållanden kan se olika ut i olika familjer. Vissa elever har högt utbildade föräldrar och andra har lågutbildade, vissa har två föräldrar, andra har ensamstående, vissa har kanske två familjer och andra ingen vuxen alls större delen av sin vakna tid till att hjälpa till med läxor. Samtidigt har barn behov av att vara just barn.
Att äga rätten till en psykisk och fysisk återhämtning, hormoner som rusar i tonårskroppen och kanske bara att orka vara vaken kan vara en utmaning.

Att vara barn till ensamstående, heltidsarbetande, lågutbildade, skiljer sig från att vara barn till högutbildade deltidsarbetande kärnfamiljer… konstellationerna är lika många som det finns stjärnor på himmelen.

Därför vill vi ge en likvärdig, trygg utbildning för alla, särskilt för barn i grundskolan och erbjuda läxhjälp, Minst en timme, två dagar i veckan. - Där en utbildad pedagog hjälper eleven att förstå uppgiften och hjälpa eleven med det som missats i veckan som gått.
Föräldrars okunskap, eller brist på engagemang, skall inte behöva gå i arv till barnen, alla skall ha samma förutsättningar i grundskolan!

Vet ni hur det påverkar ett barn att Aldrig kunna svara på en fråga? Att alltid ha gjort sin läxa? att alltid ha underpresterat på proven?
- Vet ni hur det påverkar en förälder, att veta att man inte har resurser att kunna hjälpa sitt barn? - Att behöva springa från jobbet för att hämta sitt barn på fritids? Att bränna den sista maten, när man försöker hjälpa sitt barn med en läxa som ingen förstår? Frustrationen och ovänskapen när ingen lyckas och tårarna i soffan när man skrikit GOD NATT! Med en mage som kurrar för att maten inte gick att äta.
Den som ALLTID drabbas är barnet. - Hoppas ingen ser mig, Hoppas frågan aldrig kommer till mig.
-Jag kan inget, jag är kass.
Hormonet kortisol Ökar och det leder till viktuppgång. Man får svårt att sova och blir lätt sjuk, trött på morgonen, men pigg på kvällen… den onda spiralen är i rullning.

Läraren, pedagogen, - vår hjälte.
Knappast något yrke är i dag så underskattat som en skicklig pedagog.
-”Alla kan vara lärande, men få kan vara lärare”
Att leva som man lär och samtidigt orka vara människa, maka, förälder. Många lärare drabbas av utmattning och tror att läxor är ett krav för eleven skall klara framtida studier, och ser det därför som ett måste att ge läxor. Detta sätter press på läraren att planera, genomföra och rätta, samt noggrant följa upp, de läxor som ges.
Detta är inte helt förankrat med modern tvärvetenskap.
- Att lärare istället skall, vilket är lärarens huvuduppgiftistället ägna sig åt undervisning och lärande, Inte planering rättning, uppföljning, -påminna om böcker hem och tillbaka från skolan, Rättning och dokumentation därav.
Detta frgör även tid till återhämtning för läraren, och motverka utbrändhet.

Rektorns roll – En vägvisare
I dag är det upp till Rektorn i respektive skola att avgöra om läxor skall tillåtas eller inte: denna rektor behöver stöd i beslutet vilket vi politiker bör stötta hen i.
I många samtal med elever har jag uppfattat att eleverna är nöjda med sin skolgång och att det är pressen av läxor som tynger mest…. Till o med uttryckligen som knäckande, och om vi som vuxna skulle ha ett arbetsmiljöproblem där vi efter dom resurser vi har till hands inte skulle klara uppgiften, så skulle vi vänt oss till arbetsmiljöombudet eller avslutat vår anställning. Elever har inte detta val!
Därför vill jag kunna ge som direktiv till samtliga rektorer, att endast i nödfall, och i så fall p.g.a. förlorad undervisning, tillåta läxor. Och detta med handledning av pedagogiskt utbildad personal. Räknesätt, tankesätt och problemlösning, skiljer sig ju en hel del från hur pedagogiken såg ut förr.
Inte förrän detta är gjort kan vi ha en ”Likvärdig utbildning”

Stefan Jönsson

Ronnebypartiet

--------------------------------------------------------------------------------

Insändare 18-05-21 UPP
För en kommun i balans
Landsbygdsriksdagen 2018 (https://helasverige.se) i Örnsköldsvik har precis avslutats under temat ” För ett land i balans”. Eftersom det är valår besöktes landsbygdsriksdagen av alla partiledarna utom KD:s, som inte tycks bry sig om landsbygden.
Annat var det i Ronneby 2012 då endast Centerns partiledare Annie Lööf deltog. Det var ju 2 år till valet 2014 och det var inte så viktigt att visa upp sitt deltagande annat än med diverse andra partirepresentanter, men i år …

Råder det någon balans i Ronneby kommun mellan stad och landsbygd? - Nej!
Nu senast tvingas kanske elever att byta skola för att det saknas lärare för 5-6:orna i Backaryd. Är lärarna anställda på speciell skola eller i kommunen? Är det inte billigare att en lärare åker till Backaryd än att skolbarnen skall bussas och inhysas på en annan skola?

Vad betyder det att det finns en levande landsbygd i Ronneby kommun?
Det tycks inte finnas några ambitioner på att vi i Ronneby ska ha en kommun i balans. Många besvikna landsbygdsbor väljer att lägga sina partisympatier på Sverigedemokraterna. Inte för att de verkar ha en tydligare landsbygdspolitik eller är belastade av för många s. k. nysvenskar, utan snarare som ett missnöje över att man blivit åsidosatt då det gäller att även satsa på landsbygdsborna levnadsvillkor.

Är det inte meningen att hela kommunen ska leva.
Våra skattepengar bekostar ju satsningar i staden Ronneby med alla dess ombyggnader av gator och torg och hanteringen i kommunhuset. Det sistnämnda skulle vara helt okej om det inte gjorts dåliga rekryteringar på chefsposter, som sedan blivit utköpta då de brustit i sin tjänsteutövning p.g.a. bristande kompetens. Då hade det varit bättre att skaffa ett bättre underlag inför rekryteringarna eftersom detta dessutom har skett flera gånger. Även landsbygdsbornas skattepengar har fått bekosta dessa misstag.

Ska landsbygden finnas till för alla att vistas i och att plocka bär och svamp i, måste vi som bor här och håller landskapet levande, också få känna att vi får tillbaka en del av den skatt vi betalar i form av satsningar på bl.a. kommunikationer och skolor.

Det måste till en ny landsbygdspolitik kom man fram till i Örnsköldsvik.

Ska bli spännande och se vad som sker 2019 och framåt.

Peter Lindström
Ronnebypartiet

--------------------------------------------------------------------------------

MOTION till Ronneby kommunfullmäktige 18-07-22 UPP

Dags för boendegaranti

I Ronneby kommun har det aldrig funnits så många äldre. Vi har aldrig haft så få platser på särskilt boende. Vi har aldrig haft så kort kö. Kommunen har aldrig betalat så lite i betalningsansvar till landstinget, vilket vi får göra om kommunen inte klarar av att ta hem sina sjuka från sjukhuset i tid.

Förklaringarna är flera. Våra äldre är friskare. Det synes till och med vara så att antalet dementa inte ökar längre. De äldres bostäder har blivit bättre. Hemtjänsten kommer vid behov även på natten. Satsningen på Trygg hemgång blev en fullträff. Övriga åtgärder i i förebyggande syfte, exempelvis sjukgymnastik, gör nytta.

En viktig del är kommunens trygghetsboenden. Inom kort kan kommunen erbjuda trygghetsboende även i Kallinge.

Mitt intryck är att våra äldre helst vill bo i ett helt ordinärt boende. Trygghetsboendena är det näst bästa alternativet. I sista hand kommer det särskilda boendet, eller Vård- och omsorgsboende som det numera heter.

Eringsboda före detta församling är ett exempel. Här finns 16 personer över 90 år. En enda av dessa bor på trygghetsboende. Sex personer bor i hyreslägenhet. Nio bor kvar i villan! Möjligen skall en person på demensboende räknas till bygden.

De äldre känner en extra trygghet, om de vet att hjälp finns, om och när den behövs. Valfriheten är värdefull. Man vill helst inte bli bedömd.

I flera kommuner inför man därför en så kallad boendegaranti. Har man nått en given ålder, så skall man garanteras plats, när man så vill. Kommunen skall inte bedöma behovet.

I Tingsryd inför man nu denna garanti, för personer 90 år fyllda. Garantin gäller för särskilt boende. I andra kommuner gäller garantin för trygghetsboende, då oftast vid en lägre ålder.

Måhända kan byggnation i kommunal regi vara den bästa lösningen för många. Det förunderliga är att Ronnebyhus måste räkna med en ränta på kringsvid sju procent. I kommunala kalkyler är räntan ungefär två procent.

Jag föreslår:
att Ronneby kommun inför en boendegaranti till trygghetsboende för personer, som fyllt 85 år.

Ronneby 2018-07-22

Sune Håkansson
Ronnebypartiet

--------------------------------------------------------------------------------

MOTION till Ronneby Kommunfullmäktige 18-05-01 UPP

Angående ägande av äldreboende m.m.

För ett antal år sedan överfördes en del fastigheter från kommunen till det av kommunen ägda AB Ronnebyhus.

Idag märker vi att det inte alltid är optimalt att kommunen äger via sitt aktiebolag. Dels synes det ta längre tid att fatta beslut, detta då avtal mellan exempelvis Äldreförvaltningen och Ronnebyhus skall godkännas av kommunfullmäktige. Dels måste Ronnebyhus tillämpa ett högre avkastningskrav än vad kommunen gör.

Ronnebyhus har i nuläget ett avkastningskrav på fyra procent PLUS en riskpremie på lägst två procent, summa lägst sex procent.

Kommunens avkastningskrav är internräntan, under senare år lägre än två procent.
Därav följer att det för en förvaltning, eller en nämnd, inte är ointressant vem, som är ägare till en fastighet.

Jag föreslår:
att det görs en utvärdering av att kommunen äger verksamhetslokaler via ett kommunalt bolag.

Ronneby 2018-05-01
Sune Håkansson
Ronnebypartiet

--------------------------------------------------------------------------------

KONTAKTFORMULÄR

ekonomi@ronnebypartiet.se

Framtiden

Blekinges befolkning minskar

Den föränderliga äldreomsorgen

Den svåra rättvisan

Kommunerna efter Corona

Befolkningsutvecklingen i Ronnebys tidigare församlingar

Dags för boendegaranti

Angående ägande av äldreboende m.m.

Kontakta oss

Följ oss på Facebook