Ronnebypartiets styrelse

Rp´s styrelse består av fem ledamöter och en suppleant.

Styrelsen väljs på årsmötet som vanligtvis hålls under mars månad årligen.

Som medlem i Ronnebypartiet har man full rätt att yttra sig i alla frågor och styrelsen tar stor hänsyn till enskilda medlemmars åsikter.

Styrelsen sammanträder i samband med gruppmötena som sker onsdagar före sista torsdagen i varje månad då det är fullmäktigemöten.

Extra styrelsemöten kan förekomma 

Sune Håkansson, kassör

STYRELSEPOSTER

 

Peter Lindström, ordförande


Stefan Jönsson, vice ordförande


Berth-Anders Svensson, sekreterare


Sune Håkansson, kassör


Rolf Loberg, ledamot

 

Viktor Pettersson, suppleant

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

BLEKINGE POSTEN 2020-12-17                                  Meny

De pendlande blekingarna

”Varför vill inpendlarna inte bo i vår kommun?” Kringsvid så frågar sig kommunalrådet i Olofström. De flesta kommuner ser det som positivt att få ett högre befolkningstal. Fler invånare medför högre skatteintäkter. Vissa kostnader blir inte högre för att man är fler invånare. Oftast behöver man exempelvis inte ha fler politiker, ej heller större idrottsanläggningar.

För Blekinges kommuner finns i tre fall brist på arbetstillfällen. Den ena lösningen är utpendling. På kort sikt finns den andra lösningen: Arbetslöshet. Den visar sig också som låg förvärvsintensitet, dvs en låg andel som har arbete.

På lite längre sikt torde folk inte vilja pendla för långt. Under 1960-talet var det ett problem att brist på jobb tvingade till utflyttning. Numera klagar politiker i Norrlands inlandskommuner att så många flyttar, trots att det finns jobb.

För vissa yrkesgrupper synes det vara så att man vill pendla ”lite”. I min ungdom bodde lärarna på gångavstånd till skolan. Så vill man ogärna bo idag. Då blir man aldrig helt fri. Ungefär likadant synes det vara för en del kommunala chefer, poliser, etc.

Tabellen: Plustecken för nettopendlingen innebär att fler pendlar in i kommunen än ut från kommunen.


Kommun         Nettopendling           Förvärvsintensitet

Karlskrona            +  977                              79 %        

Ronneby                 -1231                                  76 %        

Karlshamn              -   977                               79 %        

Olofström             +1554                               77 %        

Sölvesborg            -1429                                 80 %        

Blekinge               -1306                                 78 %             


Jag tror inte att man i Sölvesborg ser utpendlingen som något problem Man inriktar sig på att göra kommunen trevlig att bo i. Att invånarna jobbar i Olofström och Kristianstad är inte negativt.

I Ronneby läggs stora resurser på att locka till sig arbetstillfällen. Resultatet är inte alltför lyckat. Antalet sjönk något i den senaste redovisningen från SCB.

Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

2021-01-02                                                                   Meny

Vem skall betala för olönsamma investeringar?


Det händer att en kommun gör olönsamma investeringar. Ibland sker det medvetet. Frågan blir stundom: Vem skall betala? Två exempel från Ronneby kommun kan exemplifiera.


Miljöteknik har hand om IT och bredband. I samband med delårsbokslutet talar bolagsstyrelsen om att det behövs nedskrivningar med 22 miljoner kronor. Innebörden är att de förväntade förlusterna i de relevanta investeringarna är just 22 miljoner kronor.


Redan när året började hade affärsområdet ett negativt eget kapital på 20 miljoner. Prognosen talar om att detta kommer att växa till 36 miljoner.


Hade bredbandet legat i eget bolag, hade det blivit konkurs.


Vad göra? Ett sätt är att kommunen av skattemedel tillskjuter miljonerna. Det vill inte kommunstyrelsen. Miljöteknik kan klara det själva. Andra affärsområden går bra. Elnätet har uppsparade reserver på 100 miljoner kronor.


Möjligen minns jag fel. Jag tror inte att Miljöteknik har redovisat de tänkta effekterna. Det är nu, som de riktigt olönsamma investeringarna skall göras. De återstående investeringarna kommer att kosta mycket mer än anslutningsavgifterna. Jag menar att Miljöteknik bör redovisa de återstående investeringsutgifterna, och det behövliga nedskrivningsbehovet, så att kommunfullmäktige får yttra sig.


Ronnebyhus


Ronnebyhus har ägardirektiv om att öka antalet lägenheter i de mindre tätorterna med 40, före nästa års slut. Prognosen är att det i stället blir minus 11, då det skall rivas en del i Hallabro.


I ett styrelseprotokoll antyder styrelsen dock att man avser att fråga kommunfullmäktige: Skall vi verkligen bygga i Hallabro? Det är olönsamt! Gissningsvis ser kalkylen för fem lägenheter ut enligt: Investering 10 miljoner kronor. Saluvärde 6 miljoner kronor. Nedskrivningsbehov 4 miljoner kronor.


Ronnebyhus har sålt lägenheter, det finns ett par hundra miljoner kronor i egna reserver. Det antyder att Ronnebyhus konsekvent har gnällt, i många år. Man har, i det tysta, byggt upp reserver. Gör man likadant i Hallabro?


Det bedrövliga är likväl: Varför har styrelsen i Ronnebyhus inte ens försökt att följa kommunfullmäktiges direktiv om 40 lägenheter?


Sune Håkansson

Ronnebypartiet

-----------------------------------------------------------------------------------------------------


Nyåret 2021                                                                                  Meny

Nyårsbrev från läktaren


År 2021 har börjat. Det är inte långt kvar till valåret 2022. Till stora delar är det svårt att göra prognoser för de närmaste åren. Vad händer med Corona? Hur drabbas kommuner och regioner? Hur stor del av kostnaderna tar staten?


När man försöker bedöma Region Blekinge så vet vi att ekonomin är urusel, sämre än i alla kommunerna. Förklaringen är pensionsskulden. Region Blekinge har, precis som andra regioner, sparat på tok för lite i ladorna. Pensionsåtagandena finns, från tidigare års verksamheter. Framtidens skattebetalare får stå för notan.


Den stora skulden torde likväl vara de långa vårdköerna, som har vuxit under Corona-tiden. Många operationer behöver göras, många undersökningar behöver göras. Det kommer att ta sin tid att komma ifatt. Det finns inte personal nog. Personalen har därtill, om dom vill, en massa övertid, som kan omvandlas till fritid.


OM inte staten höjer sina bidrag rejält, återstår endast alternativet skattehöjning.


Kommunerna


Att rangordna länets kommuner är inte lätt. Det största problemet är att värdera de kommunala bolagen. De kan vara guldägg, dvs. de skulle kunna säljas till långt mer än bokfört värde. Alternativt kan de vara ”lik i lasten”.


Genomgående gäller att kommunerna, trots glädjebudgetar, räknar med dåliga resultat för åren framöver. Man räknar med någon futtig miljon i resultat, samtidigt som man planerar för stora investeringar. Man gör avskrivningar i relation till de, i dagens penningvärde mycket låga anskaffningskostnaderna. Gör man avskrivningar med en miljon kronor på en byggnad, som kostade 25 miljoner att bygga för 25 år sedan, räcker avskrivningarna bara till några en liten bod.


I bedömningen av en kommun bör man ta hänsyn till befolkningsutveckling, arbetsmarknad, pendling, lån m.m. Jag försöker göra en sammanvägning.


Varningsflagg hissar jag för Karlskrona kommun. Man har inte mycket samlat i ladorna. Befolkningsutvecklingen är bedrövlig, när jämförelser görs med exempelvis Kalmar och Växjö.


Förvisso ser det illa ut också för Ronneby. De årliga överskotten är försumbara. Befolkningstalet är på väg ner. Arbetslösheten är hög, trots stor utpendling. Medelinkomsten är lägst i länet.


Karlshamn har hyfsat med reserver. Man har höjt skatten, vilket i sammanhanget kan ses som positivt. De andra kommunerna i länet kommer att tvingas följa efter, såvida inte staten rejält höjer statsbidragen.


Olofström har problemet att folk inte verkar vilja bo där. I årtionden har arbetskraften valt att pendla in i kommunen. Sannolikt har kommunen bolag med stora övervärden. På den positiva sidan finns också ett väl utvecklat kulturliv, förvisso just nu nedsläckt.


Men bedömning är att Sölvesborg är den kommun i länet, som är bäst rustad för att möta framtiden!


Politik


Att försöka spå valutgången är lite väl tidigt. Här poängteras bara att det kan svänga relativt snabbt. År 2003 blev Liberalerna stora i Olofström, 11 mandat. Nu har man inte ett enda! I Olofström är Centern stora, 7 mandat mot 4 år 2003. Rolf Jönsson har rönt uppskattning för sina insatser. Röstetalet i kommunvalet är nära nog dubbelt jämfört med riksdagsvalet. I Ronneby har Centern gått den motsatta vägen, från 7 till 4 mandat.


Liberalerna hat gått tillbaka överallt i länet. Opinionssiffrorna på riksnivå torde sprida oro bland de lokala politikerna,


Sverigedemokraterna fanns knappast vid 2003 års val. Nu är man näst största parti i Olofström, Ronneby och Sölvesborg. Det nya är att det inte alltid är så att Sd ger sitt stöd till de borgerliga partierna. Moderaterna i Sölvesborg var de första att gå motsatt håll, man samarbetar öppet med Sd. Nu synes samma sak hända i Karlshamn. I Ronneby synes hela alliansen vara på denna väg.


Sune Håkansson


-----------------------------------------------------------------------------------------------------


SYDÖSTRAN 2021-02-02                                                                         Meny

Ronnebys äldreomsorg


Det håller på att hända en del inom äldreomsorgen i Ronneby. Det kan bli nya regler för städningen inom hemtjänsten. Nu gäller huvudregeln att städning erhålles var fjortonde dag. Dock får man ingen fönsterputsning. De nya reglerna ger fönsterputsning två gånger om året ”om så behövs”. Men då slopas den normala städningen, helt eller delvis. En månad utan städning anses rimligt, synes det.


För de av våra äldre, som bara behöver hjälp med städning, är de privata alternativen billigare. Undantaget kan vara de rikaste, i kombination med en låg pension. De har gratis hemtjänst, som ”kompensation” för att det inte får bostadstillägg.


Intressantare är att en privat aktör vill bygga om Ålycke i Johannishus till trygghetsboende. En sådan ombyggnad är inte intressant, menade ägaren Ronnebyhus redan för flera år sedan. Planlösningen är fel, etc. Det framgår inte om aktören också vill driva verksamheten, ha hand om uthyrning, osv. Den private aktören kan mycket väl ha rätt. Dom kan vara effektivare än Ronnebyhus, ha ett lägre förräntningskrav, etc. Problemet kan vara att komma överens med Ronnebyhus om priset. Det kan vara rimligt att kommunledningen tar hand om affären. Fler lägenheter i trygghetsboenden behövs, och det är oftast en synnerligen lönsam affär för kommunen. Viktigast är likväl att våra äldre ofta ser det som en tilltalande lösning. I Johannishus finns en välskött lanthandel och ett trygghetsboende ger möjligheter även för utomboende att få tillgång till kulturella aktiviteter och matservering.


Låt Ronnebyhus bygga ett nytt Vård- och omsorgsboende i Johannishus, menar en del. ”Låt vem som helst bygga, men inte Ronnebyhus”, blev reaktionen från en ledamot i Vård- och omsorgsnämnden. Just i fallet Ålycke har man inte varit överens. Ronnebyhus har nära nog struntat i underhållet, samtidigt som hyran upplevs som orimligt hög.


Nu vill en privat aktör bygga, och äga, ett boende med 40 lägenheter, som kommunen sedan skall driva. Fördelar kan finnas, men det finns frågetecken. 40 platser är för lite för en rationell drift. Om Gamla Listerby kommun räknas som upptagningsområde blir underlaget än mindre, ca 30. Det kan ifrågasättas om de äldre utåt Kuggeboda eller Leråkra ser Johannishus som ”sitt” samhälle. Ronneby kan vara mer lockande. Därav följer att en lokalisering till Listerby kan vara fördelaktigare.


Än viktigare är att kommunen just hu har ett rejält överskott på platser på vård- och omsorgsboende. Med hänsyn till de våldsamma investeringar, som är på gång i kommunen, torde fler satsningar få anstå några år.


Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

BLEKINGE POSTEN 2021-02-04

Dåliga kommunala affärer

Det är inte olagligt för en kommun att göra dåliga affärer. Så sade Ronnebys kommunalråd Roger Fredriksson i fullmäktige. Så är det. Men, när är det försvarligt för en kommun att göra dåliga affärer? Två exempel skall analyseras.

Ronneby, liksom Karlshamn, har principen att alla hushåll skall erbjudas bredband, via fiber. I Ronneby är anslutningsavgiften ca 20 000 kronor.

I tätorterna är det affärsmässigt att göra så. Problemet är glesbygden, definierad som byarna utanför tätorterna. Ca 1000 hushåll vill ha bredband. De beräknade förlusterna angavs av kommunalrådet till 135 miljoner kronor. Mina beräkningar är 200-300 miljoner kronor.

En del av hushållen, kanske 500 av de 1000, ger ”måttliga” förluster, säg 40 000 kronor per hushåll, sammanlagt 20 miljoner kronor. Det är hushåll nära tätorterna, i större byar, etc.

Problemet är de dyraste 500 hushållen. Där är den kommunala subventionen 230 000 kronor per hushåll, enligt kommunalrådets beräkningar. Mina bräkningar hamnar på 360 000 – 560 000 kronor per hushåll.

Är detta rimligt?

Alternativet är att låta bredbandet komma genom luften, något sämre, men utan kommunala bidrag.

Omformulerat: Om kommunen vill ge folket i glesbygden bättre levnadsvillkor till en kostnad av 115 – 280 miljoner kronor, är bredband via fiber det bästa sättet? Eller är bättre mat till de äldre, bättre hemtjänst, mer färdtjänst, etc. bättre alternativ?

115 miljoner motsvarar en skattehöjning med 50 öre under fyra år.


Bostäder

Ronnebyhus har uppdraget att bygga minst 40 lägenheter i de mindre tätorterna. Har kommunfullmäktige tänkt på konsekvenserna frågar bolagets styrelse, som består av ledamöter från olika partier. Konsekvensen blir en förlust på mer än en miljon kronor per lägenhet, någon måste tillskjuta 42 miljoner kronor.

Ronnebyhus har byggt tio lägenheter i Bräkne-Hoby. Trots en något subventionerad hyra, är fortfarande två outhyrda. I synnerhet i Backaryd, Hallabro och Eringsboda blir förlusterna stora om man bygger. I Johannishus-Listerby blir de mer hanterbara.

Under åren 2015-2020 har skogsbygdens befolkningstal varit stabila, under något år stigande. Detta är en konsekvens av flyktingströmmen. När det blev fullt i centralortens lägenheter, tvingades en del välja de mindre tätorterna. Nu har befolkningstalet börjat falla.

Den principiella frågan är: Var vill folk bo? Saxemara, Kuggeboda, etc. kan vara mer lockande än skogsbygden? Där behövs sannolikt endast marginella kommunala subventioner.


Sune Håkansson


-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

BLEKINGE LÄNS TIDNING 2021-02-22

Var ska det byggas? (Läs även debattinlägget i BLT och  på Ronnebypartiets facebooksida)

Min uppfattning är att det just nu är trenden att man vill bo inom högst en mil från havet. Det är här, som kommunerna bör eftersträva att ha byggklara tomter, skriver Sune Håkansson.
Blekinges befolkningstal sjönk förra året. Det var inte enligt politikernas prognoser. Frågan är: berodde detta i någon mån på corona? Eller var det tvärtom: pandemin medförde att folk, som tänkte och ville flytta från länet har fått vänta?
Exempelvis är arbetslösheten i länet hög, i synnerhet bland de unga. En del kommuner tänker minska antalet anställda, kronorna räcker inte.
I exempelvis Ronneby är bostadsbyggandet just nu högre än på länge. Många lägenheter kommer att bli färdigställda i år, mestadels relativt centralt. Vad händer då?
Flyktingkrisen gav kringsvid 2 000 inflyttare. Då blev allt uthyrt, överallt. Till en del visade det sig i en ökad befolkning även i skogsbygden.
Vad händer nu? Vi vet att SD, med ett allt starkare stöd från M, L och KD, vill minska invandringen. Min tro är att Ronneby får ett lägre befolkningstal framöver.
Att Blekinge har fem kommuner försvårar prognoserna. Byggs det 100 bostäder i Nättraby, påverkas sannolikt efterfrågan i Listerby. Den ena kommunen påverkas av den andra kommunens beslut.
Mycket går i trender. Min uppfattning är att det just nu är trenden att man vill bo inom högst en mil från havet. Det är här, som kommunerna bör eftersträva att ha byggklara tomter. Här behövs inga subventioner.
”Frågorna blir flera. Varför lägenheter? Varför det kommunala bolaget? Varför inte ge alla, som bygger en bostad i området en miljon kronor?”
Det går förvisso att låta kommunens bostadsbolag bygga i exempelvis Hallabro. Ronnebyhus bedömer att den nödvändiga subventionen är i storleksordningen en miljon kronor per lägenhet. Då kan hyran hållas på en sådan nivå att de kan hyras ut.
Frågorna blir flera. Varför lägenheter? Varför det kommunala bolaget? Varför inte ge alla, som bygger en bostad i området en miljon kronor?
Tanken är god. Hela kommunen skall leva. Likväl: är det värt en miljon kronor om ett par personer flyttar ett par mil norrut? Måhända lyckas man värva över någon person från Tingsryd. Är det något att skryta med? Risken är lika stor att man lyckas få en inflyttare från Belganet.
Den presumtive inflyttaren blir förhoppningsvis vinnare, subventionen på en miljon gör någon nytta. Förlorare blir de, som redan äger uthyrningsobjekt. De tvingas sänka sina hyror för att få uthyrt.

Mitt intryck är därtill att de äldre väljer att bo kvar i sina villor allt längre. Den bättre tillgängligheten möjliggör detta, ofta med hjälp av kommunens hemtjänst.
Vill kommunen ha störst nytta av varje satsad krona i glesbygden torde en än större satsning på hemtjänst vara ett effektivt sätt. Likaså ett extra ”glesbygdsstöd” för kulturarrangemang. Ett lite högre bidrag till butiker, så att de kan ha längre öppettider, efterfrågas också.


Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

BLEKINGE POSTEN 2021-02-11

Nu har avvecklingen börjat ute i byarna - hur blir det 2031? (Blekinge Postens rubrik)

2031 (Se även debattinlägget i BP på Ronnebypartiet Facebooksida) 

Vi ”halvgamla” har fått uppleva en snabb utveckling. De första telefonsamtalen, som jag minns, kopplades av en telefonist. Rikssamtalen till släkten i Stockholm var dyra. Att ringa till släkten i Amerika var inte att tänka på. Numera kan man vara ute i skogen och ringa både till Amerika och Australien.

I min tidiga barndom var det inte många i församlingen, som hade bil. Under mina första år som bilägare hände det att man fick motorstopp eller punktering. Numera är bilarna mer driftsäkra.

Bostäderna var ofta omoderna. På sin höjd fanns det vatten in till köket. ”Det är nödvändigt att se till att hela kommunen blir elektrifierad”, påpekade en kommunalman inför bildandet av Tvings kommun i början på 1950-talet.

”Vad är din åsikt om befolkningsminskningen i Blekinge”? Frågan ställdes till Sven Edvin Salje av konung Gustav VI Adolf när denne gjorde sin eriksgata 1954. Blekinges befolkning sjönk så sakteliga.

”Ers Majestät, en av orsakerna, men bara en, är att stenhuggerierna i östra skärgården och i Karlshamnstrakten försvinner”.

”Egendomligt, mycket egendomligt. I dagar har jag med länets ansvariga diskuterat befolkningssiffror och utkomstmöjligheter, men icke en enda gång har jag hört stenhuggarna nämnas”.

Så är det. En del verksamheter finns under något årtionde. Nu diskuteras postutdelningen och tidningsdistributionen på landsbygden. På 1950-talet fick vi i byarna kring Kolshult dagligen hämta tidningar och brev i affären, framåt eftermiddagen. Några reklamblad fanns knappast. Reklamen fanns som annonser i tidningarna.

Kring 1960 började brevbärarna köra fram till fastigheterna ute i byarna. Under 1970-talet kom tidningsutdelningen i gryningen.


Vad har hänt 2031

Nu har avvecklingen börjat ute i byarna. Tidningen kommer inte. När den kommer är den mycket tunnare än förr. De flesta annonserna har försvunnit. Trots presstödet har flera tidningar i landet problem. Presstödet är ofta större än prenumerationsintäkterna. Allt fler väljer att bara ha tidningen på nätet, eller ingen tidning alls. Problemet är störst för de äldsta.

Postutdelningen börjar ske endast varannan dag. Det gör inte så mycket. Om räkningarna kommer en dag senare kan kvitta. Utdelning en gång i veckan kan räcka. Det riktigt negativa är att brevbärarna förr ofta var den viktiga kontakten med omvärlden. Den försvinner nu.

Nästa krisbransch kan bli kyrkan. Dagens massmedia talar om personalminskningar, till och med om stängda kyrkor. Jag misstänker att detta bara är början.

Samtidigt finns uppenbara behov av expansion inom andra delar av den offentliga verksamheten. Sjukvården är ett exempel. Polis och rättsväsende ett annat. I båda fallet finns problemen att först måste många utbildas, men först måste fler utbildare utbildas.

Frågan är hur betalningen skall ske. Höjda skatter är ett sätt. Neddragningar inom andra verksamheter är ett annat.


Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

BLEKINGE POSTEN 2021-02-25

DAGS FÖR MER INSYN 

Coronapandemin har minskat insynen i kommunpolitiken. En förklaring är att det i flera kommuner är svårt att på nätet följa exempelvis debatterna i kommunfullmäktige. Det verkar vara nära nog omöjligt att genomföra digitala sammanträden med femtiotalet medverkande. Varken ljud eller bild går fram. Därtill kommer att politikerna synes vara obekväma med situationen. Därför blir det inga debatter att tala om. Förvisso är det också så att man försöker vänta ut pandemin. Man tar ogärna upp stora ärenden, om man kan låta bli. Därpå är det svårt att klaga, även om man blir besviken varje gång det kommer nya, förlängda restriktioner.

Stundom har man inga sammanträden alls. Kommunala pensionärsrådet i Ronneby har inte haft något sammanträde under det senaste året. Pensionärsrådet är mest till för informationsutbyte mellan pensionärsorganisationerna och kommunen. Likväl brukar pensionärerna få möjlighet att uttala sina uppfattningar, i synnerhet om äldreomsorgen. Nu ser vi inga kommentarer till att pensionärerna ger kommunens boenden ett sämre betyg än någonsin.

Nu vet vi inte varför betyget har blivit lägre. En möjlig förklaring är att dagens äldre har helt andra krav än vad man hade för något år sedan. Att så många söker det privata alternativet borde likväl stämma till eftertanke.

Pandemin har också medfört att de politiska partierna har sänkt sina aktiviteter. Återigen, åtminstone de äldre politikerna känner sig inte bekväma med situationen.

Den nya tekniken innebär att politikerna skall kunna klara sig utan papper. Allt finns på nätet. Därigenom öppnas också helt andra möjligheter att ge allmänheten insyn. Politikerna i en nämnd får tillgång till handlingarna en vecka före sammanträdet. Där finns i normalfallet också förslag till beslut. Nämndsledamoten har rätt att sprida informationen, såvida det inte pålagts sekretess.

Allmänheten har, såvitt jag vet, inte i någon av länets kommuner, tillgång till handlingarna förrän efter protokolljusteringen. Detsamma gäller i flertalet kommuner också för massmedia. Vill någon påverka utfallet i ett ärende, måste man ha kontakter in i det politiska systemet. Så behöver det inte vara. ”Allt” kan, och bör, finnas på nätet.

Då blir det också lättare att läsa protokollen. ”Den finansiella rapporten är utsänd och föredrages. Styrelsen lägger rapporten till handlingarna.” Ungefär så står det i ett protokoll. Helt oläsligt för kommuninvånarna, ty den finansiella rapporten finns inte med i protokollet.

Det finns ett stort utrymme för förbättringar.


Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

BLEKINGE POSTEN 2021-03-04


STATISTIKEN GER OSS SENASTE NYTT 

NYTT FRÅN SCB

Scb publicerar fortlöpande massor av statistik. Här redovisas en del av det, som finns på nätet just nu för länets kommuner. En del siffror är för 2018 eller 2019.


                                      Karlshamn    Karlskrona    Olofström    Ronneby    Sölvesborg  

Befolkningsändr. 2019          - 71              -107             -115           -261             +4        

Andel av befolkning 65+         25%              22%                 26%             25%             26%    

Andel utlandsfödda                15%              13%              25%           18%            12%    

Pris, hus, tusen kronor        1790             2390               969          1502           1749       

Medelinkomst                   27000            27500             26000         25200           27200       

Andel sysselsatta,                 79%              79%              78%             76%            81%    


Att Blekinges befolkningstal sjönk med 550 är alarmerande. Endast ett par län norrut visar också minus.

Minskningen i Karlskrona mest anmärkningsvärd. För de näraliggande residensstäderna var siffrorna

Kalmar +564,

Kristianstad +470

och Växjö +730.


Enligt de egna planerna skall Karlskrona växa till 100.000 invånarna, men  kommunledningen synes inte försöka få fram byggnadsplaner.


Befolkningsminskningen i länet beror till en stor del på att antalet döda var 303 fler än antalet födda. Nettoinflyttningen från utlandet var dock 250. Flyttar från länet gör mest de unga, vilket i sig är alarmerande. I Ronneby märks också att tidigare invandrare nu överger kommunen. Om Sd, med stöd från M, Kd och L, lyckas minska invandringen, kan det bli illa för vårt län.

121 kommuner minskar i befolkningsmängd. Mest är det kommuner, som trendmässigt har minskat.


Trender är svåra att bryta. Övertorneå minskar med 2 procent. Där är mer än 36 procent 65+. Födelsetalet är det lägsta någonsin.

Priserna på hus visar också utvecklingen i kommunen. Låga priser antyder gamla hus. Det finns inte många nybyggda hus i Olofström. Kommunpolitikerna skall nu undersöka varför folk inte vill bo där. Jobb finns i överflöd.


I Övertorneå är medelpriset på en villa 514.000 kronor. Efterfrågan är låg. I många avflyttningskommuner konstateras att ungdomen flyttar, trots att det finns jobb. Det är inte bara jobben, som bestämmer var man vill bo.


Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

BLEKINGE POSTEN 2021-03-11

Politikernas ekonomiska villkor


Hur är det att vara politiker? Svaret blir skiftande. Det beror på ”personliga förhållanden”.


Den första principen är att politikern inte skall förlora ekonomiskt på sitt uppdrag. Därav följer att man får ersättning för förlorad arbetsförtjänst när man sitter på sammanträden. Om sammanträdet är på ”fritid”, blir det endast arvodet, vanligen omkring 1000 kronor före skatt. Däri ingår ersättning för inläsning. Pensionärer har vanligen bara fritid.


Det går att lägga ner så mycket tid som helst på ett politiskt uppdrag. En del kommer helt oförberedda till sammanträdena, och yttrar sig aldrig. Då kan ersättningen anses hög. Andra lägger ner många timmar på inläsning, telefonsamtal, etc. Då blir timlönen låg.


Bättre betalt har ordförande och vice ordförande i olika nämnder. I Ronneby har ordföranden 20-32 procent av kommunalrådslönen, ca 14.000-23.000 kronor i månaden, ty kommunalrådet har 70.000 kronor. Vice ordf. har hälften därav. Arbetsbelastningen beror dels på vilken nämnd det är, dels på hur förvaltningschefen ”sköter sig”. Med en duktig förvaltningschef, som därtill har kringsvid samma uppfattning i aktuella frågor, är ersättningen god. Om förvaltningschefen är svag, på gränsen till att bli utköpt, blir det mer slitsamt för ordföranden. Svarta rubriker om förhållanden inom den kommunala verksamheten, torde kännas svårt även för de ledande politikerna.


En petitess är att jag själv valde att vara vice ordförande och lät en moderat vara ordförande under ett par år. Vi hade ungefär samma uppfattningar i aktuella frågor och jag ansåg det vara lättare intjänade pengar att vara lärare. Mitt politiska inflytande påverkades knappast.


Bra betalt har de ledande politikerna i Kommunstyrelsens arbetsutskott. De har 40 procent av kommunalrådslönen, dvs. 28.000 kronor per månad. De förutsätts också arbeta 40 procent med det politiska uppdraget. Mycket bra betalt för den, som är lågavlönad på det ”ordinarie” jobbet. Uselt, menar den som har ett högavlönat jobb. I något fall får det egna partiet betala mellanskillnaden. En vanlig ledamot i KSAU har inte heller något större politiskt ansvar, blir sällan uthängd i massmedia.


Avgångsvederlag


En politiker kan sparkas, av väljarna eller av sina egna. Hen kan också välja att gå själv. Helt lottlös blir hen inte, om detta sker före pensionsåldern.


I Ronneby kan de ledande politikerna få ”omställningsstöd”. Liknande regler gäller för riksdagsmän och regeringsledamöter. Hen skall hinna söka jobb, måhända omskola sig. Någon avräkning behöver oftast inte ske mot andra inkomster under det första året. Ett kommunalråd i en kommun gick av egen vilja, återtog sitt gamla jobb, fick ersättningen. Göran Persson och Fredrik Reinfeldt tjänade miljonbelopp och slapp avräkningen genom att låta inkomsterna hamna i egna bolag. Andra har jobbat gratis i familjeföretaget.


Rogers fallskärm en miljon


Reglerna är inte helt entydiga. Mina beräkningar säger att om vårt kommunalråd Roger Fredriksson avgår, oberoende av skäl, skulle han kunna kvittera ut något en miljon kronor.


Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                        Meny

                                                        2021-03-09

Till

Kommunfullmäktige

Ronneby 

                       MOTION


Angående vård av unga dementa


Ungefär hälften av platserna på Vård- och omsorgsboendena i vår kommun är demensplatser. Antalet har varit relativt stabilt under de senaste årtiondena. Platsantalet för icke-dementa har sjunkit över tid.


Demenssjukdomen kallas ibland för De anhörigas sjukdom. De närstående får ofta ta ett mycket stort ansvar.


Åldersspridningen på kommunens demensavdelningar är ofta mycket stor, i intervallet 65-100 år. Vården synes i huvudsak vara av palliativ art.


Det synes finnas möjligheter att rejält höja livskvalitén för de unga dementa genom att ge dem en mer relevant vård.


All demensvård är resurskrävande. Vård av unga dementa kan kallas för specialistvård. Vård av unga dementa kan sålunda medföra att kvalificerade arbetstillfällen skapas i kommunen. Effektiv vård torde kräva viss stordrift, varför samverkan mellan länets kommuner torde vara nödvändig.


Vi föreslår att Vård- och omsorgsnämnden undersöker förutsättningarna för att i vår kommun ha ett demensboende med inriktning på unga brukare.


Anna Carlbrandt                          Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

BLEKINGE POSTEN 2021-03-18

Vilken beslutsväg är bäst?


Det är förvisso inte ovanligt att det finns missnöje med de tjänster, som utförs av staten, regionerna eller kommunerna. För tillfället diskuteras exempelvis äldreomsorgen och primärvården. Pensionärsorganisationerna föreslår att en bättre samordning bör ske. Antingen skall kommunerna ta över primärvården, eller skall regionerna ta över de äldres vård och omsorg.


Ett dilemma är att det torde bli gränsdragningsproblem hur man än gör. Skall regionerna ta över alla vård- och omsorgsboenden? Hela hemtjänsten? Trygghetsboendena? Fixarlagen?


Hur bra äldreboendena fungerar varierar mellan kommunerna, förvisso också inom en kommun. Att privata aktörer kan ta sig in på marknaden är ett tecken på att den kommunala vården inte fungerar helt bra.


Min gissning är att om region Blekinge tar över, kommer strukturomvandlingen att gå något snabbare. De minsta äldreboendena är dyrare i drift. I vårt län är det svårt att hänvisa till avstånd. För de äldre torde ett bra boende vara viktigare än dess placering. Idag har de minsta boendena i Ronneby kommun 10-15 lägenheter. Då är det svårt att erbjuda de anställda bra arbetstider.


För demensvården är problemet att den i huvudsak är inriktad på vård i livets slutskede, så kallad palliativ vård. Samtidigt gäller att den finns några tiotal personer i varje kommun som drabbas riktigt unga, kanske i 60-årsåldern. För dessa rör det sig om vård i 20-30 år. På de vanliga äldreboendena är den genomsnittliga vårdtiden 2-3 år. Det är tveksamt om det är rimligt att vårda 60-åringar tillsammans med 95-åringar.


Corona


Dagens problem för kommunpolitikerna är hur det senaste årets omsvängning i de äldres beteende skall tolkas. Olofströms kommun är ett exempel. Där fanns det tidigare en lång kö till äldreboendena, väntetiden var mer än ett halvt år. Nu finns massvis med lediga lägenheter. I Ronneby kommun är det likadant. Där finns lediga lägenheter på alla boenden. Att det finns lediga lägenheter även på trygghetsboendet Backen i Backaryd ger frågan: Vill de äldre över huvud taget flytta?


Alla partier förespråkar valfrihet, i den meningen att våra äldre så mycket som möjligt skall kunna välja bostad. Vänsterpartiet i Ronneby vill återskapa de så kallade fixarlagen. De skall kunna hjälpa till med ”småsaker”, utöver det som hemtjänsten kan erbjuda. Gräsklippning torde vara ett exempel.


Argumentet mot fixarlagen var att de tjänster, som de utförde, kunde utföras ”på marknaden”. Förvisso är det så. Vanligen finns det ungdomar, eller unga pensionärer, tillgängliga. Det ena utesluter inte det andra. Kommunen kan låta ungdomar, eller veteranpoolen, ingå i fixarlaget.


Kvar står huvudfrågan: Är det Corona, som så mycket har ändrat de äldres beteende? Om det är så, kommer beteendet att återgå till det tidigare, när Corona försvinner? Eller har man lärt sig: Man kan bo kvar i sitt ordinarie boende intill dödsdagen.


Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

BLEKINGE POSTEN 2021-03-25

Vårbrev feån läktaren

Att centerledaren Lööf så klart skulle öppna dörren för ett framtida samarbete med Socialdemokraterna togs, förefaller det, emot positivt bland länets centerpartister. Förklaringen kan vara att det samtidigt var ett klart avståndstagande från Sverigedemokraterna.


På kommunnivå i Blekinge har Centern ett splittrat uppträdande. I Karlskrona och Karlshamn är Centern i samarbete med S i ”regering”. I Karlskrona ges både ros och ris. Centermedlemmarna synes inte vara helt nöjda med att det inte byggs mer i, exempelvis, Holmsjö. ”Det finns inga färdiga planer”, säger kommunledningen. Så får man inte svara när man så länge har suttit i ledningen.


I Ronneby är Centern stödparti åt M. Visst märks missnöjet, medlemmarna märker inte något större inflytande. Att både M och L närmat sig SD upplevs som störande. Ronneby är extra intressant, ty ett än mer närmande till SD skulle kunna ge ett majoritetsstyre med SD + M + L + Kd + C. Frågetecknet är då: Accepterar C detta? Nej, torde bli svaret. Med lite framgång för SD kan det klara sig ändå om L och Kd klarar sig kvar. Men SD är redan mycket större än M, och torde kräva kommunalrådsposten.


SD:s stora problem i Ronneby är att man trots 25 procent av rösterna knappast kan visa på något inflytande. SD har hittills valt fullständig underkastelse gentemot M, vilket förvisso gett ilska i de egna leden. Höstens budgetbehandling blir den sista möjligheten att visa att man har en del egna förslag.


I Olofström är Centern det verkliga oppositionspartiet. Rolf Jönsson har skapat sig respekt även bland de styrande, i huvudsak S. Centern har dubbelt så många röster i kommunvalet än i riksdagsvalet.


I Sölvesborg lyckas SD och M vara överens, med länets första SD-kommunalråd. Resultatet synes inte skämmas för sig. Måhända är det kommunens geografiska läge som underlättar. Man har närhet till den skånska arbetsmarknaden. Blekingekommunerna i övrigt ser sjunkande befolkningstal, som oroar alla partier. Centern i Sölvesborg för en undanskymd tillvaro.


Det är tidigt att förutspå nästa års val till fullmäktigeförsamlingarna i länet. Likväl konstateras att SD förra gången fick avsevärt större andel röster i riksdagsvalet än i kommunalvalen. Högst nådde man i Häggatorp i Ronneby kommun, hela 40 procent. Opinionsmätningarna torde oroa exempelvis Miljöpartiet i Ronneby, som endast hade några tiotal röster till godo, spärren ligger på två procent av rösterna.


Vid förra valet fick S släppa makten i regionen, för första gången någonsin. Riktigt bra har det inte gått för den styrande alliansen. Varken C, L eller Kd är nöjda med Moderaternas ledning. Redan talas det om nya konstellationer efter nästa val.


Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------------------------


SYDÖSTRAN 2021-04-12                                                                         Meny

Förbättra äldreomsorgen genom hjälp i hemmen


Äldreomsorgen förändras fortlöpande. Det är inte helt lätt att göra jämförelser över tid. Skall man, försöka ange antalet platser på himmen, eller skall man försöka ange antalet boende? Förr gav det kringsvid samma resultat. Då var det mestadels kö, som kunde medföra en väntan på tre månader. Nu är det tvärtom, antalet lediga lägenheter motsvarar mer än tre månaders inflyttningar.


År 2001 fanns det 796 personer 85 år eller äldre. 2020 var antalet 987. Ökningen 24 procent.


År 2001 fanns 478 lägenheter på våra äldreboenden. Då ingick ca 30 korttidsboende. Det var vanligare förr att två makar bodde på tillsammans. Antalet boende är nu kringsvid 300, inklusive de korttidsboende. Minskningen är mer än 30 procent.


Antalet boende, i relation till antalet personer över 85 år, har trendmässigt sjunkit med ca fyra procent per år. En förklaring är den högre boendestandarden i det ordinarie boendet, en annan är att folk är friskare längre upp i åldrarna. Den kommunala hemtjänsten har förbättrats.


För de närmaste åren beräknas ökningen av antalet fyllda 85 år till ungefär fyra procent. Fortsätter trenderna kommer det inte att behövas några nya boenden i närtid! Socialdemokraternas förslag är att omvandla de 14 vård- och omsorgsplatserna på Backen till trygghetsboende, Rydell, vice ordförande i nämnden, menar att de, som nu bor på Backen, är så pigga att de kan bo kvar även om Backen blir trygghetsboende. Besparingen blir några miljoner kronor årligen.


Vänsterpartiet skriver: Många äldre kan bo kvar i det ordinära boendet om de får mer hjälp i det ordinära boendet. V föreslår att fixarlaget återinförs.


Våra äldre visar i praktisk handling att det är det ordinära boendet som föredras. De har därtill råd att bo kvar! De har också råd att betala för den extra hjälp, som de anser sig behöva.


Den styrande alliansen räknar annorlunda. Trots att det snart blir något tiotal lägenheter trygghetsboende färdiga på Kilen, talar man om ett Vård- och omsorgsboende i Hallabro. Först då kan man tänka sig att man avveckla Backen som Vård- och omsorgsboende.


Ålycke


För några år sedan var jag helt ensam om att driva teserna: Ålycke är för dyrt att rusta upp, Ålycke behövs inte. Plötsligt vände kommunalrådet. Kalkylerna visade att det skulle bli just så dyrt som jag tidigare hade sagt. Kommunens kalkyler hade vari glädjekalkyler. Hälften av platserna på Ålycke har nu avvecklats,


Nu vill alliansen, förvisso med stöd från andra partier, rusta upp Ålycke för sex miljoner kronor, kringsvid. Detta för att Ålycke skall kunna drivas i tre år till, varefter man vill ha ett nytt äldreboende i Johannishus. Kostnaderna i närtid motsvarar en hyreshöjning på tiotusen kronor i månaden per lägenhet. Detta när det finns ca 30 lediga lägenheter inom kommunens äldreomsorg. Vård- och omsorgsnämnden vill ta på sig hyreskostnader på sju miljoner kronor för att kunna driva Ålycke i tre år till med 14 lägenheter. Nog kan väl pengarna användas bättre!


Det behövs förbättringar inom kommunens äldreomsorg. Exempelvis är de äldre inte helt nöjda med maten. Målet måste vara att våra äldre skall kunna bo kvar längre i sitt ordinära boende. Nästa alternativ skall vara trygghetsboende.


Det är intressant att följa nämndens budgetbehandling. Nämnden utgick från att man skulle få 14 miljoner kronor i generellt statsbidrag. Det blev inte så. Pengarna kommer som riktade bidrag. Staten anger inom vilka områden pengarna får användas.


Då gör om internbudgeten. Man plockar bort pengar inom områden, där man räknar med att få bidrag! Man låtsas att man använder pengarna ”rätt”.


Det är synnerligen intressant att Christer Hallberg (S) valde att avstå från att delta i beslutet om internbudgeten. Budgeten är inte realistisk, menar han. Hallberg torde ha använt sig av den kunnigaste konsulten inom området som finns att tillgå inom kommunen.


Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

BLEKINGE POSTEN 2021-04-15

Indragningar av brandstationerna på landsbygden hotar tryggheten


Ronneby kommun har tre deltidsstationer, Hallabro, Bräkne-Hoby och Eringsboda. Eringsbodas och Hallabros hotas med nedläggning enligt en utredning som gjordes av Prosperos konsulter förra året.

Ronneby kommunbygderåd, med ordföranden Helena Carlberg Andersson i spetsen, har i en skrivelse framfört att besparingar skulle innebära en kraftig försämring för att kunna leva och verka på landsbygden. Företagsetableringar och därmed också befolkningsökningar riskerar då att utebli pga de risker det innebär med långa inställningstider vid brand och andra olyckor.

Exempel ur skrivelsen:
”Att i det tidiga och oftast kritiska skedet av en skogsbrand kunna täcka upp med deltidsbrandkårer och liknande måste vara en förutsättning för att kunna uppnå regeringens kommande lagförslag på att den kommunala räddningstjänsten ska kunna bedrivas på ett så likvärdigt, effektivt och säkert sätt som möjligt.”

Ronneby Kommunbygderåd uppmanar de styrande att se över alternativa lösningar för att uppnå regeringens kommande mål gällande räddningsinsatser utan att tumma på insatstid för en verksamhet som i första hand är tänkt att rädda liv. Vidare menas att invånare och företagare bör få känna sig trygga och säkra att kunna leva och etablera sig på landsbygden.

Bakgrunden är att Räddningstjänsten i östra Blekinge riskerar gå med underskott och ber om närmare en miljon kronor extra. De har sagt upp hyresavtalet för brandstationen i Eringsboda där de vill omförhandla hyran med Ronneby kommun, som äger stationen. Tillsammans med andra indragningar skulle det spara 3,3 miljoner kronor.

Samtidigt diskuteras om att slå ihop Östra- och Västra Räddningstjänsterna i Blekinge till ett enda förbund som givetvis skulle ge besparingar.
Roger Fredriksson (M), kommunstyrelsens ordförande i Ronneby, vill gå ännu längre och vidga blicken.

Jag håller med. Varför inte bilda ett gemensamt förbund för Blekinge, Kronoberg, Kalmar och Kristiandstad. De administrativa besparingarna skulle bli omfattande då det skulle bli betydligt färre arvoden att betala ut. Och i dessa internettider kan många av mötena ske digitalt.

Direktionen för Östra Räddningstjänsten haft ytterligare möte där utgångsläget inför besparingar och indragningar är i stort sett oförändrat.

Speciellt är att Räddningsförbundet har egen beslutsrätt. Men de vill ju samtidigt vara överens med sina medlemmar (Karlskrona och Ronneby), enligt direktionens ordförande Katarina Skantze (L).

Min slutsats är att det måste till ansträngningar så att de deltidsbrandkårer som finns idag förblir vad de är och, om inga medel skjut till, att besparingar kan göras inom den administrativa organisationen genom sammanslagningar, färre direktioner/styrelser och gemensamma upphandlingar.

Låt hela kommunen leva!

Peter Lindström, Ronnebypartiet och
ledamot Ronneby Kommunbygderåd

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

BLEKINGE POSTEN 2021-05-06

Kraftsamling BLEKINGE behövs mer än någonsin

SCB presenterar varje månad befolkningsutvecklingen i landets kommuner. Årets början har inte varit uppmuntrande för vårt län. Tvärtom. Befolkningsminskningen fortsätter i alla länets kommuner under årets två första månader. Den sammanlagda minskningen är 113 personer. För en kommun betyder varje person 50000 kronor i inkomstbortfall. Därtill förlorar landstinget 30000 kronor per individ och år. 10 miljoner kronor försvinner från länet i skattemedel, såvida inte trenden bryts. För mars och första delen av april synes det snarare vara tvärtom, åtminstone för Karlshamn och Ronneby. Befolkningstappet ökar.


Naturligtvis blir frågan: Hur har den pågående pandemin påverkat? Min bedömning är att den hittills har medfört att utflyttningen hållits igen. De, som läser vid universitet, har valt att bo kvar i Blekinge. Att Corona drabbat Stockholm hårt medför att det där nu finns bostäder för ett par tusen personer. I slutändan kommer det delvis att drabba Blekinge.


I vårt län har kommunerna Karlskrona och Karlshamn presenterat storstilade målsättningar för framtiden. I Karlskrona skall man vara 100.000 invånare, i Karlshamn 50.000. Något mer än målsättningar har det, hittills, inte blivit. Kommunerna har inte följt upp med planlagda bostadsområden, med utrymme för skolor etc. Vatten- och avloppsfrågorna är knappast lösta.


Det är dock först på lång sikt, som kommunerna räknar med att öka rejält. För de närmaste åren kalkylerar man med högst måttliga ökningar. Återigen: Verkligheten antyder minskningar.


Följden har blivit ett bostadsbyggande på låg nivå. På sitt sätt är problemet den olösta frågan: Vem skall bygga? Det är inte alltid lätt att få start på de storstilade projekten. Bostadsbolag redovisar förslag, men det visar sig att alltför få är så intresserade att de vill skriva kontrakt. Ett dilemma är att exempelvis Ronneby kommun har en underdimensionerad förvaltning för byggfrågor. Byggandet hålls igen då kommunen tar orimligt lång tid på sig för att ge nödvändiga tillstånd.


Varifrån skall befolkningsökningen komma? Blekingarna själva klarar det inte. Under de senaste åren har antalet döda varit ett par hundra fler än antalet födda.


Kvar står då inflyttning. Varifrån? Grannlänen torde inte ha mycket att erbjuda. Norrland har nog med sina problem. I en del bygder där är mer än hälften av invånarna pensionärer.


Kvar står invandring. Förvisso har där invandringen medfört att något tiotusental invånare i vårt län har utländsk bakgrund. Sverigedemokraternas starka ställning i länet antyder att det inte är den lösningen som eftersträvas. SD synes få ett allt starkare stöd från Moderaterna, synbarligen också från Liberalerna.


Till stor del torde önskningarna om fler kommuninvånare utmynna i ett inbördeskrig mellan länets kommuner. Karlskrona kommun kan komma att locka till sig något tusental invånare från Ronneby kommun, exempelvis. Än mer kan Olofström även fortsättningsvis märka att folk gärna har arbetsplatsen i Olofström, men man vill bo vid kusten i Sölvesborg och Karlshamn. Frågan är mer om dessa kommuner har lämplig tomtmark att erbjuda.


Statistiken visar att relativt många väljer att pensionera sig på Öland. Måhända kan Karlskrona kommun erbjuda alternativa bosättningsmöjligheter i sina kustområden.


Min bedömning är likväl: Att Blekinges kommuner slåss inbördes hjälper föga. En gemensam kraftsamling behövs, om inte tillbakagången skall fortsätta.


Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

Insändare i SYDÖSTRAN  2021-05.12

POLITIKEN I RONNEBY

Vid det senaste sammanträdet med fullmäktige i Ronneby yttrade kommunalrådet Fredriksson kringsvid: Tar vi som utgångspunkt att ”nu är det kris igen”, då tar vi inte ansvar för Ronneby.


Min tolkning är att kommunalrådet vill strypa oppositionen. Att uttala sig negativt om kommunens utveckling är osolidariskt. Negativa inlägg måste först komma från kommunalrådet. Exempelvis har kommunalrådet tagit initiativ till beslutet att sänka de årliga personalkostnaderna med 40 miljoner kronor per år, innebärande 80 färre kommunanställda.


Oppositionens uppgift är bland annat att poängtera befintliga problem. Det påverkar, enligt min mening, inte befolkningsutveckling, etc. negativt. Folk ser problemen. Däremot kan det bli en positiv utveckling om de styrande löser problemen. Men skall problemen lösas, måste de först identifieras och offentliggöras.


Just nu ser jag två allvarliga problem i Ronneby. Det första är den negativa befolkningsutvecklingen, som i sig kan vara svårast att åtgärda. Minus 261 under förra året. Minus under det första kvartalet i år. Vad värre är: Preliminära siffror för april antyder mer eller mindre ett ras.


En analys antyder än större problem. I åldrarna 30-34 år finns 1690 personer, i åldrarna 20-24 endast 1289 personer. Vad värre är: Av dessa är 734 män, 555 kvinnor. Födelsetalen har redan börjat sjunka. Det kan bli mycket värre.


Förvisso kan trender vändas. Men problemet med sjunkande befolkningstal finns i hela Blekinge och i omgivande kommuner. Måhända kan någon kommun lyckas vända utvecklingen, men då sker det på grannkommunernas bekostnad. Ronneby, med sin svaga arbetsmarknad, ligger knappast bäst till. Redan är utpendlingen, netto, större än 1000 personer. Arbetslösheten är besvärande. Karlskrona borde ha mycket enklare att nå en befolkningsökning.


Det är invandringen, som har räddat Blekinges befolkningstal under senare år. Högervridningen på riksplanet, med SD och M i ledningen, kan komma att påverka Blekinge negativt. Likväl: Villatomter i lämpliga lägen kan locka till inflyttning.


Jag menar att det behövs en samlad satsning på Blekinge och dess grannkommuner.


Ett delvis nytt problem är de dåliga resultaten i grundskolan. Under 2020 hade ynka 63 procent godkända betyg i alla ämnen. Det är alarmerande inför framtiden.


Sune Håkansson

Ronnebypartiet


-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

Befolkningsförändring  2021-05-12


Blekinge fortsätter att tappa


SEB:s redovisning av befolkningsutvecklingen under det första kvartalet är ingen munter läsning. Tre län i landet har ett sjunkande befolkningstal. Blekinge tappar mest. Alla kommunerna i vårt län har ett sjunkande befolkningstal. Alla kommunerna har ett negativt födelsenetto.


Jämförelse över tid är svåra att göra. I jämförelse med första kvartalet förra året är befolkningsminskningen dubbelt så stor. Jämför vi med det fjärde kvartalet är nedgången mindre.

Helt preliminära siffror för april antyder ett fortsatt tapp.


Kommun        Befolkningsförändring

Karlshamn                  -61

Karlskrona                 - 59

Olofström                   - 37

Ronneby                    - 36

Sölvesborg                 - 2   

BLEKINGE                 - 185


Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

Debattinlägg Blekinge Posten 2021-05-27

En person kan påverka mycket


Landets olika kommuner har haft helt olika utveckling. Varför, blir ofta frågan. Stundom finns förklaringar, som åtminstone är trovärdiga.


År 1968 hade Karlskrona 59436 invånare. Växjö var något mindre, 56004 invånare.


Vid det senaste årsskiftet hade Karlskrona 66515 invånare, en ökning med 12 procent sedan 1968. Växjö var nu klart större, 94859 invånare, en ökning med 69 procent.


Den enkla förklaringen kan vara så enkel som att Växjö på ett helt annat sätt har kunnat erbjuda utbildning på universitetsnivå. Utbildningen lockar till sig lärare och studenter, men ger också förutsättningar för företag som kräver kvalificerad arbetskraft. När en ort börjar växa ges direkt förutsättningar för ytterligare tillväxt. Ett högre antal invånare kräver fler bostäder, fler matställen, fler butiker.


Under 1960-talet fanns debatten: Det behövdes mer utbildning på universitetsnivå. Det behövdes en ledande enhet i sydöstra Sverige. Kalmar, Karlskrona eller Växjö var frågan.


Det blev som bekant Växjö. ”Skrönan” finns, och jag tror att den i högsta grad är sann. I Växjö fanns en man, den legendariske kommunpolitikerna Georg Lücklig, socialdemokrat. Legenden säger att Lücklig tog bil bort till Rune Johansson i Ljungby, riksdagsman och under en tid också minister. ”Nu är det så, att placeringen skall ske i Växjö. Annars är Du inte riksdagsman längre”. Budskapet från Lückligvar entydigt.


När Lücklig som pensionär bedrev en del studier vid U-filialen mötte jag honom ofta vid kaffebordet. Han ville gärna diskutera ekonomi.


Lücklig studerade bland annat Växjös nutidshistoria. Han kom en gång ihop sig med Lars-Olof Larsson, sedermera välkänd professor i historia. Larsson var inte nöjd med Lückligs beskrivning av händelseförloppet. Larsson hade en helt annan beskrivning av händelseförloppet.


”Hur vet Du det? Du var inte med, Det var jag”, påpekade Lücklig.


Därför kunde jag fråga Lücklig: Stämmer beskrivningen om hur universitetsutbildningen hamnade i Växjö?


Nja, riktigt så var det väl inte, blev svaret. Min tolkning var likväl: Jo, i huvudsak var det så.


Få politiker är så starka som Lücklig var. Blekinges dilemma är att någon så stark man inte har funnits i modern tid. Att Lücklig därtill förstod den högre utbildningen betydelse var viktig i sammanhanget.

Därtill kan läggas att i Blekinge finns mer av avundsjuka. En Bleking var föreslagen till en viktig post i Bryssel. Där hade hen kunnat göra stor nytta för länet. ”Det skall vi nog sätta stopp för”, talade hans partikamrater här i länet om för hen. Så blev det också. Att någon annan bleking skulle få hamna i Bryssel kunde man inte tåla.


Sune Håkansson

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

Insändare i SYDÖSTRAN  2021-06-01 och Debattinlägg Blekinge Posten 2021-06-03 

Södra Brunnsskogen - Rör inte naturreservatet


Ronneby kommun vill minska naturreservatet Södra Brunnsskogen till förmån för ett entreprenadföretag som vill nyttja det för sin verksamhet. Det ligger i närheten av Ronneby Brunnspark och är ett sammanhängande skogsområde med ädellövträd och äldre tallskog. Även golfbanan ligger inom reservatets gränser med flera värdefulla ädellövsmiljöer.


Det har sedan brunnsepokens dagar använts som strövområde och är ett mycket fint område för rekreation och friluftsliv, där flera föreningar bedriver verksamhet.


Här finns tre fornlämningar bestående av två stensättningar och ett röse men även ett omfattande system med stigar med trappor och långa och vällagda stenmurar som kulturspår i skogen.
Skogen är flerskiktad och liknar en orörd naturskog. Det finns också betesmarker som betas kontinuerligt för att hålla landskapet öppet och levande.


Enligt miljöbalken (7 kap. 7 §) får kommunen upphäva beslut om naturreservat endast om det finns synnerliga skäl, vilket innebär mycket starka skäl för att upphäva ett gällande beslut. Enligt förarbetena ska avsikten med ett beslut om naturreservat vara att skapa ett definitivt skydd och att endast undantagsvis göra avsteg från skyddet.


Är det synnerliga skäl att att göra avsteg från skyddet och ge ett företag tillgång till del av sådan mark för uppställning av entreprenadmaskiner?


Vilka miljökonsekvenser skulle det få?


Det kan antas medföra en miljöpåverkan med sådana maskiner intill ett naturkänsligt område med ett rikt djur- och växtliv.


Kommunens föreskrifter för naturreservatet är bl.a. att det inte är tillåtet att uppföra nya byggnader, anläggningar eller anordningar som inte gynnar friluftslivet eller att anlägga väg, led, stig eller parkeringsplats i annat syfte än för friluftslivet.


Jag anser att kommunen bör överväga eventuella miljökonsekvenser och inte enbart se till ett företags behov.


Peter Lindström
Ronnebypartiet


-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

Debattinlägg Blekinge Läns Tidning, BLT.se, 2021-06-04

Vad händer med Björkliden i Eringsboda

Björkliden är ett omtyckt boende för våra äldre. Där finns 16 lägenheter. Det synes vara någorlunda balans mellan tillgång och efterfrågan. Ibland står en lägenhet ledig, vilket kan behövas när upprustning skall göras.


Björkliden är ett så kallat trygghetsboende. De boende, plus en del andra, kan äta dagens huvudmål där. Det anordnas därtill aktiviteter. Fördelen med ett trygghetsboende är bland annat att skapa sociala kontakter. För kommunen är fördelen att tillsynen blir rationellare.


Kommunala protokoll ger vid handen att en nedrustning är på väg. Vård- och omsorgsnämnden har sagt upp hyresavtalet var det gäller gemensamhetsutrymmena, dvs matsalen och det rummet därintill, där många aktiviteter har anordnats.


Vad som händer med matserveringen framgår inte av protokollen. Vad som händer med aktiviteterna framgår inte. Om samråd har skett med pensionärernas organisation framgår inte, ej heller om samråd har skett med samhällsföreningen. I vilket fall som helst bör föreningarna framföra sina synpunkter. Måhända är förändringar till det bättre på gång, även om det är svårt att se hur.
Eringsbodastatistik.


Vid det senaste årsskiftet hade den gamla församlingen 634 invånare, en bit bättre än bottennoteringen 599 år 2015.


Idag finns det 20 personer inom den gamla församlingens gränser som har fyllt 90 år. Det har aldrig funnits så många, så gamla!


Sannolikt finns det inte någon genuin eringsbodabo, som bor på något av kommunens vård- och omsorgsboenden.


Sune Håkansson, Ronnebypartiet
Peter Lindström, Ronnebypartiet


-----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                 Meny

Insändare i SYDÖSTRAN  2021-07-12  

ETT ÅR TILL VALET.

Onödigt lång tid för kommundirektör i Ronneby


Nu är det snart bara ett år kvar till valet. När kommunfullmäktige sammanträder nästa gång är det mindre än ett år till valdagen.


Så nära inpå ett val bör man inte fatta viktiga beslut, menar Peter Bowin i ett inlägg. Det finns anledning att hålla med, vad gäller beslut som är av långsiktig natur. Beslut där det finns fullständig enighet kan också undantas.


Det är förvisso inte lätt att nu förutse valresultatet. I slutändan kan tiondelar av en procent avgöra var makten hamnar. Spärren för småpartier ligger vid två procent av röstetalet, fyra partier kan vara i farozonen.


Peter Bowin påminner om att Ronneby får en ny kommundirektör. Det hela började med att en kommundirektör köptes ut. ”Det behövs en ny typ av ledarskap”, så sades, kringsvid. Därefter anställdes den tjänsteman, som nära nog hade längst anställningstid i kommunen. Något nytt har det heller inte synts till. Allt har gått sin gilla gång, delvis som en följd av pandemin.


Nu anställs en ny kommundirektör, på tre år. En onödigt lång tid, menar jag. Efter valet torde det behöva hända en del nya saker.


Formellt tas en del viktiga beslut redan före valet. I praktiken kan en del beslut behöva korrigeras efter valet. Bland de viktiga besluten kan nämnas:   

   a   Bostadsförsörjningsprogrammet. Skall kommunen följa Scb:s prognos, dvs. räkna med en befolkningsminskning? Prognosen torde styra byggandet. I närtid blir det relativt många bostäder inflyttningsbara, de flesta i centralorten. Följden kan bli en avfolkning i skogsbygden. Tendenserna syns redan.

   b   Går det att sänka kostnaderna? Kringsvid 50 miljoner kronor per år är målet.

        Då skall det sparas rejält inom skolan, som idag har rejäla problem med att nå önskade resultat.
        Betygen är inte de bästa.


        Inom äldreomsorgen är förvisso kostnaderna onödigt höga. Några dussin lediga lägenheter i

        det kommunala beståndet ger onödiga kostnader. Alliansledningen talar med kluvna tungor.

        En del avdelningar skall stängas, samtidigt som nybyggen planeras. Attendo bidrar till

        osäkerheten. Företaget har lyckats utomordentligt bra med att få platserna belagda på Kilen.

        Inom någon månad är där fullt. Vad gör man då? Expanderar, säger en källa.


        Trygghetsboende är en omtyckt boendeform. Där synes Alliansen snarast vilja avveckla.

        Aktivitetssamordnarna kan komma att rationaliseras bort. I Eringsboda har man sagt upp

        ”gemensamhetslokalerna” från och med 2024. Ingår matsalen frågas?


   c   Har vi råd med ett museum? Ja, om andra betalar, är det vanliga svaret.

        Vilken egen insats har vi råd med?


   d   Ungdomarna vill ha en motorbana. Har vi råd?


   e   Går det att spara inom den politiska verksamheten? Idag är antalet i ledamöter i

        kommunstyrelsen och dess arbetsutskott högt.


   f   Hur invandrarfientlig skall kommunen vara? Svaret kan påverka befolkningsutvecklingen.


Listan kan göras mycket längre. I slutändan kan frågan bli: Skall vi höja skatten, eller skall vi sänka standarden?


Svaren på frågorna kan bli beroende av valutgången. Jag ser huvudalternativen som:

  1. Konstellationen M+Sd plus något litet parti, med Sd som klart störst och därmed på kommunalrådsplatsen.

  2. En konstellation med S i ledningen.


    Påpekas att någon skribent har antytt att nästa val inte kommer att handla så mycket om vad man vill göra. I stället blir frågeställningen: Vad skall vi inte göra?


    Sune Håkansson


    -----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                     Meny

    Debattinlägg Blekinge Posten 2021-07-29

    Politiskt sommarlov


    Den blekingska lokalpolitiken har gått på sparlåga. Digitala möten är inget roligt. Sammanträdena har varit uddlösa. Detta gäller än mer på partinivå. Utspelen har fått vänta. Under de senaste veckorna har rikspolitiken utgjort en spärr.


    Tidningen Dagens Samhälle har likväl hissat varningsflagg. Kommunerna Ronneby och Olofström har dystra budgetprognoser, liksom Region Blekinge. Överallt finns dock osäkerheten: Hur mycket av de ekonomiska problemen beror på Corona, hur mycket kommer staten att betala?


    För framtiden har kommunerna sannolikt en ”kunskapsskuld”. Undervisningen har inte fungerat optimalt, vilket kommer att kräva mer stödundervisning under kommande år.


    Än allvarligare är det på regionnivå. Många operationer har fått ställas in. För att komma ifatt krävs både pengar och personal. Pengar Kn man låna. Att få tag i läkare och sjuksköterskor torde bli svårare. Här skall man konkurrera med alla andra regioner.


    Därtill kommer regionens interna ledningsproblem. Regionrådet Emma Stjernlöf tvingades efterhand bort. Någon efterträdare har inte presenterats. Det finns inte många kandidater att välja mellan. Kunskapsmässigt torde Anders Lund (M) ligga bäst till. Men Lund är redan arbetstyngd nämndsordförande i Ronneby, och där är det svårt att finna efterträdare. Som en joker finns Susanne Lundgren, en gång värvad från Ronnebypartiet till moderaterna. Susanne var en duktig nämndsordförande, men regionpolitiken krävde vassare armbågar. Moderatproblemet var att Lennarth Förberg tog ”Ronnebys plats”. De andra kommunerna ville ha sina platser.


    Vid valet kan Förberg få lida, dels för att Alliansen på regionnivå inte har uppfyllt förväntningarna, dels för att han har undertecknat en skrivning, som kan medföra att tågstationerna i Mörrum och Bräkne-Hoby stängs.


    På kommunnivå lider man på flera håll av att det finns för få byggklara tomter. Därtill tar det för lång tid att få bygglov. Byggnationen sker i huvudsak söder om E22. Risken för befolkningsminskning i skogsbygden är överhängande. Tendenserna syns redan.


    Dålig kommunal ekonomi har medfört att kommunledningarna ger sparkrav till nämnderna. Att uppfylla dessa krav blir i flera fall nära nog ogörligt. Skola och vård är sektorer där det är svårt att rationalisera. Att sänka bemanningen här under ett valår blir inte lätt. Att klubba en mindre budget går förvisso, att hålla budgeten blir desto svårare.


    Sune Håkansson


    -----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                     Meny

    Insändare i SYDÖSTRAN  2021-07-31  

    Ronnebyån en livsådra i förfall och en skam för kommunen


    Ett av Ronnebys absolut äldsta och finaste kännetecken är hotad. Hotad av förfall och genom historien ett strypt flöde. Underhållet är så eftersatt, att det inte tidigare skådats. En skam för kommunen!


     Längs Nedrebrunnsvägen står på många ställen endast pålar kvar av vad som en gång varit lastkaj för sill och torsk. Åldriga pålningar som sticker upp och kantstenar som, sedan många år, rasat ner i vattnet. Förmultnade och totalt förfallna bryggor, som för många år sedan förbrukat sin funktion och till och med är en fara, är det man ser mellan sly och tistlar.

     Buskar och sly från såväl hassel och vide som vass har brett ut sig. På vissa platser är vassen så utbredd att endast ett fåtal meter skiljer sidorna åt.

     Sly gör det omöjligt att se vattnet från land och, för exempelvis våra turister, att se staden från vattnet. Till och med när man färdas förbi Ronneby Brunn går det knappt att se byggnaderna.


     Ronneby kommun borde även utöva sin rätt att ställa hårdare krav på de privata bryggägarna, att de ska restaurera eller ta bort sina förfallna bryggor.

     
     Om ingenting görs nu kommer ronnebyborna inte att känna igen sin kära Ronnebyån. Om vi låter det dröja kommer återställningskostnaderna skjuta i höjden och långt överstiga det som krävs för åtgärder nu och ett regelbundet underhåll.


     Det är en skam! En skam för förvaltningen av ån och för de politiker som borde fatta beslut härom. Ronnebyån borde hamna i det politiska "finrummet" där Ronnebys framtid står på spel. Ronnebys framtid handlar givetvis om så mycket mer, men jag skäms när jag ser att Ronnebyån håller på att bli ett dike som snart inte ens duger att fiska i.


    Stefan Jönsson
    Ronnebypartiet

    -----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                     Meny

    Din åsikt i Blekinge Läns Tidning 2021-08-04 sidan 13  

    Äldreomsorg. I Ronneby väljer de äldre det privata alternativet


    För ett år sedan öppnade Attendo sitt vård- och omsorgsboende på Kilen i Ronneby med 54 lägenheter. Idag är det nära nog fullt. Innebörden är att mer än hälften av de nyinflyttade äldre i Ronneby har valt det privata alternativet.

     

    På sitt sätt är det en prestation som Attendo i Ronneby har utfört. Ty i massmedia har Attendo på riksnivå fått många negativa rubriker. Påståendena har varit att Attendo i sin vinstjakt har låtit kvalitén bli lidande.

     

    I Ronneby har inga sådana omdömen hörts. Här har Attendo konkurrerat med kommunen. Attendo framstår som den klare vinnaren. Klagomålen gäller den kommunala kvalitén.

     

    Kanske är det inte så konstigt. Attendo har helt nybyggda lägenheter. Man har också byggt tillräckligt stort för att kunna hålla nere kostnaderna. Man har därtill kunnat ”värva över” en del av den bästa personalen från kommunen.

     

    Enligt Ratsit finns det idag fler boende på Attendo än på något annat äldreboende i kommunen. Kommunens dilemma är att man har så många lediga lägenheter på äldreboendena. Det är svårt att dra ner på personalstyrkan. De kommunala himmen, utom Vidablick, är för små för att kunna drivas rationellt.

     

    Kommunen avser att spara många miljoner på sin äldreomsorg. Hur detta skall ske har man inte talat om. Min bedömning är att det kommer man inte att klara av, såvida inte de minsta vård- och omsorgsboendena stängs. Ålycke var för dåligt för att renoveras redan för några år sedan. Backen är inget fullvärdigt boende, man serverar inte all matsalen. Redan finns några outhyrda lägenheter här.

     

    Att göra det svårare att få hemtjänst och att sänka kvalitén är förvisso ett alternativ, men det torde inte vara mer än på den yttersta högerkanten, som de tankarna finns.

     

    Det finns förslag om att först stänga en avdelning på Olsgården i Kallinge. På sikt vill vård- och omsorgsnämnden bygga nytt, för att kunna få rationellare lokaler. Dilemmat är att nämnden kanske vinner någon miljon kronor, medan det kommunala bostadsbolaget förlorar mycket mer.

     

    Kommunens problem är att man inte klarar av konkurrensen med Attendo. Kvalitén är för låg. Alltför många äldre är missnöjda.

     

    Osäkerhet finns om vad Attendo nu gör. Mycket talar för att man efterhand skapar fler lägenheter. Då blir än fler lediga lägenheter inom den kommunala verksamheten.


    Sune Håkansson
    Ronnebypartiet


    -----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                     Meny

    Insändare SYDÖSTRAN 2021-08-30

    Billigast på Himmet - AVGIFTER


    De äldres situation är ständigt under debatt. Ständiga förändringar görs. Att läsa reglerna för hemtjänstavgifterna i de olika kommunerna är för mig ogörligt. Ofta får jag gissa.


    Likväl vågar jag påstå: Ronneby har lägst taxor i landet för att bo på Himmet. Två undantag finns dock. Det finns en grupp äldre, som betalar hyra och mat, men inget för omsorgen. Det är oftast de rika. De får då inget, eller lågt, bostadstillägg. Då slipper de avgiften.

      Den andra gruppen är de verkliga höginkomsttagarna. Maxtaxan för omsorgen är 2139 kronor i månaden.


    Förklaringen till Ronnebys särställning är ett gammalt förslag från socialdemokraten Bo Johansson. När han inte längre var nämndsordförande föreslog han en gynnsammare beräkning. Detta ger boende på Himmet ca 500 kr lägre avgift per månad än om ”riksnormen” följs. Hans förslag fick stöd bl.a. av Sd.

      Extrakostnaden för kommunen torde vara kringsvid en miljon kronor per år. Än har inget parti i Vård- och omsorgsnämnden föreslagit någon ändring, trots många miljoner i sparbeting.

    Ronneby har lägst taxa, men ingalunda det högsta betyget för kvalité. Det bör diskuteras om en omprioritering skall göras.


    Marginaleffekter tar allt

    I de flesta av landet kommuner gäller att om en person har 1000 kr mer i pension, så ökar skatten med ca 260 kr medan bostadstillägget sänks med 576 kr. Kvar är 164 kronor. Då höjs avgiften med exakt 164 kronor. I exempelvis Karlskrona kan 100.000 kr mer i pension per år, intill sista kronan, försvinna i höjd skatt, sänkt bostadstillägg och höjd omsorgsavgift.

      Är det inte rimligt att man får behålla någon krona?

      Om ett gammalt boende har en hyra på 5000 kronor och ett nytt boende har hyran 7000 kr, saknar det ofta betydelse för pensionären. Av hyreshöjningen på 2000 kr täcks 1400 kr av ett högre bostadstillägg. Omsorgsavgiften sänks med 600 kr. Antalet kronor i den egna plånboken påverkas inte.


    Sune Håkansson

    -----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                     Meny

    Debattinlägg Blekinge Posten 2021-08-12

    HJÄRTAT I SVERIGES TRÄDGÅRD


    Ronneby, hjärtat i Sveriges trädgård. Så var kommunens slogan en gång. På sitt sätt rätt. Brunnsparken kan nämnas.


    Det nya är att kommunen har gett en del ”försköningspengar” till en del samhällen. Riktigt lyckat har det blivit i Bräkne-Hoby (Svenmanska parken) och Eringsboda (Nordensköldsparken). Förvisso är kommunens bidrag relativt litet, det har kunnat användas till inköp av växter. De stora satsningarna har skett på ideell basis. Många frivilliga arbetstimmar har lagts ner av lokalbefolkningen. I sig är det inget nytt med ideella insatser. Större delen av idrottsrörelsen drivs oavlönat. Dock måste försköningspengarna anses ha gett ett gott utbyte.


    Trädgårdsintresset verkar vara på väg uppåt. Kanske är pandemin en orsak. Antalet deltagare i olika arrangemang, typ Öppen trädgård, har ökat. Antalet kunder hos kommunens handelsträdgårdar synes ha ökat rejält.


    Det finns nu förhoppningar om att det skall skapas mer utbildningsmöjligheter inom trädgårdsområdet. Frågan är mest i vilken form, och vem som skall ta ansvaret. Region Blekinge och Folkhögskolan i Bräkne-Hoby är ett relevant alternativ. Där anordnas redan kurser för pigga pensionärer inom många ämnen. ”Trädgårdskunskap” synes vara ett bra nytillskott.


    Sune Håkansson


    -----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                     Meny

    Insändare Bleking Läns Tidning 2021-09-04

    Bygden där jobben försvann - Om Eringsboda


    ”Alla arbetstillfällen i församlingen har försvunnit.” Yttrandet kom från en gammal odalman i Eringsboda.


    En snabbgenomgång av minnena visar att det i stort är så. I min ungdom jobbade de flesta i närområdet. Att dagligen pendla flera mil förekom sällan. För vissa jobb, mest då vägarbetare, var det nödvändigt att vara hemifrån hela veckan, även om arbetsplatsen bara låg 5-6 mil bort.


    På hemmaplan fanns skolan. De åtta lärarna hade alla gångavstånd till jobbet. Numera synes det vara så att lärarna inte vill bo nära skolan. Man vill inte möta elever och föräldrar på fritiden.


    Inom Eringsboda församling fanns en mångfald affärer. Ett par lanthandlare ute i byarna, i ”Centrum” fyra mataffärer, herrekipering med skräddare, två affärer för damernas klädesinköp, tobaksaffär, urmakare, skoaffärkonditori med café, radio- och TV-affär. Bensinmackar fanns liksom cykelförsäljare.


    På ”tjänstesidan” fanns präst och kyrkvaktmästare. Fjärdingsman och sotare. Herrfrisör och damfriseringar. Fastighetsförmedling och postkontor. Några stycken snickare, målare och rörläggare, liksom murare. Läkare och veterinär. Två banker. Från Eringsboda utgick dels skolskjutsarna, dels buss mot Karlskrona. Tre taxirörelser hade fanns, med problemet att förarna hade jour nära nog varje timme på året.


    Det första ålderdomshemmet hade 27 platser. Då var det inte mer än tre anställda. De friskaste fick hjälpa de sämsta. Idag finns 16 lägenheter på Björkliden. För tillfället är alla uthyrda, delvis till inflyttade ”utifrån”. Till en del kommer personalen utifrån.


    Naturligtvis har jag glömt en del. Men kvar finns endast en närbutik med kaffeservering och mack. Därtill kan både damer och herrar få håret ansat. Skolan har ett elevantal som är fjärdedelen mot förr. Prästen kommer från stan någon gång. Kyrkogården sköts med folk från stan.


    Fortfarande finns hantverkare inom församlingen eller i dess närhet. Förvisso blir väntan stundom lång, men så är det i hela landet.


    Nöjen


    Kanske kan Blomstergården räknas hit, en gång den största turistattraktionen i länet. Effekten märktes även på campingplatser.


    Eringsboda Brunn drog som mest många tusen besökare, kanske mest när Hedlund och Fälldin framträdde. Pandemin har här varit en svår prövning.


    Älgarna i Räntemåla har varit en ”dragare” till bygden.


    Industri


    I min ungdom fanns tre sågverk, möbelindustri och snickerifabrik samt lådfabrik. I församlingen har det tillverkats husvagnar, gräddbullar och stenkulor. Nu är allt borta.


    Jordbruk och skogsbruk


    ”Gåraboken” 1945 redovisade 253 brukningsenheter. Åkerarealen var 1470 hektar, ängen 723 hektar och skogen 8910 hektar. Det fanns 218 hästar, 2 oxar, 1037 kor.


    1976 hade åkerarealen minskat till 754 hektar. Antalet arbetshästar var 21, mjölkkorna 169 och amkorna 120.


    1990 var antalet mjölkkor 134, en minimisiffra.


    Idag torde åkerarealen vara ca 400 hektar. Intressant nog har ett par hektar nyodlats. Ett vackert majsfält är, när detta skrives, skördefärdigt i Bråten. Där fälldes skogen 1945. Där har sedan dess varit betesmark.


    Antalet mjölkkor är färre än 200, de flesta på Hycklehults Gård. Mjölkproduktionen i församlingen till mejeri är större än någonsin.


    Under åren kring 1960 odlades jordgubbar till Findus. Nu odlas blåbär i Kolshult.


    Frågan är om inte utvecklingen i skogen har gått snabbast. När jag var med om att fälla träd med stockasåg hann vi inte så mycket. Motorsågen var en revolution. Dagens skördare klarar 100 kubikmeter och mer därtill per dag. Med modernaste teknik kan alla skogarna i församlingen skötas av 12 man!


    Slutsatser


    Eringsboda har idag ca 250 förvärvsarbetande invånare. Minst 200 jobbar utanför församlingen. Samtidigt utförs en del jobb av inpendlare. Ungefär så är det i stora delar av Blekinges, och Sveriges, glesbygd.


    För en bygd av Eringsboda-typen torde antalet arbetstillfällen ha mindre betydelse. Ett pendlingsavstånd på 3-4 mil upplevs inte som avskräckande. Möjligheten till hemarbete kan förstärka tendensen.


    Kommunens, och också lokalbefolkningens, ansvar är att göra bygden trevlig. Fritidssysselsättningar måste finnas, Ponnybus i Kolshult är ett föredöme. Problemet är att en bygd kan bli för liten. Idag är varje årsklass bland de unga kringsvid sex stycken. Det räcker med knapp nöd till för att hålla skolan igång. Föräldrarna får, även om man samarbetar, många resor om barnen vill spela fotboll eller delta i andra aktiviteter.

    Kommunen borde noga undersöka om fler jobb kan läggas ut lokalt. Skola och äldreomsorg kan genom mer samarbete skapa underlag för en vaktmästare, exempelvis.


    Sune Håkansson

    Ronnebypartiet

    -----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                     Meny

    MER FRÅN BYGDEN (Eringsboda)


    I mitt förra inlägg glömde jag Hotellet, som fanns kvar åtminstone till början av 1980-tal. Anledningen till att Eringsboda kunnat förlora så mycket service och arbetstillfällen är att Eringsboda så länge var en ”centralort”. Bilismen ändrade allt.


    Glömdes gjordes också Vävaregården, nedlagd sedan något år. Viss efterfrågan på mattor finns, men kunnig personal finns inte.


    Eringsboda församling hade 1960 1308 invånare, 1990 845 invånare, 2010 689 invånare. Minimum nåddes kring 2015 med 600 invånare. Flyktingkrisen vände utvecklingen. När ca 2000 invandrare kom till kommunen påverkades också glesbygden. Nu bor ca 620 personer inom den tidigare församlingen, varav hälften i tätorten.


    Riktig kris var det under de första åren under det här seklet. ”Byn till salu” var ett reportage som spreds över landet. Då var 12 villor till salu. Idag finns det knappast någon.

    Det är på sitt sätt konkurrens mellan olika bygder. Holmsjö har då fördelen med sin järnvägsstation.


    Jobb


    Blir det fler jobb i glesbygden i framtiden? Jag tror att tillfälligheterna styr. Vissa jobb styrs av individen. Fastighetsmäklare, redovisningsbyråer, författare etc. är inte geografiskt bundna. ”Bo på lantgård” kan ge några jobb, men för konsumenten torde det vara likgiltigt om placeringen är i Eringsboda eller någon mil bort.


    Framtiden


    På plussidan finns idag en synnerligen välskött samhällsförening. SPF ge aktiviteter för de äldre.

    Bostadstillägget till pensionärerna höjs. Det kommer i huvudsak de största orterna till del. De mindre orterna skulle ha större nytta av lokalbidrag till småbutiker.


    Det kommunen kan hjälpa till med är finansiering av exv. badplatser och vandringsleder. Skötsel kan ske av lokal arbetskraft.


    Det är störande att upprustning av en del lägenheter hos Ronnebyhus ännu inte har påbörjats. Väntetiden har varit orimligt lång.


    SCB förutspår att kommunens befolkning skall minska. Kommunen planerar mest för nybyggnation i centralorten. Skall den ekvationen gå ihop måste kommunledningen räkna med befolkningsminskning utanför Ronneby-Kallinge.


    Riktigt störande är att gemensamhetslokalerna på trygghetsboendet Björkliden är uppsagda, förvisso på något års sikt. Risken är överhängande att en samlingsplats försvinner. Hur kommunens styrande har tänkt är svårt att förstå.


    Sune Håkansson

    -----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                     Meny

    BLEKINGE POSTEN 2021-10-14

    Vem skall bygga de nya äldreboendena i Ronneby kommun? 


    Det planeras för nya äldreboenden I Ronneby kommun. Förvisso är planerna än så länge vaga. Det behövs många avvägningar. Hur många platser behövs? Hur mycket kommer de privata aktörerna att bygga? Uppskattningarna är divergerande.


    I arkivet har jag den långtidsbudget som Ronnebyhus gjorde år 2015, omfattande tiden fram till år 2024. Ålycke, himmet i Johannishus, skulle rustas upp för 33 miljoner redan 2017. Där har inget hänt. Lindebo i Bräkne-Hoby skulle rustas upp, eller ersättas, för 60 miljoner kronor 2018. Inget har gjorts. Ågårdsbo i Ronneby skulle byggas till för 60 miljoner kronor år 2020. Inget har gjorts. Hallabro skulle få ett boende för 45 miljoner år 2019. Inget har gjorts. Ett nytt särskilt boende skulle byggas, någonstans, för 60 miljoner kronor år 2024.


    I andra dokument finner vi Vård- och omsorgsnämndens önskan om att bygga nytt i Kallinge, i stället för nuvarande Olsgården.


    Riktigt utslitet är endast Ålycke. Där väljer Vård- och omsorgsnämnden att fortsätta driften i ännu tre år, trots att man där har ett undermåligt brandskydd. Det är inte lönt att investera i sprinklers för en så kort tid, resonerar man. Det är förunderligt att nämnden behåller verksamheten där, samtidigt som man lägger bättre lägenheter i malpåse. De ansvariga torde, alternativt borde, ha svårt med sömnen.

    Att nämnden vill skrota Olsgården har endast till en liten del förklaringen att byggnaden är utsliten. Däremot är den, med dagens mått mätt, felkonstruerad. För mycket ”dödutrymmen” och alltför personalkrävande. Till stor del torde det gälla även för Lindebo och Ågårdsbo.


    När en nämnd skall fatta beslut, förvisso genom en framställning till fullmäktige, finns risken att man endast tänker på nämndens bästa, inte på kommunkoncernens bästa. Kanske kan nämnden få ner sina kostnader med fem miljoner kronor om året, medan Ronnebyhus, som äger byggnaderna, förlorar tio miljoner. Ett extra dilemma är att personkemin är bedrövlig mellan nämnden och Ronnebyhus.

    Om det skall byggas för kommunal drift av ett vård- och omsorgsboende finns åtminstone tre alternativa ägare: Kommunen, Ronnebyhus eller ett privat företag. Kommunen har ett avkastningskrav på kringsvid två procent, Ronnebyhus kringsvid sex procent medan en privat aktör torde vilja ha ytterligare något mer.


    Min tolkning är att kommunen bör äga, kanske med Ronnebyhus som ”skötare”. Om Ronnebyhus äger torde konsekvensen bli en vinst för Ronnebyhus ty även de kan låna billigt, men vinsten är svår att återföra till ägaren, kommunen. Det blir en del skatt.


    En privat aktör KAN konkurrera, men då måste man vara effektivare. Det kan inte uteslutas att det är så. Detta gäller naturligtvis inte bara för äldreboenden, utan resonemanget gäller också för skolor, sjukhus och idrottsanläggningar.


    Först måste dock frågan besvaras: Hur många platser behövs?


    Sune Håkansson

    -----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                     Meny

    BLEKINGE POSTEN 2021-10-14


    Dags för solpaneler på kommunala byggnader


    Ronneby skall enligt miljöprogram 2017-2020 bli första hållbara kommunen.

    Hållbarhet och "cradle to cradle" med strategiska satsningar i främst 5 fokusområden:

    • Klimat

    • Giftfri miljö

    • Hållbar bebyggelse

    • Friskt vatten

    • Biologisk mångfald


    Miljö o Energirådet står direkt under kommunstyrelsen och har som uppdrag att lyfta frågor om just energi och miljö.


    Enligt Handlingsplan 2017-2020,(vilken förlängdes till 2021) "Fokusområde klimat" övergripande målsättning, Att: -Verka för att öka andelen förnybar energi i den geografiska kommunen.


    Här ser jag solenergi som en miljövänlig. Effektiv och billig investering som snabbt kan komma att generera vinst per satsad krona, då elen på den övriga energimarknaden ökar i pris och innebär en betydande kostnad för kommunen.

    Enligt Ronneby kommuns Miljöbokslut konstateras att den största delen koldioxid i dag kommer från transporter och persontransporter, vilka vi Nu äntligen kan tanka miljövänligt.


    Dom laddhybrider som kommunen och hemtjänst köpt in kommer att tankas med grön solenergi och generera noll utsläpp vid användning, och då energin framställs av solen kommer kostnaden också att vara noll.

    Tiden är nu mogen att montera solpaneler på samtliga kommunala byggnader, vilket skulle kunna göra Ronneby Kommun nära självhushållande med energi en stor del av året, 


    Solpaneler är i dag ingen exklusiv vara, dom är enkla att montera och kopplas på övriga elnätet, där överskottselen säljs tillbaka ut på marknaden. 


    Stefan Jönsson, Ronnebypartiet

    -----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                     Meny

    Blekinge Läns Tidning 2021-10-18 


    Nu börjar kampen om "himmen" i Ronneby kommun


    Min gissning är att Bräkne-Hoby vinner kampen, samtidigt som Backen helt omvandlas till trygghetsboende och Ålycke läggs ner. Johannishus-Listerby får ett trygghetsboende, skriver

    Sune Håkansson.


    Det diskuteras nära nog alltid vilka investeringar, som bör göras inom äldreomsorgen. Den dyraste varianten är vård- och omsorgsboendena. Det är dyrt att ha lediga lägenheter, men också dyrt och olagligt att ha för få platser att erbjuda. För några år sedan var kön kringsvid 20 personer, som hade beviljats boende men inte kunnat erbjudas lägenhet. Då cirka tio lägenheter blir lediga varje månad var två månader en normal väntetid. Lagen tillät tre månader, annars kunde kommunen få ”böter”.


    I dag finns cirka 30 lediga lägenheter. Alla finns i de kommunala boendena. Hos det privata Attendo är de 54 lägenheterna fyllda. Att det privata företaget kunde fylla sina lägenheter på 15 månader tolkas av många som ett underkännande av den kommunala verksamheten. Dock: det är inte konkurrens på riktigt lika villkor. Det är en fördel att kunna erbjuda nya lägenheter. Så många kronor dyrare för brukaren är det inte heller, när hänsyn har tagits till taxor och bostadstillägg.


    Kommunens problem är att deras lägenheter, matsalar och så vidare är något mer än halvslitna, utom Ålycke som kan kallas för utslitet. De kommunala boendena har inte de mest moderna hjälpmedlen, därtill är planlösningarna med dagens mått mätt undermåliga.


    Ett problem för kommunen är att de kommunala boendena ägs antingen av kommunen direkt eller av det kommunala Ronnebyhus. Vård- och omsorgsnämnden framhåller möjligheterna till rationaliseringar om man får nybyggda äldreboenden. För Ronnebyhus blir frågan: Vad gör vi med exempelvis Lindebo i Kallinge? I Vård- och omsorgsnämnden menar man att det får vara ett problem för Ronnebyhus, som nämnden inte vill ta hänsyn till. Kommunfullmäktige torde mena annorlunda. Det är kommunkoncernens bästa som gäller.


    Utvecklingen har medfört att man i dag sällan bygger nytt med färre än 54 lägenheter. Förvaltningen har i åratal påpekat att de små ”himmen” medför rejäla extrakostnader. Därtill är det avsevärt lättare att ge personalen bra arbetstider om man bygger större. Även för ”di gamle” kan det vara fördelar. Det går att till rimliga kostnader erbjuda fler sysselsättningar i form av ”artistframträdanden”.

    De styrandes problem är att man i olika konstellationer har ”lovat” nybyggda ”him” i Bräkne-Hoby, Hallabro, Kallinge och Johannishus. Därtill kan Attendo, om dom så vill, bygga mer i Ronneby. Mycket talar för att så blir fallet.


    Rimligen fattas inte några beslut om nya vård- och omsorgsboenden före valet. Då får partierna möjligheter att presentera sina förslag. Därefter torde det bli ett nytt ”him” byggt under varje mandatperiod. Min gissning är att Bräkne-Hoby vinner kampen, samtidigt som Backen helt omvandlas till trygghetsboende och Ålycke läggs ner. Johannishus-Listerby får ett trygghetsboende.

    Det vi vet är att de olika samhällsföreningarna kämpar för att just deras ort skall bli först.


    Sune Håkansson, Ronnebypartiet

    -----------------------------------------------------------------------------------------------------

                                                                                     Meny

    Blekinge Posten 2021.10.28


    Medvind i Sölvesborg - motvind i Ronneby


    Utvecklingen i Sölvesborg följs nogsamt av de politiskt intresserade. För första gången lyckades Sverigedemokraterna ta makten i en Blekingekommun, förvisso i samarbete med i första hand Moderaterna. Hur skulle det gå?


    Synnerligen bra, synes det nära nog enstämmiga betyget vara. Det bör påpekas att det fina betyget gäller i Sölvesborg. I en del andra kommuner där SD är med och styr är resultatet sämre, för att inte säga uselt. En opinionsmätning visar att vid ett val idag skulle SD bli en klar vinnare i Sölvesborg.


    Likväl märks tankegångar i andra kommuner i vårt land: Kanske är det tillåtet att samarbeta med SD? Det torde mest vara inom M, som tankegångarna finns. Problemet, exempelvis i Ronneby, är att SD är större än M. Vid ett samarbete torde det bli SD, som tar hand om dom högsta posterna.


    Demoskop gör olika opinionsmätningar. I en av dessa fick politiker sätta betyg på den egna kommunen i fem ”grenar: Attraktivitet, Ekonomi om 5 år, Kvalitet i grundskolan, Kvalitet i äldreomsorgen samt Integration.


    Bland de fem kommunerna i Blekinge rankas Sölvesborg bäst i alla ”grenar” utom i Kvalitet i grundskolan (placering 4) och Integration (placering 2). Tre grensegrar är ett toppbetyg!


    För Ronneby är det tvärtom. Fyra jumboplatser! Endast vad gäller kommunens ekonomi lyckas man något bättre, hamnar näst sist. Resultatet är i högsta grad alarmerande för den styrande Alliansen.


    Olofström rankas bäst vad gäller integration. 


    Bäst betyg för grundskolan får Karlshamn.


    Sune Håkansson